Lär känna forskarna – del två

Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket fortsätter serien med ytterligare tio forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap som berättar om sin forskning.

Forskning om biblioteken och deras verksamhet kan verkligen se ut på många olika sätt – och den kan också ske inom många olika ämnen. Biblioteks- och informationsvetenskap är ett viktigt sådant. 

Vad forskar du om just nu? Varför har du valt att forska om just det? Hur kan detta vara intressant för landets folkbibliotek och deras medarbetare? Det är frågor som Digiteket har ställt till forskare inom ämnet i Sverige och bett dem att kortfattat och skriftligen svara på.

I den här artikeln får du lära känna tio av dessa forskare lite grann – fler forskare finns presenterade i liknande artiklar. 

I den här artikeln svarar följande forskare på frågorna: 

Jesse Dinneen, Bibliotekshögskolan i Borås

Johanna Rivano Eckerdal, Lunds universitet

Koraljka Golub, Linnéuniversitetet

Sonja Fagerholm Gullberg, Södertörns högskola

Mauritza Jadefrid, Linnéuniversitetet

Kristin Johansson, Bibliotekshögskolan i Borås

Gustaf Nelhans, Bibliotekshögskolan i Borås

Kerstin Rydbeck, Uppsala universitet

Karen Louise Grova Søilen, Lunds universitet

Elisa Tattersall Wallin, Bibliotekshögskolan i Borås

---

Jesse Dinneen

Din titel: Universitetslektor, Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås 

Vilken forskning bedriver du just nu?

Jag undersöker sociala och etiska frågor relaterade till information, särskilt inom AI och ansvarsfull hantering av postmortem-data. Till exempel utforskar jag de etiska frågorna kring hantering av digitala arv – det vill säga vilket digitalt material som finns kvar gällande en avliden person i deras personliga samlingar (som filer, foton, korrespondens) eller spår på nätet som lämnats på sociala medier. 

Jag arbetar också med data och AI i andra liknande känsliga sammanhang, som AI-chattbottars roll vid självmord och, med tanke på datans komplexa natur, i vilken utsträckning man verkligen kan ”samtycka” till insamlingen av sina personuppgifter.  

Varför tycker du att den är intressant/viktig?

Idag samlar nästan alla på sig digital information och skapar spår på nätet, och när personer går bort lämnar de detta bakom sig. Det finns ett antal frågor om vad som ska behållas, hur länge, vem som kan se det och så vidare, som korsar gränserna för praktiska, tekniska, administrativa, juridiska och etiska frågor. Utan noggrann, socialt anpassad forskning riskerar vi att våra digitala efterliv saknar värdighet och styrs av företag som generellt inte prioriterar våra rättigheter, vårt välbefinnande eller vår integritet.

Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?

Jag tänker mig att ta fram råd att vidarebefordra till biblioteksbesökare, riktlinjer för praktiker eller förslag på tillägg till dataskyddsregler.

Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa! 

Ett tips är litteraturöversikt om neurodivergens i akademiska bibliotek: Neurodivergence in academic libraries: A review of findings, recommendations, and remaininggaps in practice and research An Annual Review of Information Science and Technology (ARIST) paper, Journal of the Association for Information Science and Technology, Wiley Online Library. Artikeln presenterar höjdpunkter från min medförfattare Catharina Ochsners masteruppsats, och trots fokus på lärosätesbibliotek tror jag att de samlade rekommendationerna kommer att vara intressanta för olika typer av bibliotek.

Något mer lästips?

Amanda Spinks provocerande verk från 1990-talet om informationsvetenskapens roll inom hållbarhet är väldigt intressant. Till exempel kritiserar Spink i den här artikeln idén om hållbar utveckling och föreslår att informationsvetenskap som disciplin är medskyldig till att stödja ohållbara globala praktiker. Miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet är angelägna ämnen idag och bibliotek fortsätter att ha en viktig roll att spela, och det är bra att ibland reflektera över rollens själva bakgrund och karaktär.

