Bilderbokens världar förenar bibliotek, förskola och museum

Tänk att som barn få uppleva en bilderbok både genom högläsning, skapande och att få ta ett kliv rakt in i bokens bilder! Folkbiblioteket i Vetlanda, Vetlanda museum och kommunens förskolor samverkar i projektet Bilderbokens möjligheter. I den här artikeln skriver författaren Maria Heimer om när förskolebarn fick djupdyka i Lotta Geffenblads bild- och berättelsevärldar. 

I Vetlanda kommun samverkar folkbiblioteket, Vetlanda museum och förskolor vart tredje år i projektet Bilderbokens möjligheter. Alla fyra- och femåringar, både i de kommunala och i de fristående förskolorna, får genom högläsning, samtal, utställningar på museet, skapande och teater uppleva en utvald författares och illustratörs bilderboksvärldar. I det senaste samarbetet var Lotta Geffenblad och hennes bilderböcker i fokus. 

Samarbetet möjliggör att barnen i förskolan får flera positiva upplevelser kopplat till bilderböcker, läsning och kultur, och de blir bekanta med både folkbiblioteket och museet. Även barnens vuxna inkluderas i projektet. Detta har bidragit till att bilderboksutlåningen på biblioteket ökade betydligt under projektets gång samt en tid efteråt.

För att bibehålla högläsningen i hemmen mellan projekten har projektledaren och verksamhetsutvecklaren för förskolan skapat så kallade kapprumsbibliotek på förskolorna. På så sätt kan förskolans personal uppmuntra familjerna till att låna med sig böcker hem vid hämtning. Dessutom har många barn och vuxna tack vare projektet upptäckt museet, och de kommer ofta tillbaka efter projektets slut.

Smygstart och uppstart

Utifrån önskemål från förskolepersonalen smygstartade projektet vid det senaste tillfället två månader i förväg, genom att ett paket med utvalda bilderbokstitlar av Lotta Geffenblad delades ut till förskolorna. Paketet bestod av de titlar som projektgruppen valt ut till miljöerna i utställningen på museet, nämligen Azins längtan, Tant sol, Helmers humla, Mirjams myra, Astons stenar och Vad viskar skogen, Aston? På så sätt hade förskolepersonalen möjlighet att läsa in sig på böckerna, och de kunde också introducera och börja läsa bilderböckerna med barnen inför visningen på museet.

För att dra i gång det gemensamma arbetet samlades all personal från förskolan, biblioteket och museet för en gemensam start. Denna bestod av två föreläsningar och en förhandsvernissage av utställningen Bilderbokens möjligheter på museet. Dels föreläste Lotta Geffenblad om sitt författar- och illustratörskap, dels föreläste Ann S. Pihlgren, som är doktor i pedagogik, om undervisning och lärande. Lotta Geffenblad berättade till exempel om hur Astons stenar kom till och hur hennes barndom i skånska Teckomatorp inspirerat henne i skapandet. Bilderboken Astons stenar fångade Pihlgren upp genom att åskådliggöra hur man skulle kunna arbeta med boken i undervisningen. Genom att all personal fick besöka utställningen Bilderbokens möjligheter på museet, fick de en förförståelse för vad barnen skulle möta där.

Det pedagogiska programmet

Själva konceptet för Bilderbokens möjligheter är att samtliga förskolebarn i fyra- och femårsåldern tillsammans med sina pedagoger deltar i ett pedagogiskt program på museet och biblioteket. Hösten 2025 och våren 2026 fick barnen uppleva Lotta Geffenblads böcker på flera olika sätt. I programmet ingick följande:

• Visning av utställningen Bilderbokens möjligheter samt skapande i museets skapandeverkstad
• Teaterföreställningen Astons stenar av Teater Pero
• Pedagogisk visning av barnens egen utställning på museet 

Dessutom fick barnen under projektets gång på sina respektive förskolor delta i högläsning, textsamtal, skapande och annan bearbetning utifrån Lotta Geffenblads bilderboksskatt. 

Visning och skapande

Utifrån ett schema bjöds varje förskola in dels till skapande, dels till visning av den interaktiva utställningen som byggts upp på museet. Inledningsvis delades barnen in i två grupper, där den ena gruppen fick börja med att skapa i skapandeverkstaden och den andra fick uppleva utställningen. Grupperna bytte sedan plats med varandra. 

I skapandeverkstaden började barnen att parvis måla med vattenfärg. Det som barnen målade blev framåt vårkanten solstrålar i en så kallad ”Tillsammans-sol” i barnens egen utställning på museet. Skapandet var kopplat till karaktären Tant sol, som barnen mötte både i utställningen och i boken Tant sol på förskolan. De fick också testa att skapa kottekompisar med inspiration från Astons stenar.

