Vad är Lesersørvis?

I den här lektionen introduceras den metod som används i Lesersørvis. Metoden gör det möjligt att identifiera vad en låntagare har gillat i en bok och därför troligen kommer att gilla i en annan.

”In summary, there are two important points to remember about the readers’ advisory interview. First, we are suggesting, not recommending, a range of books in which the reader might be interested. We do not look for one perfect book; rather, we offer possibilities. Second, readers usually are not seeking books on a particular subject; they are looking for books with a certain feel, and we do better when we share books in these terms.”

Joyce G. Saricks

Nycklar som hjälper dig att förstå en läsupplevelse

Föreställ dig att en låntagare som precis har läst boken Brinnande livet av Alice Munro frågar om det finns fler sådana böcker på biblioteket. Vad menar hon egentligen med “sådana böcker”? Söker hon fler böcker om vardagen i Lake Huron, Kanada? Om du tänker efter är det inte så vanligt att läsare efterfrågar böcker som handlar om exakt samma sak som de just har läst om. En person som har läst Längtans ö av Victoria Hislop frågar sällan efter fler böcker om att bli spetälsk. Eller, någon som har läst Ut ur världen av Karl Ove Knausgård frågar inte efter fler böcker om att vara lärarvikarie som förälskar sig i sin elev. Så vad menar de med fler “sådana böcker”?

Jo, fler böcker som ger samma läsupplevelse, alltså böcker som känns lite “lika” att läsa. Frågar du låntagaren vad det var med “Brinnande livet” som hon gillade, berättar hon kanske om den speciella tonen i boken. Att den både innehåller värme och smärta. Hon pratar kanske om Munros förmåga att skildra människan i vanliga vardagssituationer och att hon gillade att historierna har kvinnor i centrum. Det hon beskriver är vilka faktorer, eller nycklar, i boken som var viktiga för läsupplevelsen.

Lesersørvis förmedlingsmetod går ut på att identifiera just dessa nycklar. När vi vet vilka av dem en läsare har uppskattat i en bok, kan vi föreslå andra böcker med motsvarande nycklar. De nycklar som läsaren tilltalas av är det som inom Lesersørvis kallas för “appellfaktorer” medan man inom Readers’ Advisory pratar om “doorways”. I den här Digiteketkursen har vi istället valt att använda oss av begreppet nycklar.

Kombinationen av nycklar

Varje bok har sin egen kombination av dessa nycklar. Det handlar inte om att hitta alla sju i varje bok, utan vilka av nycklarna som är viktiga för upplevelsen av boken. Det handlar också om att förstå vilka av dessa nycklar som tilltalar en specifik läsare. Hon som hade läst “Brinnande livet” av Alice Munro pratade om kombinationen av smärta och värme i boken (tonen), hon nämnde Munros förmåga att skildra människor i vardagliga situationer (språket), och att det var kvinnor i centrum för handlingen (karaktärer). 

Finns det andra böcker med motsvarande nycklar? Om låntagaren vill ha fler novellsamlingar är Lucia Berlin ett bra läsförslag. Hennes noveller om kvinnoliv är skrivna med värme och smärta. Ingvild H. Rishøi är också ett möjligt förslag. Hon skriver insiktsfullt om det mänskliga psyket i vanliga vardagssituationer, och tonen är både varm och ömsint. Rishøis noveller har dock inte alltid kvinnor i centrum för berättelsen, en nyckel som ju var viktig för läsaren.

Metod och intuition

Att förmedla läsning med hjälp av dessa nycklar är något vi redan gör på biblioteket. När du tipsar om läskiga böcker pratar du om den skräckinjagande känslan i boken. När du beskriver böckerna av Jonas Jonasson säger du kanske att de är roliga och går snabbt att läsa. 

Att tänka på dessa nycklar är på sätt och vis att sätta ord på sin egen intuition, erfarenhet och känsla. Det är naturligt att tänka utifrån dem när du förmedlar läsning, oavsett om det sker medvetet eller inte. Du vet att här är det samma typ av karaktärer, eller något i språket som påminner om den andra boken, eller något i sättet boken är uppbyggd på som motsvarar det låntagaren gillar. Det är något i böckerna som “känns lika”. Nycklarna är ett sätt att omvandla denna intuition och erfarenhet till ett system.