Mer om Jesses forskning vid lärosätet

---

Johanna Rivano Eckerdal

Din titel: Docent i biblioteks- och informationsvetenskap, Lunds universitet

Vilken forskning bedriver du just nu?

I min forskning intresserar jag mig i bred mening för betydelsen som information har för demokrati. Min avhandling handlade om samspelet mellan unga kvinnors möjligheter att fatta ett viktigt beslut om sin sexuella och reproduktiva hälsa och de samhälleliga förutsättningarna för det. Under senare år har jag forskat om folkbibliotek och hur folkbibliotekarier utför sitt arbete. Särskilt har jag intresserat mig för om och i så fall hur det vardagliga arbetet är kopplat till styrdokument.

Varför tycker du att den är intressant/viktig?

Jag har velat bidra med en teoretisk förståelse av den betydelse det vardagliga arbetet har och formulerar det bland annat som ett sätt att göra demokrati. Demokrati är en process som kräver kontinuerligt arbete och bibliotek är en viktig plats för detta i samhället. Att bibliotek förändras är därför inte ett problem utan en förutsättning. Som ett sätt att betona förändringens roll har jag föreslagit att vi borde tänka på bibliotek som ett verb, att biblioteka, och inte som ett substantiv.

Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?

Jag hoppas att biblioteksanställda tar del av min forskning för att reflektera över vilken betydelse det vardagliga arbetet på bibliotek har, och hur det demokratiska uppdraget görs i vardagen. De rekommendationer som vi tagit fram inom ILIT-projektet kan också användas för att rikta sig till beslutsfattare med argument för folkbibliotekens betydelse som en social infrastruktur i lokalsamhället.

Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!

Jag kan tipsa om läsning om “att biblioteka” i rapporten Glädjen i att tvingas tänka nytt: En studie av verksamhetsutveckling vid två folkbibliotek i Skåne. Även i den här artikeln kan man läsa mer om “att biblioteka”: Equipped for resistance: An agonistic conceptualization of the public library as a verb. Equipped for resistance: An agonistic conceptualization of the public library as a verb

Något mer lästips?

Nyligen avslutades ILIT, ett internationellt projekt där jag, med kollegor, intresserat mig för hur bibliotek fungerar som sociala infrastrukturer. Social infrastruktur är ett spännande begrepp, och om man är nyfiken på att veta mer om det rekommenderar jag Eric Klinenbergs bok Palaces for the people: How Social Infrastructure can Help Fight Inequality, Polarization, and the Decline of Civic Life som tar upp hur viktiga olika mötesplatser, som bibliotek, är för att ett samhälle ska fungera väl.

Mer om Johannas forskning vid lärosätet

---

Koraljka Golub

Din titel: Professor vid Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitetet

Vilken forskning bedriver du just nu?

Jag forskar framför allt inom digitala bibliotek och informationsåtervinning. Det handlar bland annat om hur social taggning och automatisk indexering kan integreras i befintliga kunskapsorganisationssystem, samt hur dessa system fungerar ur ett användarperspektiv. Jag är också engagerad i att undersöka hur AI-drivna teknologier påverkar tillgängliggörandet av kulturarv och metadata. 

Varför tycker du att den är intressant/viktig?

I en tid där mängden digital information växer mycket snabbt blir det avgörande att kunna organisera, klassificera och göra material sökbart och tillgängligt — annars riskerar värdefullt kultur- och forskningsmaterial att bli dolt eller svårt att nå. Genom att kombinera befintliga kunskapsorganisationssystem med automatisk indexering och användarperspektiv genom sociala taggar får vi verktyg att både förbättra tekniken och förstå användarnas verkliga behov.

När det gäller AI och metadata för kulturarv ser jag det som viktigt att vi har kritiska perspektiv, både möjligheter och risker, så att till exempel kulturarvsdata och digital humaniora utvecklas på ett etiskt, rättvist och hållbart sätt.

