Creative Commons olika licenser

Så! Du har bestämt dig för att du vill dela med dig av ditt material till världen.

Att tänka på

Det är lätt att tänka att man vill vara öppen och bjussig med sådant man skapar och det är ju också kul om folk uppskattar det man gör och vill använda det. Men! Det kan vara värt att, innan du trycker dit en CC-markering på dina fina höstbilder, tänka på följande: 

• Är du ok med att andra använder det du skapat i sammanhang som du inte har kontroll över? Det du skapat kan komma att användas av ingen, eller miljoner, och du kommer troligtvis inte veta om det.
• Är du ok med att det du skapat används i sammanhang eller av folk som du inte sympatiserar med? Det är möjligt att det du skapat kommer att användas av politiska meningsmotståndare.
• Creative Commons-licenser är oåterkalleliga. Är du säker på att du vill att materialet alltid ska kunna användas av andra?
• Innehåller det du skapat material från andra? Går det att använda under den valda licensen?
• Är det material skapat i tjänsten kan din arbetsgivare ha åsikter om hur det ska användas. I de flesta fall tillhör det du skapat under arbetsdagen arbetsgivaren. 
• Tänk igenom hur du vill att ditt material ska kunna användas! Om du till exempel vill använda en drönarbild du tagit över Älvkarleby för att ersätta bilden från 1995 som nu ligger högst upp i Wikipediaartikeln behöver bilden vara CC-BY, eller närliggande.

Uppgift

Hur hittar du licensinformationen på bilden till Wikipediaartikeln vi pratade om ovan? 

De sex licensvarianterna

Det finns sex olika Creative Commons-licenser som berättar för andra vad de får göra med materialet. Jobbar du inom offentlig verksamhet kan din arbetsgivare ha policyer för vilken licens som ska väljas, så en rekommendation är att du först pratar med din chef.

Varje licens består av märkningen CC och en eller flera tvåbokstavsförkortningar med tillhörande ikoner. Vill du läsa mer om dem länkas de mer officiella texterna. 

Vill man läsa mer om de olika licenserna finns det pedagogiska förklaringar här. 

De sex licenserna bygger på fyra grundlicenser och du som upphovsperson behöver ta ställning till vad du vill att andra ska kunna göra med ditt verk.

Creative Commons grunder

Erkännande (BY)

Detta är grunden till Creative Commons och den medföljer alla de andra licenserna. Den anger att du har rätt att bli namngiven som upphovsperson.

Ickekommersiell (NonCommercial, NC)

Du vill inte att andra ska kunna använda ditt verk i kommersiella sammanhang.

Inga bearbetningar (NoDerivatives, ND)

Du vill inte att andra ska bearbeta eller ändra ditt verk.

Dela lika (ShareAlike, SA)

Om någon bearbetar ditt verk så vill du att det nya verket ska spridas under samma licens.

De sex Creative Commons-licenserna

Utifrån de olika varianterna ovan kan du kombinera sex olika licenser som berättar för andra vad de får göra med ditt verk. 

CC BY (Erkännande)

Licensen låter andra sprida vidare, remixa, ändra och bygga på ditt verk, även för kommersiella syften, så länge de erkänner dig som upphovsperson. Detta är den mest tillåtande av alla licenserna. Rekommenderas för maximal spridning och användning av licensierat material.

Licenstexten till CC BY.

Andra kan använda verket om de anger korrekt erkännande, det vill säga berättar att du skapat verket, anger länk till verkets ursprungsplats (din webbsida eller var du publicerat verket), anger vilka delar som eventuellt är bearbetade och länkar till licensen. Detta gäller för alla licenser.

 CC BY-SA (Erkännande-DelaLika)

Denna licens låter andra remixa, ändra och bygga på ditt verk, även för kommersiella syften, så länge de erkänner dig som upphovsperson och licensierar sina nya skapelser på identiska villkor. Alla nya verk som baseras på ditt verk kommer att ha samma licens, så alla bearbetningar kommer också att tillåta kommersiell användning. Skillnaden mellan denna och CC-BY är att det som licensierats enligt den senare kan användas under andra licenser, medan SA ”låser” användaren vid denna licens.  

