När barns åsikter räknas och tas på allvar

Hur kan biblioteket vara en demokratisk arena för barn och unga? Under ett webbinarium delade folkbibliotek i Tomelilla, Vänersborg, Stockholm och Norge sina erfarenheter av att skapa mötesplatser där barns och ungas röster faktiskt tas på allvar – från barnrättsmässor till ungdomsledda demokratisatsningar.

”Hur bygger vi ett demokratiskt samhälle? En avgörande beståndsdel är att barn och unga känner sig hörda i de sammanhang som berör dem, och att deras delaktighet efterfrågas och tas på allvar. I grunden handlar det om oss vuxna: att vi skapar utrymme för processer där barn och unga inte bara får vara med, utan faktiskt får inflytande.”

Med de orden inledde Cajsa Blank, biblioteksutvecklare i Region Gävleborg, webbinariet om barnrätt och biblioteket som demokratisk arena, som är det sjätte i webbinarieserien Barnrätt i praktiken. Syftet med webbinariet var att lyfta fram exempel på hur folkbibliotek i olika delar av landet, och även i Norge, arbetar med demokrati under valåret 2026. Först ut var Line Janson som arbetar på Tomelilla bibliotek i Skåne.

Hela Tomelilla gör sin röst hörd

Under parollen ”Hela Tomelilla gör sin röst hörd” arbetade Tomelilla bibliotek i Skåne med demokratifrågor inför valet 2026. Sportlovet blev ett demokratilov med aktiviteter för barn och unga och i augusti arrangerade man en demokratifestival som avslutades med en familjelördag.

Sportlovet inleddes med en workshop om orättvisor med författaren Linnea Lundborg som workshopledare. Med utgångspunkt i Linneas lättlästa faktaböcker om HBTQ, FN och feminism fick barn i olika åldrar formulera vad de upplever som orättvist: lokalt, nationellt och globalt. Barn fick sedan utifrån sina egna tankar skapa demonstrationsplakat och ropa ut sina budskap i en megafon.

Att skapa utrymme för samtal med barn och unga om demokrati genom pysselaktiviteter är ett annat och ganska enkelt sätt att bedriva demokratiarbete på biblioteket. Line berättade hur tillverkning av egna pins eller att dekorera en tygkasse med ett eget budskap har gett fina tillfällen för samtal om orättvisor och rättigheter.

Biblioteket har också haft en regnbågsvecka med HBTQ-tema. Då arrangerades sagostunder med Bland drakar och dragqueens, som också höll ett seminarium för vuxna om yttrandefrihet och HBTQ-frågor.

Ett annat initiativ var ett brevprojekt där kommunens invånare kunde ställa frågor till lokala politiker och där både frågor och svar sedan visades upp i en utställning. Initiativet genomfördes i samarbete med det närliggande Hasse & Tage-museet, med inspiration från Tage Danielssons vana att helt enkelt ringa upp statsminister Olof Palme för att prata politik. Ett barns fråga om varför politiker bråkar med varandra och en önskan om att de skulle sluta med det resulterade i pedagogiska svar om debattens viktiga roll i en demokrati.

I Tomelilla kommun finns något som kallas för medborgarbudget. Unga kan lämna in förslag på utformning av lokal närmiljö eller aktiviteter. Sedan görs en omröstning där de vinnande förslagen väljs ut och genomförs. Line såg ett problem med att de som röstade måste ha giltig legitimation för att kunna lägga sin röst, så hon inrättade ett system där röstningen kunde styrkas med lånekort, vilket möjliggjorde för fler barn och unga att delta.

Folkbibliotek som demokratihus – hur gör man i Norge?

I den norska bibliotekslagen står det att folkbiblioteken ska vara oberoende mötesplatser och arenor för offentligt samtal och debatt. I den senaste nationella biblioteksstrategin lyfts de dessutom fram som så kallade demokratihus. Vad betyder det egentligen och hur arbetar man i vårt grannland för att uppfylla lagen? Stine-Marie Schmedling är chef över enheten för demokrati och yttrandefrihet på Tønsberg och Færder bibliotek i Norge. Hon medverkade på webbinariet och gav ett norskt perspektiv på bibliotekens demokratiarbete. 