Vad skulle folkbiblioteken kunna ha för eventuell nytta av din forskning?

Bibliotek kan dra nytta av insikter i hur automatisk ämnesklassificering och taggning kan användas för att förbättra sökbarhet och upptäckbarhet i deras samlingar.

Genom att förstå användarnas beteenden och behov kring hur de söker och hittar information kan folkbibliotek utveckla sina digitala tjänster och kataloger så att de blir mer användarvänliga.
I arbetet med digitala samlingar kan biblioteken använda metoder för metadata och kunskapsorganisation som gör att materialet blir mer tillgängligt, sökbart och integrerat i bredare digitala kontexter.

Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!
Jag rekommenderar artikeln Golub, K., Bergenmar, J. & Humlesjö, S. (2023). Searching for Swedish LGBTQI fiction : the librarians’ perspective. Journal of Documentation, 79(7), s. 261–279. Och jag rekommenderar även boken Golub, K. & Liu, Y.-H. (Eds.). (2022). Information and Knowledge Organisation in Digital Humanities : Global Perspectives.

Mer om Koraljkas forskning vid lärosätet 

---

Sonja Fagerholm Gullberg

Din titel: Adjunkt, Institutionen för historia och samtidsstudier,  Södertörns högskola

Vilken forskning bedriver du just nu? 

Jag har under året gjort en intervjustudie med bibliotekarier i Ukraina och undersökt ett projekt där böcker levereras till militär personal och soldater vid fronten. Projektet samordnas av nationalbiblioteket Yaroslav Mudryi i Kiev och involverar både regionala och lokala bibliotek i landet.

Jag är intresserad av hur biblioteken bistår det militära försvaret under pågående krig och jag genomför intervjustudien i samverkan med Svenska Soldathemsförbundet.

Varför tycker du att den är intressant/viktig? 

Erfarenheterna från Ukraina är viktiga på flera sätt – studien kan bidra till insikter i hur samtida krig påverkar dels biblioteken som institution, dels bibliotekarierna och deras arbete och profession. Projektet bidrar också med kunskap om former för samhällsinsatser där biblioteken kan fungera som civil-militära bryggor. Utöver detta kan studien ge uppslag för fortsatta studier som belyser litteraturens och läsningens betydelse under krig.

Vad skulle folkbiblioteken kunna ha för eventuell nytta av din forskning? 

Bibliotek som arbetar med beredskapsfrågor kan ha nytta av erfarenheterna från Ukraina.

Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa! 

Jag har skrivit ett kapitel i en antologi som handlar om hur biblioterapins metoder kan användas i läkningen av moraliska skador bland veteraner. Biblioterapi innefattar olika metoder där läsning, samtal och kreativt arbete med ord används i hälsofrämjande och läkande syfte.

Något mer lästips?

Jag föreslår Cecilia Petterssons bok Biblioterapi. Hälsofrämjande läsning i teori och praktik (2020) – det är den första heltäckande boken om biblioterapi på svenska. Boken avslutas med konkreta råd för praktiskt arbete med biblioterapi, som idag sker på flera bibliotek i Sverige.

Mer om Sonjas forskning vid lärosätet 

Ny anställning: Från den 1 mars i år (2026) kommer Sonja att vara tjänstledig från Södertörns högskola för en doktorandanställning inom biblioteks- och informationsvetenskap vid OsloMet. Hon kommer där att forska kring bibliotek och beredskap i Sverige, Norge och Finland. 

---

Mauritza Jadefrid

Din titel: Doktorand, inom forskarskolan ReSource, vid Linnéuniveristetet

Vilken forskning bedriver du just nu?

Mitt avhandlingsprojekt handlar om lärosätesbibliotek och AI.

Varför tycker du att den är intressant/viktig?

Jag tycker det är intressant att försöka förstå lärosätesbibliotekens roll och uppdrag i relation till ny teknologi, hur förändringsarbete går till och processerna kring det. 

