Med språket framför sig! 20 år av språkutveckling för små barn i Halland
Region Halland har haft ett omfattande arbete med små barns språkutveckling under drygt två decennier. Barnhälsovård, bibliotek, logopeder och studieförbund har samarbetat för att nå ut till barn och familjer med språkutvecklande insatser. Nu har regionen tagit fram en film som blickar tillbaka på arbetet och ringar in framgångsfaktorerna.
Ludwig Wittgensteins citat ”Mitt språks gränser är min världs gränser” inleder filmen ”Med språket framför sig!”, som Region Halland tagit fram för att beskriva det omfattande arbete med att stötta små barns språkutveckling som genomförts i regionen under de senaste två decennierna. Maria Ehde Andersson, utvecklare på Region Halland, presenterar här de viktigaste erfarenheterna och framgångsfaktorerna.
Titta på filmen ”Med språket framför sig!” på Region Hallands webbplats.
I filmen medverkar även Gerd Almquist-Tangen som är legitimerad forskningssjuksköterska inom barnhälsovården, Catarina Sjöberg som är legitimerad logoped, författare och föreläsare, Judit Sekelj Blomberg som är bibliotekarie samt barnen Ajdin och Benjamin.
Alla barn har rätt till språk
Grundtanken är att alla barn har rätt till ett eller flera språk, och att vägen dit ska vara fylld av glädje, lust och magiska stunder. Men denna väg till ett rikt och levande språk är inte alltid självklar eller lätt att hitta. Därför har Region Halland utvecklat metoder och material för att stötta och uppmuntra föräldrar, så att de i sin tur kan hjälpa sina barn.
Den nuvarande satsningen Språkstart Halland innebär att familjer får två hembesök av en biblioteksanställd språkstartare när barnet är sex respektive elva månader gammal. Under besöken får familjen tips och ett språkpaket med utvalt innehåll som inspirerar till att läsa, sjunga, rimma och ramsa tillsammans. Innan barnet fyllt 3 år kommer familjen att få möjlighet att vara med på flera aktiviteter som uppmuntrar till att leka med språket. Barnet får också ett tredje språkpaket som delas ut i samarbete med förskolan.
Samverkan och nätverk
I filmen presenteras tre framgångsfaktorer för en lyckad satsning på små barns språkutveckling. Den första och viktigaste faktorn är samverkan mellan olika professioner. I projektet ”Med språket framför sig” samarbetade barnhälsovården, biblioteken och studieförbunden i Region Halland och Region Västerbotten. Studieförbunden hade ett integrationsprojekt för kvinnor. Dessa kvinnor involverades och fick i uppdrag att sy en specifik typ av nallebjörn till de allra första språkväskorna. Den lilla bruna nallebjörnen blundar och sover på ena sidan, och är vaken och leende på den andra. Nallen används som ett hjälpmedel för föräldrar för att få igång samtal med små barn. Maria Ehde Andersson beskriver i filmen hur nallebjörnen har blivit som en symbol för deras gemensamma arbete.
När Gerd Almquist-Tangen arbetade för barnhälsovården i Region Halland träffade hon så gott som alla barn i en årskull och identifierade barn med språkavvikelser och språkstörningar. Hon betonar vikten av olika perspektiv, där de olika professionerna kan bidra med sin kunskap. Att vara lyhörd, prestigelös och öppen för andras infallsvinklar skapar en ömsesidighet och dialog som kan leda till nya metoder och arbetssätt.
Bred variation i metoder och material
Logopeden Catarina Sjöberg understryker att logopedisk kompetens är avgörande när man arbetar med små barns språkutveckling, eftersom logopeder är utbildade i språkvetenskap och har kunskap om evidensbaserade metoder som ger resultat. Hon lyfter fram ”färgpaletten” som ett exempel på hur man kan arbeta språkvetenskapligt med kategorisering. Färgpaletten är en mjuk bok gjord av tyg i olika färger som innehåller olika föremål i tyg uppdelade efter teman, såsom djur, mat och kläder. Genom att läsa den tillsammans med barn och upptäcka de olika föremålen kan man bygga upp förståelse för ord, böjningar, kategorier, underord och överord.
Den viktigaste insikten för biblioteksverksamheten från logopedi och barnhälsovård var att det finns fler vägar till språket än bara genom böcker. I Region Halland kan man därför låna hem språkväskor eller språkpaket på biblioteken. Bredden i de olika paketen och väskorna är stora: spel, pussel, flanobilder, leksaker och naturligtvis böcker. Allt material är noga utvalt och testat och det har visat sig vara väldigt användbart och efterfrågat.
En röd tråd genom alla projekt har också varit att metoderna ska bygga på evidens, forskning och beprövad erfarenhet.
Bibliotekarien Judit Sekelj Blomberg framhåller lekfullhetens betydelse – hur viktigt det är att leka fram saker och närma sig språket från olika håll, men att det alltid ska vara givande för barnet. Hon betonar också värdet av samspel och kvalitetstid: att barnet och föräldern sitter tillsammans, gärna en stund varje dag, arbetar med materialet och har det mysigt tillsammans. I en tid med många skärmar är denna kvalitetstid något att värna om.
