Fri åsiktsbildning i lagen och policydokument

Lagstiftningen

Att stärka demokratin genom att bidra till den fria åsiktsbildningen är en del av bibliotekens grundläggande syfte enligt bibliotekslagen:

Bibliotekslagen är ett uttryck för de värden och rättigheter som slås fast i regeringsformen. Regeringsformen är den grundlag som beskriver hur Sverige ska styras samt de fri- och rättigheter som invånarna åtnjuter. I dess första paragraf återfinns fri åsiktsbildning:

1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.
Den offentliga makten utövas under lagarna.

Under arbetet med den nationella biblioteksstrategin skrev juristen Johan Hirschfeldt en artikel med namnet Biblioteken – en femte funktion i den demokratiska rättsstaten, som publicerades i antologin Den femte statsmakten. Hirschfeldt konstaterar att det “är värt att stanna upp vid den framskjutna ställning som härmed fri åsiktsbildning har i vår konstitution. Det är en avgörande byggsten för förverkligandet av folkstyret. Det är en förutsättning för att rösträtten ska kunna utövas fritt”.

Fri åsiktsbildning ska förstås som ett samlingsbegrepp för individens opinionsfriheter. Opinionsfriheterna är yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet. Dessa slås fast i regeringsformens andra kapitel och ska förstås som grundläggande för demokratin. Biblioteken är en av de institutioner som ska upprätthålla och främja dessa medborgerliga rättigheter. På så sätt utvecklas det demokratiska samhället.

Hirschfeldt kopplar samman bibliotekets uppdrag att främja fri åsiktsbildning med att erbjuda ett brett, allsidigt, utbud av medier. Han hänvisar till den proposition som låg till grund för bibliotekslagen och betonar att verksamheten ska ”präglas av öppenhet för olika perspektiv och stå fri från censur eller andra hindrande åtgärder”.

Fri åsiktsbildning är en medborgerlig rättighet

Det är viktigt att påpeka att fri åsiktsbildning är just en medborgerlig rättighet. Offentlig sektor omfattas inte av ovanstående rättighetet. Däremot har offentliga verksamheter en rätt att bemöta redan publicerad falsk eller vilseledande information med korrekt information, enligt forskaren Anna Andersson vid Totalförsvarets forskningsinstitut i studien Rättsligt ramverk för bemötande av informationspåverkan.

Du som person åtnjuter inte heller rätten till fri åsiktsbildning när du är i tjänst. De politiska åsikter du uttrycker på din fritid är dock skyddade och arbetsgivaren har inte rätt att utsätta anställda för repressalier. Undantag finns för den tystnadsplikt som biblioteksmedarbetare har kopplat till offentlighets- och sekretesslagstiftningen.

Begränsningar i den fria åsiktsbildningen

Samtidigt som de friheter och rättigheter som utgör den fria åsiktsbildningen är absoluta är de också begränsade. Även i normaltillstånd finns begränsningar kopplat till hets mot folkgrupp, uppvigling, olaga hot och brott mot medborgerlig frihet samt förtal och förolämpning.

I regeringsformen finns också utrymme för att begränsa yttrandefriheten och informationsfriheten med hänvisning till “rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott”. Men, konstaterar Hirschfeldt, “[b]egränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen”.

Övrig lagstiftning och styrdokument

Motsvarande målsättningar finns också i annan lagstiftning samt i styrdokument som är centrala för bibliotekens verksamhet och prioriterade målgrupper.

Barnkonventionen lyfter barnets rättigheter på följande sätt i artikel 13:

”Barnet ska ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, ta emot och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.”

FN:s mänskliga rättigheter slår i artikel 19 fast att “(v)ar och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.” Motsvarande rättigheter finns i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, kapitel 10.

Unescos och IFLA:s folkbiblioteksmanifest konstaterar att frihet, välfärd och samhällelig och personlig utveckling är grundläggande mänskliga värden och att dessa bara kan förverkligas om ”medborgarna är välinformerade och ges möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter och spela en aktiv roll i samhällslivet”. Biblioteket beskrivs som ett lokalt kunskapscentrum som ”utgör en grundförutsättning för ett livslångt lärande, ett självständigt ställningstagande och en kulturell utveckling för den enskilde och för olika grupper i samhället”.