Vad skulle folkbiblioteken kunna ha för eventuell nytta av din forskning?

Alla typer av bibliotek har värde av att fundera kring hur man arbetar med förändring inom organisationen och hur bibliotekarieprofessionen utvecklas i förändring. 

Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa! 

Jag har inte publicerat något inom ramen för mitt avhandlingsarbete än, jag skriver en monografi som blir klar först under 2027. Men jag är väldigt intresserad av samarbete mellan bibliotek och andra aktörer och har skrivit om det i min roll som lärosätesbibliotekarie, bland annat i boken Relationellt biblioteksarbete med forskare, lärare och studenter: en ansats för verksamhetsutveckling vid Göteborgs universitet.

Något mer lästips?

Jag tycker Simon Lindgrens bok AI – ett kritiskt perspektiv är värd att läsa för alla som arbetar vid bibliotek. Den belyser nödvändigheten av kritisk reflektion över AI, vilket knyter an till bibliotekariers professionella ansvar och yrkesrollens etiska grunder.

Mer om Mauritzas forskning vid lärosätet

---

Kristin Johansson

Din titel: Filosofie doktor i biblioteks- och informationsvetenskap, Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås

Vilken forskning bedriver du just nu?

Jag arbetar på ett bokkapitel som ska publiceras i nätverket Nordisk litteratursociologis forskningsantologi 2026. Det är en uppföljande studie till min avhandling där jag studerar organisationen Svenska riksförbundet för sedlig kultur och deras kamp mot modernitetens nya idéer. I kapitlet fördjupar jag mig ytterligare i organisationens arbete med smakfostran, det vill säga de texter och författare som riksförbundet ansåg var lämpliga verktyg för att uppfostra det svenska folket med under det tidiga 1900-talet.

Varför tycker du att den är intressant/viktig?

För att historiska perspektiv på styrning av och med läsning synliggör idéer om såväl läsning som föreställningen om det goda samhället.

Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?

Min forskning bidrar med perspektiv på hur läsning och litteratur ständigt värderas utifrån föreställda effekter. För den som arbetar med läsning är det viktigt att reflektera över varför vi vill att läsare ska läsa på vissa sätt och vilka maktdimensioner som omger fenomenet.

Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!

Jag vill tipsa om mina läshistoriska artiklar på Digiteket: Svenska barns läshistoria och Social läsning i historisk belysning. Och såklart min avhandling Förädling och förgiftning: Läsning som medborgarfostran hos Svenska riksförbundet för sedlig kultur 1909–1930.

Något mer lästips?

Den nyutkomna antologin Barnet och boken: Perspektiv på ungas läsning varvar texter av forskare från olika discipliner med mer personligt hållna essäer av författare som berättar om sin barndoms läsning. Det är en fin samling texter som belyser olika perspektiv på barns möten med böcker.

Mer om Kristins forskning vid lärosätet

---

Gustaf Nelhans

Din titel: Biträdande professor, Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås

Vilken forskning bedriver du just nu och varför tycker du att den är intressant/viktig?

Just nu arbetar jag med forskning i gränslandet mellan bibliometri och maskininlärning/AI-forskning. Bibliometri är mest känt som ett sätt att mäta forskning men har blivit starkt kritiserat för detta enkelspåriga användande av all den rika forskningsinformation som kommer med varje publicerad artikel. Information om författare, lärosäte, ämnesområde och annat innehåll kan nämligen användas för många fler intressanta analyser av forskningens relationer. Det kan handla om analyser av samförfattarskap och andra samarbeten, forskningsfronter av forskare som refererar till liknande litteratur eller den intellektuella basen för den forskning som genomförs genom att undersöka vilken forskning som blivit samciterad.

Ett annat spår som kan kombineras med detta handlar om att undersöka (kon-)texten runt en referens för att se vilken forskning som refereras ”på riktigt”, i stället för att bara nämnas i förbigående. Där behöver vi öppen tillgång till forskningen för att kunna extrahera texten runt referenserna för att utforska hur, och inte bara om, forskningen refereras. Här används automatiserad maskininlärning som kan identifiera och extrahera denna textmassa från tusentals artiklar.

Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?

På sikt ser jag möjligheter att bygga upp databaser över öppet tillgänglig forskning som kan användas för att söka efter artiklar, inte bara baserat på vad de innehåller men också på hur de har använts av andra forskare som ett nytt sätt att söka efter litteratur.

Mer om Gustafs forskning vid lärosätet

---

Kerstin Rydbeck

Din titel: Professor i biblioteks- och informationsvetenskap, fil. dr i litteraturvetenskap, Uppsala universitet

Vilken forskning bedriver du just nu? 

Jag håller på att skriva klart en bok om bokcirklarnas historia i Sverige, från cirka 1800 fram till idag, som ska sammanfatta den forskning jag gjort om bokcirklar de senaste 10-12 åren.

Jag ägnar mig också åt forskning om läsfrämjandearbete inom forskningsbiblioteken i Sverige – en artikel publiceras snart om det, i samarbete med Åse Hedemark och Lucía Camargo-Rojas.

Jag ingår i ett europeiskt forskarnätverk, PubLIB, som studerar folkbibliotekens arbete med flyktingar och nyanlända immigranter. Ett par artiklar har tidigare publicerats. Analysen av svaren i en enkätstudie pågår just nu, där bland annat svenska bibliotekarier bidragit med svar. Vi planerar också att utveckla en verktygslåda för folkbibliotekens arbete med immigranter, baserat på information vi samlat in under vår forskning i de tio deltagande länderna samt under workshoppar som vi ska genomföra under de två kommande åren med de biblioteksverksamma.

Varför tycker du att den är intressant/viktig? 

Jag har alltid intresserat mig för forskning kring det fria bildningsarbetet och läsarvanor. Då blir folkbiblioteket en central institution att studera. 

Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?  

Den är nära knuten till bibliotekens praktiska verksamhet och berör även i viss utsträckning verksamhetsutveckling. 

Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa! 

Ni som arbetar med Shared Reading får många tips om användbara texter och råd om hur ni ska tänka när ni själva letar texter, i min boken. Litteraturförslag på svenska för Shared Reading: en guide för läsledare. Den finns även öppet tillgänglig i fulltext. 

Något mer lästips? 

Åse Hedemark & Linnéa Lindsköld (2025). Den frivilliga läsaren: Läsningens politik i Sverige efter 1945. Den visar hur diskussionen om läsning och motiven för läsfrämjande förändrats över tid. 

Mer om Kerstins forskning vid lärosätet

---

Karen Louise Grova Søilen

Din titel: Biträdande universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap, Lunds universitet

Vilken forskning bedriver du just nu?

För närvarande är min forskning i huvudsak inriktad på följande två forskningsprojekt:

1) Ambiguous Spaces: Cultural Imaginaries of Privacy in the 21st Century. Projektet, där jag är huvudforskare, syftar till att ge en djupare förståelse av privatlivet under de första decennierna av 2000-talet som en rumslig och känslomässig upplevelse, i takt med att uppkopplade och allestädes närvarande digitala tekniker och AI-baserade system i allt högre grad genomsyrar vardagen. 

2) Projektet Anthropomorphic AI and emergent vulnerabilities: An empirically informed legal evaluation of the protection of users of AI chatbots, där jag är medforskare. Tillsammans med mina kollegor Sue Anne Teo (Raoul Wallenberg Institute) och Mia Liinason (Lunds universitet) kommer jag att genomföra en empirisk studie med användare av antropomorfa AI-chattbottar för att identifiera nya sårbarheter och risker för manipulation och undersöka det rättsliga skyddet för individer. 

Jag har också ett pågående forskningssamarbete med forskare från Köpenhamns universitet om digital teknik och våld i nära relationer.

