Fri åsiktsbildning och informationspåverkan

Opinionsbildning

En central del av opinionsbildningen är att uttrycka sin åsikt med syfte att övertyga och påverka andra. Detta är alltså en grundlagsskyddad rätt. Debatt kan föras på olika sätt och det finns inga krav på att den måste ske på ett ärligt eller hederligt sätt. Yttrandefriheten omfattar uttalanden som kan uppfattas som chockerande, kränkande och störande för staten eller för enskilda. Olika perspektiv på en aktuell fråga förväntas synliggöras genom den offentliga debatten.

Otillbörlig informationspåverkan

I Rättsligt ramverk för bemötande av informationspåverkan konstaterar Anna Andersson att denna frihet också öppnar upp för samhälleliga sårbarheter:

”Samtidigt är det genom nyttjande av yttrandefriheten som otillbörlig informationspåverkan riktas mot Sverige och svenska intressen. Opinionsfriheterna utgör på så vis både en sårbarhet och ett värde som ska värnas.”

Den legitima offentliga debatten syftar ofta till att påverka andra genom information och debatt, vilket kan ses som en form av informationspåverkan. Men vad menas då med otillbörlig informationspåverkan i citatet ovan?

Myndigheten för psykologiskt försvar tillhandahåller kunskapsunderlaget Att möta informationspåverkan – handbok för kommunikatörer, där detta beskrivs på följande sätt:

”[Otillbörlig] [i]nformationspåverkan är potentiellt skadlig kommunikation som främmande makt eller deras ombud ligger bakom (medvetet eller omedvetet). Det handlar om en medveten inblandning från främmande makt i inomstatliga angelägenheter där försök görs att skapa misstro medborgare emellan samt mellan medborgare och stat. Informationspåverkan används för att stötta främmande makts agenda och utformas så att de utnyttjar uppfattade sårbarheter i samhället. Genom att studera ett samhälle, dess motsättningar, kontroverser och utmaningar riktas insatserna mot dessa sårbarheter i syfte att öka splittringen i landet.”

I praktiken är det inte alltid lätt att avgöra huruvida informationspåverkan utförs av ”främmande makt” eller är en del av den legitima opinionsbildningen:

”Det innebär att det ibland är svårt att avgöra vad som är ett äkta inslag i samhällsdebatten. Politiska debatter kan vara känsliga, obekväma och ibland till och med smutsiga. Det är en naturlig del av den demokratiska processen som bygger på öppenhet och möjlighet till debatt mellan personer med olika åsikter. Men en sådan diskussion blir svår att föra på ett produktivt och konstruktivt sätt om främmande makt introducerar vilseledande information i syfte att störa och styra samtalet.”

Försök till informationspåverkan från främmande makt är inte något nytt, propaganda har genom historien varit en central del av krigföringen. I och med digitaliseringen har dock möjligheterna för främmande makt att bedriva otillbörlig informationspåverkan även under fredstid ökat radikalt.

Ett aktuellt exempel på otillbörlig informationspåverkan är den så kallade LVU-kampanjen. Genom kampanjen, som sprids av både inhemska och utländska aktörer, skapas och sprids en bild av att svenska myndigheter omhändertar barn utan legitim grund. Kampanjen utnyttjar en existerande avsaknad av tillit mellan svensk offentlig förvaltning och vissa invånare och förstärker denna med målet att öka misstron gentemot offentlig sektor och rättsväsendet.

Gråzon och hybridkrigföring

Otillbörlig informationspåverkan kopplas ofta ihop med gråzonstillstånd eller hybridkrigföring. Detta är tillstånd där gränserna mellan fred och krig är otydliga. En motståndare försöker uppnå politiska eller andra mål via tillgängliga maktmedel utan att eskalera en situation till krig eller annan kraftfull motreaktion. Informationspåverkan är ett sådant möjligt maktmedel. Andra sätt att påverka kan vara via diplomati, sabotage, cyberattacker eller ekonomisk styrning. Dessa handlingar kan resultera i kriser som samhället behöver hantera, utan att totalförsvaret aktiveras. Detta kan du lära dig mer om i rapporten Gråzonslägen i krig och fred från Totalförsvarets forskningsinstitut.

Vill du lära dig mer om otillbörlig informationspåverkan rekommenderar KB webbkursen Skydd mot informationspåverkan som Myndigheten för psykologiskt försvar erbjuder.