I den interaktiva utställningen på museet fick barnen tillsammans med en museipedagog, som var utklädd till Azin i Azins längtan, uppleva utvalda bilder ur Geffenblads verk i stort format. I varje miljö fanns också rekvisita som uppmuntrade till lek utifrån berättelsen. Till exempel fick barnen plocka varsin sten av Astons alla stenar, hänga upp förbudsskyltar mot att flyga (ur Azins längtan), använda ficklampor, solglasögon och uppleva ett tellurium för att se hur jorden, månen och solen rör sig (utifrån Tant sol). De fick också möta några karaktärer som en bibliotekarie iklätt sig rollen som: Astons pappa, Ugglan i Azins längtan och Tant sol. 

Samtliga bilder i utställningen saknade text. Anledningen till det var att barnen skulle få fokusera på att utforska bilderna och förhoppningsvis få ett intresse för att läsa de olika böckerna. Därför fanns också de aktuella titlarna att läsa och utforska i respektive miljö. I anslutning till utställningen fanns också många andra av Geffenblads titlar att läsa, böcker som var utlånade från biblioteket till museet. Under utställningsperioden erbjöds förskolorna att komma tillbaka till museet och på egen hand uppleva utställningen fler gånger. Det fanns också möjlighet för barnen och deras familjer att besöka utställningen.

Teaterföreställningen Astons stenar

Under hösten, närmare bestämt under Internationella barnboksveckan, fick också alla fyra- och femåringar se teaterföreställningen Astons stenar av Teater Pero på biblioteket. Föreställningen erbjöds inte bara under veckan, utan även på lördagen för de familjer som önskade se den med sina barn.

Barnens utställning

Under projektets gång fick barnen delta i högläsning och boksamtal. Flera förskolor valde att läsa även andra titlar av Lotta Geffenblad som inte ingick i bokpaketet. I det arbetet var även de yngre barnen i förskolan delaktiga. Därefter valde varje förskola eller avdelning en av Geffenblads böcker att skapa utifrån. Det som skapades ställdes sedan ut i Barnens utställning på museet tidig vår 2026. I utställningen fanns många olika titlar och karaktärer representerade. Till exempel Prick och Fläck, Mirjams Myra, Astons stenar, Tant sol, Helmers humla och ugglor från Azins längtan. 

Barnens utställning inleddes med en After förskola-vernissage, dit barnen var välkomna med sina familjer en eftermiddag. Under de kommande veckorna fick sedan alla fyra- och femåringar besöka museet på nytt och få ytterligare en visning tillsammans med museipedagogen. Den här gången fick de uppleva dels det de själva skapat, dels det som de andra förskolebarnen skapat, både på förskolan och de gemensamma solstrålarna till ”Tillsammans-solen”. I och med Barnens utställning avslutades projektet med fokus på Lotta Geffenblads bilderboksvärldar.

Förarbete – grunden för ett lyckat projekt

För att kunna genomföra projektet krävdes en hel del förberedelser, som att boka föreläsare till starttillfället, att köpa in bokpaket till förskolorna och att boka teaterföreställningar. Innan alla samverkansparter möttes en första gång, hade projektledaren ett viktigt uppdrag att välja ut en bilderboksillustratör och/eller författare. Det arbetet omfattades av att lyssna på något framträdande av illustratören och författaren, att undersöka vilka teaterföreställningar det fanns till hens verk samt att välja ut bilderbokstitlar för projektgruppen att läsa. Avgörande var att illustratören skulle kunna föreläsa för en stor grupp och att fånga gruppens intresse samt att titlarna skulle gå att koppla till förskolans läroplan. När projektgruppen hade läst de utvalda böckerna, var det dags att fatta beslut. Samtliga i gruppen var överens om att Lotta Geffenblad var ett utmärkt förslag. 

Vad bidrog projektet till?

Som tidigare nämnts har projektet bidragit till att utlåningen av bilderböcker på biblioteket ökat, såväl under projektets gång som efteråt. Högläsningen har också ökat både i förskolorna och i hemmen. Enligt bibliotekspersonalen hör de ofta barn som berättar stolt för sina vuxna om böcker som de läst i förskolan kopplat till projektet. 

Föreläsningarna som erbjudits personal i förskolan, på biblioteken och på museet har resulterat dels i en gemensam kunskapsgrund, dels i en kunskapshöjning. Medvetenheten kring bilderboken som konstart har ökat samt betydelsen av att förbereda sitt arbete med högläsning. När man till exempel först har läst boken med inlevelse på egen hand, funderat över vilka ord som är nya för barnen och formulerat förslag på samtalsfrågor, får högläsningen en helt annan kvalitet än när man är oförberedd. Till skillnad från oplanerad högläsning, skapar planerad högläsning förutsättningar för språkutveckling.