Varför tycker du att den är intressant/viktig?

Den pågående digitaliseringen av samhället och vardagen medför framsteg och effektivitet, men också nya utmaningar. Ofta gynnar digitaliseringen vissa mer än andra, och de som tenderar att gynnas minst är de som redan är marginaliserade. Mitt sätt att närma mig forskningsfrågorna ovan bygger på en kritisk kulturvetenskaplig tradition där maktfrågor står i centrum. 

Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?

Mitt arbete med klassificering kommer att vara relevant för de som är intresserade av kunskapsorganisation. I en ny publikation diskuterar jag hur AI-system är utformade för att klassificera människor enligt kategorier som kön, ålder, känslor och hudfärg. 

Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!

Mitt bokkapitel Classifying Humans in the Age of AI i antologin Exploring Contemporary Classification Practices: Organizing Information, Technological Change and Ideological Contestation (Routledge, 2025), som Jack Andersen och Joacim Hansson är redaktörer för. Jag rekommenderar hela antologin, som innehåller mycket intressanta och aktuella perspektiv på frågor om klassificering.

Något mer boktips?

Data Feminism av Catherine D’Ignazio och Lauren F. Klein (MIT Press, 2020). Detta är en mycket lättillgänglig bok för alla som vill förstå kraften i big data och hur saker och ting skulle kunna vara annorlunda.

Mer om Karen Louise forskning vid lärosätet

---

Elisa Tattersall Wallin

Din titel: Fil.dr, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap, Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås

Vilken forskning bedriver du just nu?

Min forskning rör sig mellan informationspraktiker och läspraktiker i digitala miljöer. På senare tid har jag fokuserat på hur missinformation om klimatförändringar sprids och formas i poddar, och särskilt vilka grepp som används av oseriösa aktörer som sprider felaktig information jämfört med seriösa podd-kanaler som sprider faktabaserad information som bygger på forskning. Jag studerar också läsvanor bland den svenska befolkningen, och har nyligen tittat lite extra på vilka grupper som inte läser så mycket och vad läsare och icke-läsare har gemensamt och vad som skiljer dem åt.

Varför tycker du att den är intressant/viktig?

Jag tycker att forskning om informationspraktiker kring klimat- och miljöfrågor är viktigt av många anledningar. Det är angeläget att förstå hur felaktig information sprids och formas, för att kunna identifiera missinformation och desinformation. Det är också viktigt att förstå och identifiera vilken enorm effekt missinformation har när det gäller allmänhetens förståelse för viktiga samhällsfrågor såsom klimatkrisen.

När det gäller läsning så är det ett ständigt aktuellt och även ett lite känsligt ämne, och det är viktigt för mig att kunna bidra med balanserad förståelse för nutida läspraktiker. I samhället pratas det ofta om läsning som en medborgares skyldighet, medan jag och mina kollegor hellre pratar om det som en rättighet. Alla har rätt att kunna läsa och ta del av information och litteratur på det sätt som passar dem.

Vad kan folkbiblioteken ha för nytta av din forskning?

Jag tror att folkbibliotekarier som jobbar med läsning och läsfrämjande kan ha nytta av min forskning om läsvanor och läspraktiker med olika sinnen. Jag skrev min doktorsavhandling om ljudböcker och nya läspraktiker bland ungdomar som anlitar prenumerationstjänster för digitala böcker, och myntade där koncepten ”reading by listening”, ”reading by seeing” and ”reading by touch” för att illustrera hur meningsskapande läsning kan göras (och redan görs) med olika sinnen.

Tipsa gärna om något du skrivit som du tycker bibliotekspersonal borde läsa!

Då skulle jag tipsa om min avhandling, Sound Reading: Exploring and conceptualising audiobook practices among young adults från 2022 eller kanske mitt bokkapitel Vem läser inte i 2025 års SOM-antologi, som jag skrivit tillsammans med David Gunnarsson Lorentzen.

Mer om Elisas forskning vid lärosätet