Detta är den licens som används av Wikipedia, och den rekommenderas för material som skulle vinna på inkludering av material från Wikipedia och liknande projekt.

Licenstexten till CC BY-SA.

CC BY-ND (Erkännande-IngaBearbetningar)

Denna licens tillåter vidaredistribution, kommersiell och icke-kommersiell, så länge verket sprids oförändrat och i sin helhet, och du erkänns som upphovsperson.

Om du anger “inga bearbetningar” reglerar du att andra till exempel inte får beskära ditt fotografi, remixa eller sampla din låt eller publicera delar av din text (om det inte är citat förstås). 

Licenstexten till CC BY-ND.

CC BY-NC (Erkännande-IckeKommersiell)

Denna licens låter andra remixa, ändra och bygga på ditt verk för icke-kommersiella syften. Deras nya verk måste också erkänna dig som upphovsperson och vara icke-kommersiella, men de måste inte licensiera sin bearbetning på samma villkor.

Du vill att andra ska kunna ändra och bearbeta det du skapat, till exempel använda din bild i ett fotocollage eller remixa din låt, men inte i kommersiella sammanhang. Vad kommersiella sammanhang egentligen innebär är inte tydligt, men tabellen nedan kan underlätta. Du kan också hitta mer om det lite snåriga ämnet här. 

Licenstexten till CC BY-NC.

CC BY-NC-SA (Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika)

Denna licens låter andra remixa, anpassa och bygga vidare på ditt verk för icke-kommersiella syften så länge de erkänner dig och licensierar sina bearbetningar under samma villkor.

Skillnaden mellan denna och CC-BY-NC är att du här anger att den som använder ditt material måste dela det vidare under samma licens. 

Licenstexten till CC BY-NC-SA.

CC BY-NC-ND (Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar)

Denna licens är den mest restriktiva av Creative Commons sex huvudlicenser. Den tillåter bara andra att ladda ner dina verk och dela dem med andra så länge de erkänner dig som upphovsperson, men de får inte ändra dem på något sätt och inte använda dem kommersiellt.

Licenstexten till CC BY-NC-SA.

Hur ska man kunna välja?

Det kan vara svårt att veta vilken typ av licens som passar just dig och materialet i fråga. Organisationen Creative Commons har en väldigt användbar licensväljarfunktion. Svara på ett antal frågor och de kommer att föreslå en passande licens. De ger dig också licenskoden i ett antal olika format för enkel användning på din webbsida eller dylikt.

Om du uppger att du inte behöver anges som upphovsperson så kommer du att få förslag på ännu friare licensmärkningar. Dessa har vi ännu inte berört i kursen, men vi kommer dit.

Uppgift

Öppna kamerarullen (bildarkivet) i din telefon och hitta en bild som du skulle kunna tänka dig att dela med dig av till världen. Fundera på vilken licens du skulle kunna tänka dig att licensiera den som. Använd ovan nämnda licensväljare och besvara frågorna för att få fram ett licensförslag. Blev det samma som du tänkt?

Bläddra fram en familjebild eller en bild på dig någon närstående. Hade du kunnat tänka dig att ange den som Creative Commons? Om inte, varför?

Hur anger du att det du skapat är tillgängligt i den digitala allmänningen?

Som nämnts ovan är det också viktigt att tydligt ange för andra att materialet är tillgängligt under en fri licens. Se bilden nedan, i bildtexten anges licensen.  

Även om bilden är helt fri att använda, till exempel för att upphovsrätten har gått ut, är det bra att ange detta för att tydliggöra för den som tittar. Bilden nedan är skapad av John Bauer, vars verk är fria att använda. De är Public domain, då det är mer än 70 år sen han dog. 

På Wikimedias sida om John Bauer kan vi läsa om upphovsrätten kopplat till en av hans bilder

“Upphovsmannen dog 1918, så detta verk är också upphovsrättsfritt i länder och områden där upphovsrätten förfaller 100 år eller färre efter upphovsmannens död.”

Creative Commons licensväljartjänst kan också hjälpa dig att få fram en korrekt licenstext. Ange de olika stegen och den tar fram en färdig text för webb eller om det är material som ska tryckas.