Tønsberg och Færder bibliotek har ungefär 30 anställda som är organiserade i tre enheter: böcker och medier, förmedling samt demokrati och yttrandefrihet. Att demokratiarbetet har en helt egen enhet ger goda förutsättningar för att tänka långsiktigt och samla kompetens. Stine-Marie framhöll att det dock är viktigt att det också finns en flexibilitet. Genom att lämna utrymme i programbudget och planering kan biblioteket snabbt agera på aktuella händelser, arrangera debatter eller bjuda in relevanta gäster med kort varsel. 

Ett återkommande och mycket uppskattat demokratiprogram som riktar sig till barn sker på bibliotekets välbesökta familjelördagar. Då kommer nämligen kommunstyrelsens ordförande till biblioteket för att dricka saft och träffa barn och deras föräldrar. Det blir informella möten där barn får möjlighet att ställa just sina frågor till politiken.

Enligt Stine-Marie ska biblioteket vara en plats för politisk debatt, där aktuella frågor inom politiken synliggörs även om dessa kan väcka starka känslor. Hon fortsatte att beskriva att man kan se det som att biblioteken har en typ av redaktionellt ansvar, det vill säga att biblioteket ska vara fria att bjuda in gäster och bestämma vilka frågor som ska diskuteras men också ha ansvar för det som sker i bibliotekslokalen. 

Förutom programverksamhet arbetar biblioteket även med att under valår samla in alla riksdagspartiers partiprogram, som sedan är tillgängliga för besökarna. De har även arrangerat valvakor på biblioteket de senaste två valen (2023 hölls det lokalval och 2025 var det val till stortinget). Båda valvakorna har varit lugna och festliga, och besökare kunde ta sig ett glas vin eller öl tillsammans medan man väntade på valresultatet. 

Unga demokratiambassadörer på Vänersborgs bibliotek

Inför valet 2026 genomförde Västra Götalandsregionen satsningen Unga demokratiambassadörer. Sju av regionens folkbibliotek fick ekonomiskt stöd för att anställa unga personer 18–24 år med uppdrag att stärka förstagångsväljares kunskap om demokrati, val och påverkansmöjligheter. Vänersborgs bibliotek är ett av de utvalda biblioteken som har arbetat med projektet. 

Jonas Frånander, kultursamordnare på biblioteken i Vänersborg, och Pontus Blom, kultursamordnare på kulturverksamheten Timjan i Vänersborg, var båda handledare för de tre unga demokratiambassadörer som anställdes i kommunen. Tillsammans med en av ungdomarna, Ruftana Tesfu Gebremedhen, deltog de på webbinariet och berättade om sina tankar inför arbetet som då låg framför dem. 

Jonas började med att berätta att projektet är väldigt fritt – de unga kan hålla i egna arrangemang eller samverka med andra, de kan också arbeta uppsökande. Ramarna de har att förhålla sig till gäller framförallt att innehållet ska handla om demokrati och kultur, där kulturskapande kan användas som ett demokratiskt redskap. 

Biblioteken i Vänersborg har en etablerad ungdomsverksamhet och samverkan med Timjan, som är en kreativ mötesplats för unga mellan 13 och 25 år. Timjan är helt deltagardrivet och Jonas beskrev hur verksamheten därför befinner sig i rörelse. Just nu håller man på mycket med musik men man har också en teatergrupp och en gameshow-grupp.

Det som är speciellt med det här projektet är att det styrs av ungdomarna själva. Jonas och Pontus fungerar som handledare och vägvisare snarare än projektledare. Jonas berättade att det handlar om att våga släppa kontrollen och arbeta tillitsbaserat, något som visade sig vara ganska lätt när man hittat engagerade och drivna ungdomar.

De tre unga demokratiambassadörerna började med att delta på vårens redan planerade program, bland annat ett författarbesök med Nicolas Lunabba samt en partiledardebatt. Ambassadörerna har även berättat om sitt uppdrag för ledamöterna i kommunfullmäktige.

Arbetssättet innebär att ambassadörerna har ett möte med sina handledare varje vecka, i övrigt är de väldigt fria att planera själva och genomföra arrangemang. Planerna inför valet var att starta en TikTok-kanal, arrangera en partidebatt med representanter från ungdomsförbunden, bjuda in politiska influencers som engagerar unga samt hålla workshoppar om graffiti, skrivande och spoken word. På Timjan ville de även bjuda in till en valdagsfrukost och valvaka. Tanken med frukosten var att man skulle äta tillsammans och sedan går till vallokalen för att rösta, som ett försök att sänka trösklarna och säkerställa att vallokalen är trygg för alla, även för förstagångsväljare som kan känna sig osäkra på hur det faktiskt går till att rösta i ett val. 

