Välj väg! Ett läsäventyr

Under sommaren förvandlades Gnesta bibliotek till en plats för mysterier, äventyr och gemensamt berättande. Genom projektet Välj väg fick barnen lösa gåtor, leta ledtrådar och göra vägval i interaktiva berättelser. Samtidigt undersökte projektet hur biblioteken kan ta tillvara både det fysiska och det digitala läsandets styrkor och hur interaktiva läsupplevelser kan öppna nya vägar till läslust och berättelser för fler barn och unga.

Totalt var det sexton barn som deltog i Välj väg, där de fick kliva rakt in i två interaktiva berättelser: De gamla tågbiljetterna och Racet. Uppdelade i mindre grupper fick barnen fatta beslut, lösa problem och tillsammans påverka hur berättelserna utvecklades. Läsupplevelserna bygger på ett icke-linjärt berättande där det inte finns en enda förutbestämd väg framåt. Digitala verktyg används som stöd, men kärnan är ett gemensamt och huvudsakligen analogt berättande.

När barnen fick läsa, lösa problem, röra sig i biblioteket och påverka berättelsens väg uppstod något mer än en sommarlovsaktivitet. Biblioteket blev en berättelsemiljö där läsningen kändes gemensam, meningsfull och möjlig att påverka. Bakom satsningen stod spelutvecklaren Martin Törnros på Interaktiva rum, författaren Ola Belin, Gnesta bibliotek och Biblioteksutveckling Sörmland. Tillsammans skapade de projektet Välj väg för att utforska hur interaktiva berättelser kan öppna nya vägar in i läsning genom att förena digitala och fysiska upplevelser

I en escape room-liknande upplevelse fick barnen läsa ett över 150 år gammalt brev och ta sig an uppdraget att hjälpa bönderna Lovisa och Carl som levde utanför Gnesta i mitten av 1800-talet. I flera steg behövde barnen läsa och tolka dikter och lokalhistoriska texter för att hitta ledtrådar och lista ut koden till ett låst mässingsskrin. I skrinet hittade barnen två gamla tågbiljetter som de postade tillbaka till bönderna i ett magiskt tidskuvert.

Upplevelsen skapades i den digitala plattformen Bird Escape, som är utvecklad av Martin Törnros på Interaktiva rum. I tjänsten kan vem som helst skapa egna interaktiva äventyr. Berättelsen kretsar kring Gnestas lokalhistoria och järnvägssamhällets uppbyggnad. Lovisa hade i sitt brev uttryckt en nyfikenhet för framtiden så barnen skrev även varsin lapp som skickades med i tidskuvertet, där de i egna ord beskrev för bönderna hur världen ser ut idag.

I barnens lappar till 1800-talet återkom flera samtida fenomen: mobiltelefoner, appar, stora städer, stora hus, maskiner, flygplan, rymddräkter och elbilar. En deltagare sammanfattade nutiden med orden: ”Vi har en massa häftiga grejer.” Lapparna visade hur barnen använde nutiden för att förstå det förflutna, och hur skrivandet blev en bro mellan historia, fakta och fantasi.

Racet

Racet är en fysisk bok av författaren Ola Belin, utformad som en rollspelsliknande berättelse där läsaren ställs inför val som leder handlingen i olika riktningar. Racet har flera olika slut beroende på vilka val som läsaren gör, och tillsammans fick barnen göra aktiva val som påverkade hur handlingen utvecklades. Efter den gemensamma läsningen provade barnen att tillsammans skriva egna icke-linjära berättelser och publicera dessa online

Här kan du läsa och ta del av barnens egna interaktiva berättelser:

Bob och ufot och Labyrinten

Glädjen i att lösa mysteriet

Efter varje aktivitet fick barnen sätta ord på sina upplevelser, både i mindre grupper och i ett gemensamt avslutande samtal. Deras reflektioner gav värdefulla insikter om vad som fungerade väl och vilka delar som kan utvecklas vidare. Flera av de perspektiv som barnen lyfte återkommer senare i artikeln och har redan bidragit med konkreta idéer för det fortsatta arbetet med Välj väg.

En sak som tydligt engagerade barnen var möjligheten att själva skapa. Flera barn ville fortsätta skriva egna berättelser eller utforma egna äventyr som även vuxna skulle vilja lösa. Som ett barn uttryckte det:

Bibliotekets miljö blev också en viktig del av äventyret. Barnen ville leta ledtrådar bland bokhyllorna och på oväntade platser, vilket visar hur biblioteket kan fungera som levande berättelsemiljö. 

Under dagen blev det tydligt att engagemanget växte när berättelse, problemlösning, rörelse och samtal kombinerades. Barnen samarbetade, uppmuntrade varandra och tog egna initiativ, som att läsa högt ur böndernas brev. När ett barn utbrast:

”Vänta! HÄR är ett rött streck och HÄR är ett rött streck … Asså vi lyckades! Vi är bäst!”

