Delakulturen och dess fördelar
Delakultur är ett samlingsbegrepp som i huvudsak används i skolans värld för att beskriva den kultur av delande av i huvudsak pedagogiskt material, något som fått ett större genomslag i och med digitaliseringens möjligheter. Delakultur behöver inte i sig själv vara digital. I nästa lektion ger vi exempel på flera sorters analog delakultur, men med hjälp av datorer och internet öppnar vi upp för så många olika sorters delande. När vi pratar om delakultur pratar vi om olika sorters delande:
- Att dela med sig av sin tid och sitt arbete till ett gemensamt projekt som kommer flera till godo.
- Att dela egengjort kreativt material: skrivna texter, gjorda illustrationer, tagna bilder och videoklipp, skriven kod.
En del av delakulturen som fått mycket uppmärksamhet de senaste årtiondena är delandet av kreativt material som inte är egengjort utan istället upphovsrättsskyddat: främst film och musik. Nedladdning på webbsidor som Pirate Bay är ju också delakultur – dock i illegal form.
Vårt samhälle bygger på delakultur
Det vi kallar samhälle eller för all del nation är ju egentligen bara en manifestation av delakultur. Vi har över tid kommit att inse att vi är starkare och effektivare tillsammans än som enskilda individer. På olika sätt har vi skapat system för att varje individ var för sig ska kunna dela, och som ett resultat av detta få mer tillbaka än vad de hade kunnat åstadkomma på egen hand. I sin enklaste form är skattebetalande tecknet på denna delakultur.
Bibliotek tar, kan man säga, den skattebaserade delarkulturen ett steg längre eftersom verksamheten helt och hållet bygger på att dela med sig av resurser – i detta fall böcker, tidningar, film, musik, spel och teknik.
Delakultur är svårslaget
Att samla ett uppslagsverk för all världens kunskap är en dyr och tidsödande process. Den blotta mängden av kunskap som måste ansamlas är avskräckande nog, och att denna kunskap sedan måste kureras, struktureras och korrigeras gör det till ett rent sisyfosjobb. Det är verkligen ett jobb för en stor samling anställda experter och ett ännu större antal inhyrda experter. Kostnaden för ett sådan projekt är hög och den måste sedan avspeglas i priset för uppslagsverket.
Att samla ett uppslagsverk för alla världens kunskap med hjälp av delakultur såsom Wikipedia är inte mindre tidsödande. Mängden av människor som kan hjälpa till gör emellertid att man kan åstadkomma något på en betydligt kortare tid och mycket billigare. Detta kan i sin tur avspeglas i priset – tjänsten kan bli gratis eller finansieras genom frivilliga donationer. I en sådan jämförelse får man dock vara medveten om de olika uppslagsverkens för- och nackdelar. Ett uppslagsverk med anställd redaktion har högre grad av tillförlitlighet, medan ett uppslagsverk byggd på delakultur förvisso har ett större omfång och är mer aktuellt, men är kanske mindre tillförlitligt- faktum kvarstår: det går helt enkelt inte att slå delakultur om man vill åstadkomma stora och omfattande projekt till låg kostnad.
Delakultur har också fördelen att det för människor samman. Att gemensamt bidra till en större helhet bygger gemensamhet och stolthet skapar en känsla av ägandeskap i en större grupp. Detta gynnar produkten i längden, eftersom du i högre grad vårdar det du har varit med och byggt upp.
Reflektion
Fundera på vilka sätt som biblioteket är ett exempel på delakultur. Gör en lista på de faktiska fördelarna som biblioteket ger.