Barnrättsmässa och maktdelning på Bibliotek TioTretton 

På Bibliotek TioTretton i Kulturhuset i Stockholm har personalen, tack vare medel från Kulturrådet, fått möjlighet att satsa extra mycket på barnrätt och demokrati under 2026. Amanda Post och Emma Tolander gästade webbinariet för att berätta om en barnrättsmässa med vuxengräns, som kommer att arrangeras på höstlovet. Förhoppningen är att barn ska komma till mässan för att träffa personer, myndigheter och andra instanser som har makt och inflytande över deras och andra barns liv.

Det mest utmärkande för TioTretton är att man har en så kallad vuxengräns, det vill säga att endast barn i åldern 10–13 år får komma in i biblioteket. Här finns en lång tradition av arbete med delaktighet och barnrätt, bland annat har biblioteket belönats med Svensk biblioteksförenings barnrättspris Elefanten 2023. Personalgruppen är liten och ambitionen är att TioTretton helt och hållet ska vara barnens plats. Till exempel möblerar man ofta om efter barnens behov, det ska gå snabbt från idé till förverkligande. Emma och Amanda lyfte att maktdelning är ett viktigt ord i verksamheten och syftade på att barnen ska ha stor påverkansmöjlighet. Men det innebär att personalen också behöver ha mandat från chefer för att fatta större förändringsbeslut. De betonade också hur viktig just vuxengränsen är för TioTrettons verksamhet. Barnen känner ett ägandeskap av rummet som annars aldrig hade varit möjlig.

Inför barnrättsmässan genomför TioTretton en rad både digitala och analoga aktiviteter som resulterar i material som sedan tas med och visas upp. Förutom det som barnen själva har skapat, till exempel egna valaffischer och plakat till en “älgdemonstration” i miniatyr med små plastdjur, har man även tagit fram digitala omröstningar som presenteras på skärmar utanför bibliotekets vuxengräns. Där kan barn och deras medföljande vuxna rösta i olika frågor. Alla svar samlas i en databas, vilket gör det möjligt att se vad som är viktigt för barnen och hur deras åsikter skiljer sig från de vuxnas. Omröstningarna leder också till många givande samtal, både mellan barnen själva och mellan barn och vuxna i samband med hämtning och lämning på biblioteket. Exempel på frågor som man har kunnat rösta på är: ”Ska barn från 9 år kunna skaffa bibliotekskort utan målsmans tillåtelse?” och ”Ska barn som är 13 år kunna dömas till fängelse för grova brott?”

På den kommande barnrättsmässan vill TioTretton lyfta fram det som är viktigt i barnens vardag. Vad är det som påverkar dem? En fråga som visade sig vara särskilt viktig är skolmaten, och den behöver därför ges utrymme. Förutom inbjudna myndigheter och institutioner som deltar med traditionella mässbord kommer det även att vara ett scenprogram där personer och organisationer som är viktiga för barnen får ta plats och synas.

Mässan kommer att ha en vuxengräns, men åldersgränsen höjs från bibliotekets vanliga 13 år till 17 år. För medföljande vuxna kommer det att finnas en särskild “vuxenparkering” med kaffe och en utställning av material som barnen har skapat under året. De vuxna erbjuds också ett särskilt pysselhäfte, där de bland annat kan hjälpa barn att ta sig genom en labyrint: ”från åsikt till beslut”, utan att fastna i de hinder som de möter längs vägen.

Vägar till verkligt inflytande

Gemensamt för exemplen som lyftes under webbinariet var modet att pröva nya arbetssätt, att ibland våga släppa kontrollen och att konsekvent ta barns och ungas perspektiv på allvar. Som bibliotek kan vi vara en av många aktörer som visar barn och unga att deras röster är viktiga och att de blir lyssnade på. För att lyckas med det behöver vi arbeta på många olika sätt, så att alla barn och unga känner att biblioteket är till för just dem. Det kräver nyfikenhet och mod, något vi fick många inspirerande exempel på under detta webbinarium. Som Cajsa Blank, biblioteksutvecklare i Region Gävleborg, sammanfattade det: Fortsätt våga, fortsätt prova!

Webbinariet arrangerades av Biblioteksutveckling Region Gävleborg, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg samt bibliotekskonsulenterna i Region Stockholm i samarbete med Digiteket. Läs mer om kommande webbinarier i serien på Digitekets sida om Barnrätt i praktiken.