Martin Törnros, spelutvecklare på Interaktiva rum och en av initiativtagarna till Välj väg, lyfter särskilt värdet av samarbetet mellan bibliotek, författare, spelutvecklare och barn i utvecklingen av interaktiva berättelser.

– I mötet med bibliotekets personal, Biblioteksutveckling Sörmland, författaren Ola Belin och inte minst med barnen har många intressanta samtal uppstått om vad en interaktiv berättelse är, vad som skapar läs- och skrivlust och hur man som spelutvecklare och författare kan bjuda in läsaren till att aktivt medverka i och påverka berättelsen. Att i detta läsfrämjande projekt få samla allas erfarenheter och tillsammans med barnen få forma, testa, iterera idéer är oerhört spännande, säger Martin Törnros. 

En bredare syn på läsning 

Enligt Svenskarna och internet har 4 av 10 barn i åldrarna 8–10 år inte läst eller lyssnat till en bok alls det senaste året. Det kan förstås bero på många saker, men om biblioteket vill nå fler barn och locka till fortsatt läsande så behöver det finnas en förståelse för vilka uttryck, format och sammanhang som faktiskt engagerar dem. Ola Belin beskriver hur många barn idag möter berättelser genom spel och andra interaktiva medier där deltagandet är en central del av upplevelsen:

– Många av de berättelser barn möter idag, i bland annat spelvärlden, förutsätter ett deltagande av mottagaren, medan det klassiska bokformatet i största utsträckning är en passiv konsumtion. Där ser jag en möjlighet för biblioteken att utgå från böckerna och skruva på det linjära formatet till det som barnen annars mest upplever själva eller med kompisar i spelvärlden – en berättelseform där mottagaren är en aktiv aktör. Det blir då som en bro över till den traditionella bokvärlden, säger Ola Belin. 

Åse Hedemark vid Uppslaa Universitet lyfter i artikeln Barns och ungas läs- och bibliotekspraktiker – en kunskapsöversikt att barns läsning idag inte enbart sker genom tryckt text utan på olika plattformar och i olika medieformat. Barn rör sig mellan böcker, bilder, ljud, spel, samtal och digitala miljöer. För bibliotekens läsfrämjande arbete innebär det att boken fortfarande är central, men att arbetet kan behöva kompletteras med fler uttryck och format. Denna trend blir tydligare om man ser till hur spel även är ett av årets teman för både Bokmässan och Läslovet.

Hedemark belyser även att det finns en forskningslucka när det gäller barns och ungas egna syn på läsning kopplat till deras bibliotekspraktiker, det vill säga deras användning av och relation till biblioteket. För bibliotekens del behöver vi förstå vilka förväntningar barn och unga har på folkbiblioteken när det gäller läsning. Det finns också behov av att förstå hur dessa förväntningar kan påverka bibliotekens verksamhet. Här har biblioteken behov av att både arbeta aktivt med barns och ungas delaktighet och att tillsammans med dem utforska nya vägar för det läsfrämjande arbetet.

Inom forskningen används ofta begreppet litteracitet för att beskriva det en individ gör med en text eller texter i ett särskilt sammanhang. Inom forskningen om multimodala texter och berättande lyfter man att barn behöver få möta och tolka berättelser genom flera uttryck – text, bild, ljud, rörelse och interaktion. För bibliotekens läsfrämjande arbete innebär det att vi behöver bredda våra metoder och samarbeten. När bibliotek samarbetar med exempelvis kulturaktörer, pedagoger eller spelutvecklare uppstår möjligheter att ta vara på olika kompetenser och skapa sammanhang där fler barn kan känna igen sig, bli nyfikna och vilja delta.

Avslutande reflektion och framåtblick

Välj väg-dagen gav flera konkreta riktningar för fortsatt utveckling av konceptet. Barnens synpunkter visar att projektet bör utvecklas med tydligare och tryggare gruppformer, mer utforskande användning av bibliotekets miljö, väl avvägda utmaningar och större utrymme för barnens egna berättelser. Ytterligare utvecklingsmöjligheter är att:

• låta barnen få vara medskapare av framtida uppdrag, ledtrådar och berättelsevärldar
• testa instruktioner, begrepp och material med målgruppen så att utmaningen ligger i problemlösningen och inte i otydligheter
• planera övergångar och förflyttningar tydligare, gärna som en del av berättelsen, så att fokus och energi behålls
• vidga upplägget för målgrupper som är svårare för biblioteken att nå, till exempel barn och unga med funktionsnedsättning och barn och unga från 13 år och uppåt.