Medie- och informationskunnighet

När internet svämmar över av AI-slask – syntetiskt, AI-genererat material – lever källor en undanskymd tillvaro och fakta riskerar att tas för givet. I den här intervjun resonerar Olof Sundin, professor med ett stort intresse för information och samhällsfrågor, med Digiteket om källkritiken av idag. Hur kan förändringarna påverka, men också mötas av, biblioteken?

AI-bilder kan vara kul att leka med, men i takt med att de blir allt mer fotorealistiska blir de allt svårare att granska källkritiskt. Även om det kan vara svårt, och i många fall omöjligt, att identifiera vad som är ett verkligt fotografi och vad som är en AI-genererad bild, så ger vi här några konkreta tricks och tips på hur man ska tänka och vilka ledtrådar man kan leta efter. Vi bjuder även på ett AI-quiz där du får testa dina nyvunna kunskaper. 

I en tid där AI-genererat innehåll blir allt vanligare står biblioteken inför nya utmaningar kring urval, mediebestånd och kvalitetsgranskning. Hur ska biblioteken navigera i detta landskap? Vilka verktyg behövs för att upprätthålla ett kritiskt förhållningssätt? Webbinariet AI i bibliotek: AI i det nya medielandskapet lyfter dessa frågor. I seminarieserien AI i bibliotek ligger fokus på AI utifrån folkbibliotekens perspektiv. Där lyfts utmaningar och möjligheter, men också frågor om förväntan och förhoppningar. Mats Snäll från Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) inleder webbinariet med en presentation av de AI-riktlinjer som tagits fram av myndigheten. Webbinariet fortsätter sedan med ett panelsamtal med ett biblioteksperspektiv på AI.  Se webbinariet AI i bibliotek: AI i det nya medielandskapet på Youtube. Webbinariet arrangerades av Regionbibliotek Halland, Biblioteksutveckling Region Jönköpings län, Regionbibliotek ...

I en tid när artificiell intelligens transformerar vårt samhälle kan vi hämta värdefulla lärdomar från historiens tidigare industriella revolutioner. Theo Andersson, omvärldsbevakare på DIGG, visar hur dessa historiska omställningar kan hjälpa oss förstå och navigera i dagens AI-revolution. Artikeln är ett referat av föreläsningen av biblioteksutvecklaren Weine Sundell. 

Efter en lång paus återkommer MIK-utsikten. Det har hänt väldigt mycket sedan sist och inte minst i skrivande stund, med Donald Trump som president och en snabb och spännande AI-utveckling. I den här MIK-utsikten kikar vi på den nya, eller nygamla, plattformsdebatten och tipsar om några matnyttiga AI-relaterade resurser samt en Wikipedia-thriller.

Vilka utmaningar, möjligheter och svåra frågor kan AI innebära när det gäller etik, personlig integritet och demokrati? Hur ska biblioteken arbeta med dessa frågor och vilken kunskap behövs för att möta invånarnas behov? Dessa frågor var i fokus under ett webbinarium med forskaren och internetanalytikern Marcin de Kaminski. 

Trots att ChatGPT ofta beskrivs som opålitligt används det till att söka information. I masteruppsatsen "Information i sammanflätning och förändring: Ungdomars informationssökning med ChatGPT" beskrivs hur ChatGPT:s inträde i ungdomars informationspraktiker i förlängningen har lett till både förändringar i hur ungdomarna använder Google och hur de granskar fakta. Samtidigt kan den nya information som genereras ha konsekvenser för informationslandskapet i stort.

I och med generativ AI:s stora genomslag och att du nu med några knapptryck kan skapa bilder, böcker, poesi, musik och mycket annat uppstår frågan om du har upphovsrätt till det algoritmerna skapat. Digiteket tipsar om två aktuella resurser i ämnet och sammanfattar i huvuddrag kunskapsläget i denna komplexa fråga.

I mitten av april bevistade jag en tredagarskonferens i Uppsala. Forskare som arbetar med frågor kring desinformation, kunskapsmotstånd, medielandskapet, kritiskt tänkande och liknande, diskuterade aktuell forskning i dessa ämnen. Det var spännande, aktuellt och man fick med sig många intressanta infallsvinklar och lästips. Denna MIK-utsikt blir något så ovanligt som en konferensrapport, med nedslag i de tre dagarnas imponerande innehåll.

EU-valet närmar sig, och med det frågor kring påverkan och desinformation. EU-kommissionen ställer nya intressanta krav på sociala medier-plattformarna. Kan de exempelvis göra sina algoritmer mer politiskt balanserade? Det har lanserats en europeisk faktagranskningsdatabas inför valet. Denna MIK-utsikt tar även upp en ny svensk satsning på MIK och frågan om AI-kunnighet i en snabbt föränderlig tid.

I denna MIK-utsikt tar Mathias Cederholm upp den tilltagande misstron mot bilder som visat sig under Israel-Hamas/Gazakriget, ljugande chattbotar och en amerikansk diskussion om attacker på vetenskapssamhället och demokratin. Men också en 16-årig fact-checker, hur man kan skapa ”fake news” i skolan och en antologi om unga och medier. Samt det där med ”interoperabilitet” som ett sätt att få sociala medier att bli mer som användarna vill ha dem.

I denna MIK-utsikt tar jag upp några aspekter på problem i vår digitala informationsvärld i anslutning till de förfärliga händelserna i Israel/Gaza. Sedan följer en rad nya iakttagelser från AI-fronten, samt en liten koll på vaccinmotståndare som sprider konstigheter om WHO.

I denna MIK-utsikt tar Mathias Cederholm upp en ny våg av AI-tjänster samt YouTubes roll i spridningen av konspirationsteorier. Forskningsläget kring bekämpning av missinformation på nätet diskuteras, parallellt med lärdomar från "infodemin" under covid-19. Tips: Missa inte Naomi Kleins senaste boksläpp.

Denna instans av MIK-utsikten lyfter nya boken Foolproof, som är oundgänglig ifall man är intresserad av frågan varför människor faller för missinformation och vad man kan göra åt det. Dessutom uppmärksammas en ny metastudie om hur man kan hjälpa människor att undvika falla för konspirationsteorier, samt en del exempel på intressanta nya MIK-relaterade hjälpmedel i den snabbt växande AI-djungeln och arbetet med en AI-lag i EU. MIK-utsikten är en artikelserie av skribenten Mathias Cederholm som syftade till att sammanfatta och omvärldsbevaka MIK-området utifrån olika perspektiv. Artiklarna publicerades under perioden 2022-2024 och därför kan visst innehåll ha blivit inaktuellt sedan dess. Digitekets redaktion gör årligen en bedömning om innehållet som helhet fortsatt är relevant och aktuellt. För dem som är intresserade av problem kring missinformation, varför ...