Smaka på goda läs- och skrivfrämjande exempel

Delaktighet, samverkan och relationsskapande – det är ingredienser som ofta framhålls som viktiga för att lyckas med läsfrämjande för barn och unga. Kulturrådet har fått i uppdrag att samla goda exempel på läs- och skrivfrämjande insatser från vårt avlånga land. Dessa finns nu att ta del av på en inspirationswebb och i ett nytt matnyttigt magasin. Men vad är egentligen ett gott exempel?

Cecilia Löfberg är utredare på Kulturrådet och har varit projektledare för uppdraget, som myndigheten fick av regeringen i sitt regleringsbrev för 2025. Till sin hjälp har hon haft kollegorna Ann-Catrine Eriksson och Maria Machirant. En arbetsgrupp från Kulturrådets Läsråd har också varit behjälplig längs vägen.

– Utgångspunkten vi hade var att de insatser som vi väljer ut ska ha en hög inspirationsfaktor. De ska både ha något som man känner igen och samtidigt ska det finnas något nytt som ger en känsla av att “det här skulle vi kunna prova”, säger Cecilia.

Ett uppdrag med tydliga ramar

Cecilia Löfberg har arbetat på Kulturrådet sedan 2022 och är knuten till Läsrådets arbete med att stärka just läsning och läsfrämjande för barn och unga. I uppdraget följde flera direktiv: exemplen skulle inkludera personer i behov av särskilt stöd, representera offentliga, ideella och privata aktörer, visa på samverkan, ha en geografisk spridning i landet, ske utanför skolan och vara lättillgängliga. Cecilia berättar att de själva sedan valde att avgränsa uppdraget ytterligare till målgruppen barn och unga mellan 0 och 25 år. 

Nästa steg blev att samla in förslag på olika goda exempel. En förfrågan skickades ut till offentliga, ideella och privata aktörer. Kulturrådets läsråd och sakkunniga hjälpte också till med att omvärldsbevaka och ge förslag. 

Vikten av geografisk spridning

Totalt skickades 94 exempel in från olika delar av landet. Det var färre förslag som kom från norra Sverige och detta beskriver Cecilia att de därför försökt balansera ut i själva urvalet. Folkbiblioteken var också klart överrepresenterade av de inskickade exemplen.

– Det är otvetydigt den största aktören när det kommer till läsfrämjande, säger hon. 

Cecilia tillägger dock att en majoritet av förslagen som skickades in från folkbibliotek sker i någon form av samverkan med ideella eller privata aktörer. Det verkar vara just en framgångsfaktor för biblioteken när det kommer till att lyckas i sitt läsfrämjande arbete.

Urvalsprocessen blev omfattande, med många möten och diskussioner där olika kriterier vägdes mot varandra. Cecilia beskriver att de gjorde en helhetsbedömning av varje exempel för att få till en så bra balans som möjligt.

Utöver de kriterier som specificerats i själva uppdraget från regeringen tog de även fram egna bedömningsgrunder, som bygger på forskning och Kulturrådets tidigare kunskapsinsamling. 

– Vi utgick från fyra övergripande teman som vi bedömde exemplen utifrån: utformning, utvärdering, bemötande och innovation. Vi ställde frågor om syftet med insatsen. Hur barn och unga bjöds in att delta i utformning och deltagande. Hur de har följt upp arbetet och om man har arbetat med delaktighet, tillgänglighet och mångfald till exempel, berättar Cecilia.

Inspirationswebb och magasin

Att de goda exemplen skulle vara lättillgängliga, som det stod i uppdraget, var något som de funderade mycket kring. Ett tydligt önskemål i dialogen med Läsrådet var att det skulle finnas konkreta “gör såhär”-listor för att man på ett enkelt sätt skulle kunna hämta inspiration från exemplen. Detta ledde till idén att skapa ett magasin som liknar en kokbok, där varje exempel blir som ett recept. Recepten i magasinet ska på ett konkret sätt beskriva viktiga utgångspunkter för att man själv ska inspireras och komma igång med en liknande insats. 

– Förutom magasinet har vi också skapat en webbsida där vi samlat alla insatser från magasinet plus ytterligare cirka 40 goda exempel. Tanken är att det ska vara en idébank som vi ska fortsätta utveckla och uppdatera med ytterligare insatser framöver. Därför har vi också skapat en funktion där man kan skicka in nya förslag direkt till oss, säger Cecilia. 

Både i magasinet och på webben finns det även längre intervjuer med företrädare för Polarbibblo, Bonniers Familjestiftelse och Läsrörelsen. Det är aktörer som arbetat länge med läsfrämjande på nationell nivå och som har mycket fokus på samverkan. Några av Läsrådets ledamöter har också skrivit inspirationstexter som lyfter fram olika aspekter av läsfrämjande.

Smakprov från norr till söder

Bland de utvalda goda exemplen finns en bred variation. Det kan vara allt från Bokstart Gotland, som arbetar med små barn och deras vårdnadshavare för läs- och språkfrämjande med fokus på mångfald, till Minibladet som driver en nyhetstidning där barn får testa på att skriva journalistiskt.

Cecilia tycker det är svårt att välja ut några personliga favoriter från exemplen men hon nämner ändå några, som KUBenStories i Vallentuna. Varje vecka anordnar det lokala folkbiblioteket och fritidsgården gemensamma aktiviteter kring läsning och skrivande.

– Jag tycker de sätter fingret på det viktiga med samverkan. Fritidsgårdens personal känner ju de unga och bibliotekarien har sin kunskap om litteratur och läsning. De sticker inte under stol med att det är svårt och utmanande och att man måste våga vara flexibel och personlig för att väcka ungas engagemang, säger Cecilia. 

Ett annat exempel som Cecilia lyfter fram är insatsen Läslust i Rinkeby som använder sig av metoden Paired Reading. 

– Barn i åldersspannet 8-12 paras ihop med en lässtödjare, som oftast är en universitetsstudent och som själv är uppvuxen i Järvaområdet. De träffas på Rinkeby bibliotek varje vecka under en hel termin och läser tillsammans. Antingen börjar de med att lässtödjaren läser eller så läser de gemensamt båda två. De lär känna varandra och skapar en trygg gemenskap, säger Cecilia. 

Att känna igen ett gott exempel

Men vad är egentligen Kulturrådets definition av ett gott exempel? Cecilia berättar att de tog fram ett antal gemensamma kännetecken, men hon framhåller att det är svårt att ha en glasklar definition eftersom det är beroende av sammanhang och syfte med insatsen. 

På frågan om hon kan urskilja några framgångsfaktorer blanda de goda exemplen säger Cecilia:

– Delaktighet är verkligen viktigt, det går som en röd tråd genom nästan alla exemplen. Att välja miljö är också viktigt, ibland fungerar biblioteksrummet och ibland inte alls. När det kommer till barn och unga med funktionsnedsättning behöver man jobba mycket mer uppsökande.

Sen kommer hon på ytterligare en.

– Att inte ge upp! Det var många aktörer som sa det när vi frågade dem vad de ville ge för tips till andra. Våga pröva något nytt, om det blir fel eller inte fungerar så testa igen.