Det fungerar för barnen
Att metoderna fungerar i praktiken är också en viktig faktor, berättar Maria Ehde Andersson i filmen. Att insatserna resulterar i att barnen får fler möjligheter att utveckla sitt eller sina språk. En röd tråd genom alla projekt har också varit att metoderna ska bygga på evidens, forskning och beprövad erfarenhet. I den nuvarande satsningen Språkstart Halland har Hanna Dyne, doktorand vid Göteborgs universitet, anställts för att följa arbetet. Hennes första studie är ett resultat av samarbetet med forskarna Emilia Carlsson, vid Göteborgs universitet och Ulrika Bergsten, vid enheten för forskning och utveckling på Region Halland. Studien publicerades i tidskriften Logopedics Phoniatrics Vocology med titeln Aha, det är så man gör! – föräldrars röster om en tidig språkstimulerande insats. Syftet med studien var att undersöka föräldrars erfarenhet av Språkstart Halland. Femton föräldrar som deltagit berättar i intervjuer om sina upplevelser av insatsen.
Den allra viktigaste responsen kommer från barnen och föräldrarna själva. Ett konkret exempel på det är gosedjuret ”Sprallan”, som barn får vid sex månaders ålder tillsammans med den röda boken Lilla Pussboken av Kenneth Andersson. När dessa är nya ser de fräscha och fina ut, men efter fem månaders användning kan både gosedjuret och boken vara rejält slitna. Detta slitage är det bästa beviset på att materialet verkligen används och uppskattas!
Maria Ehde Andersson och Språkstart Halland tilldelades Guldhatten 2025, ett pris instiftat av Hatten förlag för att uppmärksamma inspirerande satsningar på barns språkutveckling. Digiteket passade på att ställa några frågor till Maria Ehde Andersson.
Hej Maria, grattis till priset! Hur känns det?
– Det känns helt fantastiskt roligt och väldigt hedrande att få det här priset! Det är extra roligt att någon som kan området, som företrädarna för Hatten förlag, ser och uppmärksammar det man gör. Det var också en alldeles speciell upplevelse att få ta emot priset tillsammans med språkstartarna i Halland, eftersom de är så otroligt viktiga för att arbetet ska fungera. De står för en stor del av det operativa arbetet och är de som möter barnen och familjerna.
På vilket sätt har de olika projekten och satsningarna i Halland gett resultat?
– Det finaste resultatet är när någon i målgruppen själv, barnen, visar att de tyckt så mycket om innehållet i språkpaketen att de slitit ut sakerna. Eller när föräldrar hör av sig och säger att både metoder och material i språkpaketen och språkryggsäckarna fungerat jättebra hemma hos dem. En hjärtevärmande historia är den när är en mamma, till ett barn med ganska stora kommunikativa problem, hörde av sig och tackade för språkryggsäcken och beskrev hur roligt de hade tillsammans när de använde den.
– Vi har också tagit in externa personer som har utvärderat alla projekt, och de har pekat på goda resultat. Det kanske viktigaste resultatet från de tidiga projekten är att de har legat till grund för regionfullmäktiges beslut om att satsa på små barns språkutveckling. Ett annat resultat finns i de årsredovisningar som görs av kommunerna som jobbar med Språkstart Halland, språkstartarna når mellan 87 och 95 procent av familjerna i de områden som de besöker. Den nuvarande satsningen Språkstart Halland har en doktorand knuten till sig, som ska följa arbetet och publicera resultaten efterhand.
Om du fick tänka tillbaka till början då ni startade arbetet, vilket råd hade du gett dig själv då?
– Mitt viktigaste råd är att från allra första början i ett projekt eller en process tänka på att ta med dem som du planerat att samarbeta och samverka med i arbetet. Att inte påbörja en projektbeskrivning eller ansökan innan du stämt av med de som är inblandade och/eller målgruppen för projektet. Hur tänker de kring frågan? Vad har de för behov? Hur kan ni arbeta vidare tillsammans? Ett annat råd är att låta processen ta tid. Det tar tid att hitta samsyn och beröringspunkter. Ett viktigt råd är att också ha roligt tillsammans!
Vilka utmaningar ser du framöver när det gäller arbetet med språkutveckling?
– Den största utmaningen är de ekonomiska förutsättningarna som stramas åt för alla inblandade professioner just nu och även för många familjer. Det påverkar hela arbetet, från samarbete mellan professionerna med mötestid och planering, till det utåtriktade arbetet med till exempel besöken hemma hos familjer med små barn, babycaféer på biblioteken eller tillgång till logopeder.
– En annan utmaning är att det har varit ett väldigt fokus på små barns språkutveckling inom biblioteksvärlden de senaste 10 åren och att det kan ses som ”något man gjort”, en trend som är övergående. Det kommer hela tiden andra grupper och behov som behöver prioriteras, och då finns det en risk att man tappar arbetet med små barns språkutveckling.
Finns det något mer du skulle du vilja göra?
– Möjligheterna är egentligen oändliga! Senast för två veckor sedan dök det upp en ny samarbetspart som ville vara en del av Språkstart Halland. Eftersom det är flera verksamheter och professioner som arbetar med små barns språkutveckling och har det i sitt grunduppdrag, så finns det stora vinster i att tillsammans hitta vägar för att stödja små barns språkutveckling. Det kan också vara ett sätt att i ekonomiskt bistra tider hitta vägar och möjligheter framåt.
Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida
Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.
Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).
Detta innebär att du:
- får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
- får remixa, återanvända och bygga på materialet
- får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
- inte behöver fråga om lov.
Om du bearbetar, delar eller använder texten:
- Ge ett korrekt Erkännande
- ange verkets namn,
- ange vem som skapat verket,
- ange länk till verkets ursprungsplats,
- ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
- ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
- länka till licensen.
Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:
Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).