Read alikes

När två böcker har liknande nycklar är chansen stor att böckerna liknar varandra och ger samma typ av läsupplevelse. I USA kallar man detta för read alikes. 

För att exemplifiera en read alike kan vi ta boken Kvinnan på tåget av Paula Hawkins som exempel. Läsare av “Kvinnan på tåget” pratar ofta om den mörka och nervkittlande tonen. Många säger också att boken har ett högt tempo, och att den har en opålitlig berättare som gör att berättelsen ständigt tar nya vändningar (händelseförloppet). Om du kan komma på andra böcker med denna kombination av nycklar, har du troligen hittat en read alike. 

I den norska översättningen av boken “Kvinnan på tåget” räcker det med att läsa på omslaget. Där står det: “Letar du efter en ny Gone Girl? Hon sitter på tåget.” 

Böckerna “Kvinnan på tåget” och Gone Girl marknadsförs av det norska förlaget till samma läsare. De har i stor utsträckning samma kombination av nycklar: en mörk och nervkittlande ton, kombinerad med en opålitlig berättare och högt tempo. Böckerna känns lika att läsa; de ger samma läsupplevelse och är därmed bra read alikes.

Nycklar till en bättre litteraturförmedling

Dessa nycklar kan spela en viktig roll i bibliotekets litteraturförmedlande arbete. Genom att fokusera på nycklarna kan bibliotekspersonal hitta läsförslag som passar den enskilde låntagaren.

När du ska berätta om en bok är det vanligt att framför allt utgå från bokens handling. En beskrivning av handlingen säger dock ingenting om hur bokens innehåll upplevs. Handlingen ger ingen eller väldigt lite information om exempelvis bokens ton eller tempo. Nycklarna sätter ord på hur boken känns att läsa och ger dig därför ett bättre språk för att förstå låntagarens läsupplevelse.

Att flytta fokus från bokens handling till dessa nycklar gör det också enklare att förmedla bredare. Om du är beroende av att du känner till en boks handling begränsas dina förslag till låntagaren av det du själv har läst och kommer ihåg eller känner väl till. Om du istället fokuserar på bokens nycklar behöver du inte veta mer än ett par rader om vad boken handlar om. Det gör det lättare att prata om böcker du bara har läst om eller hört talas om. Eftersom låntagarens läsupplevelse är det centrala blir det dessutom mindre viktigt vad du själv tycker om en specifik bok eller genre. 

Lesersørvis och förmedlingsrollen

Inom Lesersørvis använder man medvetet termen läsförslag, för att undvika den värdering som ligger i en bokrekommendation eller boktips. Det är inte alltid du som bibliotekarie kan rekommendera boken du föreslår. Antingen för att du inte själv tycker den är bra eller inte har läst den. Använder du termen läsförslag blir du friare att föreslå böcker för låntagaren. Det blir också lättare för låntagaren att ge feedback på om hen gillade böckerna du föreslog eller inte, eftersom det inte görs personligt genom en rekommendation eller tips. 

Detta betyder dock inte att du ska sluta med att ge personliga rekommendationer. Ibland vill ju låntagare ha tips på en bok som du själv har läst och tyckt om. Att berätta om den egna upplevelsen av en bok är många gånger uppskattat av biblioteksbesökare och kan göra att de testar att läsa något annat än vad de är vana vid eller efterfrågar. Att man inom Lesersørvis använder begreppet läsförslag är helt enkelt för att tydliggöra att det är den specifika låntagarens önskemål som ska vara i centrum.

Det är viktigt att du som förmedlar böcker har en fördomsfri attityd för att låntagarna inte ska känna att du moraliserar över deras läsvanor. Biblioteket är till för alla, och det ska kännas bra att fråga om läsförslag på biblioteket, oavsett om man vill ha hjälp med att hitta nästa del i en romance-serie eller Shakespeare. En annan aspekt som är bra att ha i åtanke är att visa på den stora bredd som finns i bibliotekets bestånd. Att man, med utgångspunkt i de nycklar som är viktiga för låntagaren, kan passa på att lyfta fram äldre litteratur, böcker som inte ingår i bästsäljarlistor eller har vunnit prestigefyllda priser.