Projektet har också bidragit till att utveckla museets verksamhet som numera har barnen i fokus på ett annat sätt än tidigare, både vad gäller innehållet i utställningarna, hängning av verk och dylikt. Projektet har också genererat fler besökare till museet, då fler har upptäckt museet och allt vad det har att erbjuda kostnadsfritt. Det gäller även bibliotekets verksamhet, där man genom projektet kunnat synliggöra hur mycket biblioteket erbjuder, utan kostnad. 

Vilka utmaningar uppstod?

I ett sådant här omfattande projekt med tre likvärdiga samverkansaktörer – förskolan, biblioteket och museet – är det lätt att utmaningar uppstår. En utmaning i planeringen och genomförandet var att projekt- och arbetsgruppen förändrades på grund av föräldraledighet, pensionsavgång och uppsägning. Av den anledningen behövde till exempel schemat för museets visningar styras upp. Det var också nödvändigt att man i projektgruppen stöttade och hjälpte varandra på ett annat sätt än tidigare. Till exempel behövde kultur- och fritidschefen vara mycket involverad.

Det uppstod också utmaningar av praktisk karaktär såsom bilstolar till barnen när de skulle bussas från förskolan till biblioteket respektive museet och tillbaka. Efter diskussioner med ledningsgruppen i förskolan och kommunens skolskjutsplanerare bestämdes att barnen på de förskolor som låg i tätorten inte behövde bilstolar. Men det var upp till rektorerna att besluta vad som gällde på deras förskolor. Några förskolor löste det så att barnen tog med sig sin egen bilstol hemifrån. 

Vilka faktorer skapar förutsättningar för framgång?

Det finns flera framgångsfaktorer i projektet Bilderbokens möjligheter. En faktor är att det finns en projektledare som har det övergripande ansvaret och som ansvarar för flera viktiga grundläggande delar. I ett projekt med flera samverkansaktörer behövs en projektledare som ser till att ingen del tappas bort. En annan faktor är att samtliga tre verksamheter är likvärdiga samverkansaktörer som bidrar med sina respektive kompetenser. När dessa kompetenser möts, skapas både fler och andra möjligheter än med enbart en aktör.

Att Bilderbokens möjligheter har pågått under flera år tyder också på att det är ett framgångsrikt projekt. Sedan det första projektet 2014 har man samlat på sig erfarenheter längs vägen som successivt har kunnat utveckla projektet. Det som inte har fungerat fullt ut har man kunnat förbättra, och det som man saknat har man så småningom kunnat lägga till. Att en museipedagog håller i visningar, i både utställningen Bilderbokens möjligheter och Barnens utställning, blev exempelvis med tiden möjligt att genomföra. En förändring som gjordes till det senaste projektet med Lotta Geffenblad var att det togs fram ett schema för de visningarna i stället för att förskolorna själva fick välja datum. 

Andra framgångsfaktorer i projektet är att det finns en projektplan som är väl förankrad hos alla i projektgruppen. Det finns en tydlig, inarbetad arbetsgång som beskriver vars och ens ansvar samtidigt som samtliga i gruppen är flexibla och gärna hjälper varandra över verksamhetsgränserna, även med sådant som inte ingår i ens egen arbetsbeskrivning. Att respektive chef har fullt förtroende för sina medarbetare i projektgruppen samt att de alla har mandat att genomföra projektet utan att behöva stämma av varje del, är också av betydelse. 

Ytterligare en framgångsfaktor är att de olika verksamheterna ansvarar för utvalda kostnader i projektet. På så sätt riskerar projektet inte att gå i stöpet om det inte tilldelas de bidrag som sökts. Till exempel ansvarar rektorn på Kulturskolan för barnens teater, utställningen på museet ingår i museets utställningsbudget, förskolan betalar för bussarna och folkbiblioteket för de flesta av bokpaketen.

Betydelsefull satsning

I en tid då barn och unga läser för lite, både i skolan och i hemmet, färre vuxna läser såväl själva som med sina barn och läsförståelsen sjunker, är projekt som Bilderbokens möjligheter otroligt betydelsefulla. Barn behöver tidigt i livet få uppleva böcker och läsning på olika sätt samt identifiera sig som en läsande individer. De behöver också få möjlighet att besöka och uppleva olika platser för kultur, vilket det här projektet är ett ypperligt exempel på.