Introduktion till upphovsrätt och Creative Commons
För att underlätta för konsumenter att ta del av verk kan en upphovsrättsperson välja att licensiera sina verk under Creative Commons. Creative Commons, som förkortas CC, innebär att upphovspersonen berättar för dig hur du får använda hens verk i förväg så att du slipper ta kontakt med hen och fråga. Genom att upphovspersonen förtydligar med en licens hur någon kan använda sig av verket underlättas användning i form av kopiering och spridning av verket.
Creatives Commons lanserades i Sverige 2005 och licensen utgörs av olika kombinationer av fyra regler uttryckta i symboler. Beroende på val av licensvariant kan upphovspersonen styra om verket till exempel får användas fritt av den som vill så länge upphovspersonens namn anges, om den får användas men endast icke-kommersiellt, om man inte får bearbeta verket samt om det ska spridas under samma licensvillkor som originalet.
I ett samhälle som drunknar av bilder som kopierats och spridits många gånger om på internet är det oerhört tidskrävande att försöka få tag på en upphovsperson för att be om tillstånd. Genom CC-licensiering underlättas användning av verk något oerhört!
I nästa lektion går vi genom de olika Creative Commons-licenserna. Att känna till dem kommer göra ditt bildanvändande mycket enklare!
Verkshöjd
Med verkshöjd menas att ett verk ska uppnå en viss individuell särprägel, verket ska vara tillräckligt originellt. Det här är svårt att avgöra, och i svåra fall får en domstol avgöra. En huvudregel som brukar anges i dessa sammanhang är att om två personer oberoende av varandra skulle skapa ett likadant eller snarlikt verk, så uppnår det inte verkshöjd och då upphovsrättsligt skydd. Kravet för att åtnjuta den här typen av skydd brukar sägas vara lågt satt.
Kanske tveksamt om verkshöjd är uppnådd.
Automatiskt skydd
Du behöver inte ansöka om upphovsrättsskydd eller registrera ditt verk på något sätt för att uppnå juridiskt skydd under upphovsrättslagen. Upphovsrätten uppstår automatiskt när verket skapas. Du behöver inte heller ange att du har upphovsrätt till ett verk, även om det självklart är bra att vara tydlig. Det amerikanska upphovsrätts-c:et har ingen betydelse i svensk lagstiftning. De flesta länder samarbetar dock kring upphovsrätt, och genom internationella avtal har du upphovsrätt till dina verk i i andra länder.
Om inget annat står angivet kan du utgå från att den angivna fotografen innehar rättigheterna till en bild, även om inget c eller dylikt är angett. Om det inte uttryckligen står att en bild eller annat verk är fritt att använda kan du utgå från att den konventionella upphovsrätten reglerar dess användning.
Nattlig vy från bil. Foto: Ola Nilsson
Fråga
Med informationen du har tillgänglig, skulle du få använda bilden ovan?
Vad skyddar upphovsrätten?
Du som skapare, upphovsperson, har både så kallad ekonomisk och ideell rätt till ditt verk. Den ekonomiska rätten innebär att det är du som bestämmer vem som får använda verket och hur eller om verket ska göras tillgängligt för allmänheten, till exempel via nätet. Den ideella rätten innebär att du har rätt att namnges, det vill säga anges som upphovsperson när verket används. Den innebär också att verket inte får användas, bearbetas eller manipuleras på ett sätt som du som upphovsperson kan uppfatta som kränkande.
Hur kan man då använda andras verk?
Om du vill använda någon annans verk måste du ha tillstånd till det av upphovsrättsinnehavaren. Det vill säga att om du vill använda en bild från en barnbok i ett programblad för en sagostund måste du ha illustratörens tillstånd, eller dödsboets tillstånd om upphovspersonen är död. Men vänta, kanske du tänker! Om jag till exempel skapar en reel på Instagram eller något på TikTok, så finns det en massa musik jag kan använda. Jag frågar ju inte ABBA om lov innan jag tonsätter med Super Trouper. I dessa fall handlar det om att upphovspersonen har överlåtit åt andra organisationer att förvalta deras upphovsrätt och hålla koll på, och ta betalt, för användningen. Du som användare behöver inte bry dig.
I andra fall behöver du dock ha upphovspersonens tillstånd, något som kan vara svårt, och dyrt, att få.
Creative Commons
Creative Commons är ett svar på den här problematiken. Till skillnad från den konventionella upphovsrätten så öppnar en CC-märkning upp för verkets användning av andra. Med en angiven licenstext, som till exempel CC BY, på ett verk berättar du för andra att verket går att använda, utan att fråga om lov innan.
Vänersborgs museum. Sofia Edlund på höghjuling 2021 Anna Panser är licensierad under CC BY 4.0
Licenstexten under bilden ovan berättar för oss att vi är fria att använda bilden (om vi uppfyller licensen krav).
Creative Commons är helt enkelt ett sätt för andra att använda det du skapat, som fotografier, texter och filmer. Upphovspersonen ger andra explicit rätt att använda verket utan att fråga om lov. Det finns ett antal olika varianter av licensen beroende på om du vill låta andra använda ditt verk i kommersiella syften, förändra det eller dela vidare under samma licens. Mer om detta i kommande lektioner.
Delakultur
Användandet av fria licenser som Creative Commons är ett praktiskt exempel på delakultur. Genom att tydligt ange att du låter andra använda det du skapat underlättar du för dem att skapa saker. Svenska myndigheter och statliga verk använder i allt större utsträckning fria licenser som ett sätt att underlätta för användarna. Riksantikvarieämbetet resonerar så här och får tjäna som exempel på hur argumentationen kan låta:
Riksantikvarieämbetets mål är att göra kulturarvet mer tillgängligt. Vår strävan är att allt material som finns i våra kanaler och i våra samlingar ska kunna spridas, användas och bearbetas fritt av andra. Därför använder vi oss av Creative Commons på webbplatsen. Det är en licensmodell som tydligt visar vad man får lov att göra med material med upphovsrätt.
Svenska myndigheter och offentliga aktörer som kommuner, regioner, utbildningsanstalter och forskningsinstitutioner rekommenderas att vara så öppna som möjligt och publicera under fria licenser. Läs mer om detta i rekommendationerna.
Rekommendation om öppna licenser och immaterialrätt
Uppgift
Besök webbplatserna för ditt lokala bibliotek, din kommun, din region och en valfri myndighet. Står det något på sidorna om hur informationen får användas? Nämns det under vilken licens materialet är producerat? Var det lätt eller svårt att hitta? Följer de myndigheternas rekommendation om att använda öppna licenser?
Vikten av tydlighet
Myndigheten DIGG har tillsammans med Patent- och registreringsverket utarbetat rekommendationer för myndigheter och offentliga aktörer kring användandet av fria licenser. De lyfter vikten av att data och information är tillgängliga för alla, och att de inte är det utan en tydlig licens som avgör hur du får använda dem och dela vidare. Om man inte är tydlig med märkning av materialet utgår man från att det inte är tillgängligt att använda eller dela vidare.