Readers’ Advisory och Lesersørvis

“Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur” som det står i bibliotekslagen. Detta gör biblioteken på en mängd olika sätt: i form av aktiviteter och författarprogram, uppsökande verksamhet, skyltningar, digitala boktips samt genom vägledning och samtal i informationsdisken eller ute i biblioteksrummet. Varje dag möter bibliotekspersonal låntagare som frågar efter boktips eller söker efter någonting nytt att läsa. Men hur går man egentligen bäst tillväga för att hitta böcker som matchar en låntagares önskemål? 

Denna fråga ställde sig den amerikanska bibliotekarien Joyce G. Saricks i början av 1980-talet. Hon och hennes kollegor började undersöka om det gick att hitta ett mönster eller ett språk som kunde beskriva kopplingen mellan bok och läsare. De upptäckte att det många läsare pratar om och söker i böcker är själva läsupplevelsen och att vissa faktorer är speciellt viktiga för läsaren. Dessa faktorer, eller nycklar, utgör kärnan i Readers’ Advisory och det är även dessa som Lesersørvis bygger på. 

Readers’ Advisory i USA

I USA är Readers’ Advisory en vanligt förekommande service som bibliotekspersonal arbetar med för att aktivt förmedla bibliotekets bestånd och samlingar. Det är, i korthet, en tjänst där biblioteksanställda genom samtal “the readers’ advisory interview” föreslår böcker som låntagaren kan läsa, antingen direkt (genom läsförslag) eller indirekt (genom att skriva om böcker och skylta med dem). 

Readers’ Advisory är ett begrepp som funnits med länge inom det amerikanska biblioteksväsendet, men det var först under 1980-talet som bibliotekarien Joyce G. Saricks tog initiativ till att skapa det system som idag förknippas med termen. 

Lesersørvis i Norge

Lesersørvis startade som ett projekt vid Telemarks fylkesbibliotek 2014. Projektidén föddes när bibliotekschefen Tove Fjerdingstad vidareutbildade sig vid Det Informationsvidenskabelige Akademi i Köpenhamn. I kurslitteraturen ingick Joyce G. Saricks bok Readers’ Advisory Service in the Public Library. Boken ger en praktisk introduktion till  hur man arbetar med Readers’ Advisory på flera amerikanska folkbibliotek.   

Fjerdingstad kontaktade Saricks för att höra om hon ville bistå i processen med att skapa en norsk version av Readers’ Advisory, vilket hon tackade ja till. Telemarks fylkesbibliotek tilldelades medel från Nasjonalbiblioteket för att utveckla Lesersørvis. Vanja Øyrås anställdes för att driva projektet. 

Sedan dess har otaliga workshops och kurser arrangerats i Lesersørvis över hela Norge. Det har producerats en mängd material, både för intern fortbildning av bibliotekspersonal och informationsmaterial till biblioteksbesökare. 

I den första lektionen i den norska digitala kursen om Lesersørvis finns en film som förklarar bakgrunden till Lesersørvis och Readers’ Advisory.

Lesersørvis i Sverige

Varken Readers’ Advisory eller Lesersørvis är etablerade eller välkända begrepp inom det svenska biblioteksväsendet. Det är dock fler och fler bibliotek som intresserar sig för metoden och börjar använda den i sin verksamhet. 

Till viss del går det dock att säga att Lesersørvis inte är någonting nytt inom svensk biblioteksverksamhet. Det handlar om den förmedling av böcker som sker på biblioteket varje dag. Om att skapa kontakt mellan bok och läsare, där bibliotekspersonalen utgör en viktig länk. Det unika med Lesersørvis är att förmedlingsarbetet har systematiserats i en metod som hjälper bibliotekspersonalen att förstå vad en läsare söker i en bok.