Tips för bibliotek
I den här lektionen tipsar Finlandsinstitutets bibliotek, som också är ett nationellt resursbibliotek, om saker att tänka på när du jobbar med fokus på den sverigefinska minoriteten. Du får även veta hur Skellefteå kommun kom igång med sitt nationella minoritetsarbete, där biblioteken hade en viktig roll. Avslutningsvis berättar Östersunds bibliotek om sin finska bokcirkel och vad den har betytt.
Biblioteksverksamhet för den sverigefinska minoriteten
Eeva Östberg, bibliotekschef på Finlandsinstitutets bibliotek, berättar om biblioteket och tipsar om vad som är viktigt att tänka på när man jobbar med biblioteksarbete för den sverigefinska minoriteten.
Finlandsinstitutets bibliotek ligger i centrala Stockholm och är ett specialbibliotek med inriktning på finsk, sverigefinsk och finlandssvensk litteratur. Sedan 2021 har biblioteket ett nationellt uppdrag som resursbibliotek för finska, som bland annat innebär att stödja folkbiblioteken med rådgivning, material och inspiration. Som nationell minoritet är sverigefinnar en del av det svenska kulturarvet och språket ska hållas levande, vilket understryks av bibliotekslagen. Den sverigefinska minoriteten är en mycket heterogen grupp med många undergrupper, men det finska språket och dess låga status är en gemensam erfarenhet. Många sverigefinnar önskar att kulturen och språket synliggörs mer på folkbiblioteken. Ett mångsidigt och aktuellt utbud och media för alla åldrar efterfrågas och att det som finns presenteras tydligare för målgruppen. Evenemang av olika slag önskas liksom att bibliotekspersonalen får mer kunskap om minoritetens rättigheter och behov. Det är viktigt att förstå att behoven varierar i minoritetsgruppen, särskilt mellan de två stora målgrupperna: sverigefinska äldre respektive sverigefinska barn och unga. Eeva berättar i filmen närmare om målgrupperna och tipsar om vad biblioteken kan göra för dem. Föreningar, Svenska kyrkan eller annan kommunal verksamhet föreslås som vägar att nå målgruppen. Folkbiblioteken är viktiga platser. Där kan minoritetsspråket få höras, synas och synliggöras. Biblioteken kan också inspirera, lyfta fram minoritetens erfarenheter och situation idag och inte minst skapa dialog.
Syntolkad version av Biblioteksverksamhet för den sverigefinska minoriteten.
Här visas just nu ett exempelinnehåll från Default. Vill du se det riktiga innehållet är du välkommen att klicka på knappen nedan. Tänk bara på att en del information då delas med externa leverantörer.
Mer informationVad kan det nationella resursbiblioteket för finska erbjuda?
Eeva Östberg och Linda Åkerlund berättar om det stöd som biblioteken kan få av resursbiblioteket. Det handlar bland annat om rådgivning om litteratur och minoriteten, tvåspråkiga boktipslistor om ny finsk litteratur samt paket till finskspråkiga bokcirklar för barn, unga och vuxna.
Syntolkad version av Vad kan det nationella resursbiblioteket för finska erbjuda?
Här visas just nu ett exempelinnehåll från Default. Vill du se det riktiga innehållet är du välkommen att klicka på knappen nedan. Tänk bara på att en del information då delas med externa leverantörer.
Mer informationPå Finlandsinstitutets Youtubekanal finns boktips: https://www.youtube.com/@FinlandsinstitutetStockholm/featured
Här kan du få fler tips och inspiration: Facebook och Instagram.
Tips! Skaffa digitalt lånekort och läs och lyssna på e-böcker från Finlandsinstitutet.

Poddinspelning: sverigefinsk biblioteksverksamhet i Skellefteå kommun
Podden spelades in 2022. Susanne Ljungström, regional biblioteksutvecklare i Västerbotten, hälsar välkommen och leder samtalet. Inbjudna är Magdalena Stenlund och Ulla Knekta från Skellefteå stadsbibliotek samt Ulla-Maja Pesola, samordnare av det finska förvaltningsområdet i Skellefteå kommun.
I podden beskrivs Skellefteå kommuns nationella minoritetsarbete. När kommunen 2017 ansökte om att ingå i det finska förvaltningsområdet och fick ja behövdes mål och riktlinjer. Minoriteterna bjöds in att delta i samtal kring utveckling av språk och kultur och ett treårigt utvecklingsprogram togs fram med ett antal mål där fokus handlade mycket om synliggörande och att höja kunskapen. Men hur skulle målen genomföras i praktiken? Var börja? Kultur är avgörande, liksom biblioteksverksamhet, tänkte Ulla-Maja, och kontaktade stadsbiblioteket och Ulla. Det blev ett uppvaknande för biblioteket som började uppmärksamma de nationella minoriteternas högtider och erbjöd olika aktiviteter. Aktiviteterna på biblioteken är viktiga samlingspunkter för att stärka språken och kan leda till bokutlåning i nästa steg. Kommunen införde också en bokgåva till små barn och 6-åringar. Ulla berättar om ett Stärkta bibliotek-projekt, där man skapade minoritetslådor för alla minoriteter. Alla biblioteksenheter hade inte böcker på alla minoritetsspråk. Projektet tog därför fram tio lådor per närbibliotek med två lådor per minoritetsspråk. I lådorna finns böcker på minoritetsspråken för barn och vuxna, böcker på svenska om minoriteten och föremål som speglar minoriteten samt ett informationsblad. Lådorna används för synliggörande på biblioteken och i samverkan med skolorna. De används också i aktiviteter för att stärka traditioner, språk och kultur. Det har varit en utmaning att hitta material till lådorna utifrån olika språk och varieteter. En annan utmaning är att få personer att delta i aktiviteter som ordnas. Ytterligare en utmaning är att Skellefteå är en geografiskt stor kommun, det är viktigt att också de mindre orterna involveras i det nationella minoritetsarbetet för att nå alla barn.
Finsk bokcirkel på Östersunds bibliotek
Catharina Andersson, koordinator på Östersunds bibliotek, berättar om bibliotekets finska bokcirkel. Biblioteken kan bidra till att synliggöra både språkgrupperna och människorna, och bokcirkelformen är en bra modell för det. Kirsti Kokkonen Södergren, tidigare bokcirkelledare, berättar på finska och svenska om vad bokcirkeln betytt för henne. Att få prata om böcker med andra och samtidigt lära sig mer om det finska samhället har varit viktigt. Cirkelträffarna har pågått under ett antal år, de annonseras på bibliotekets hemsida och de har hittills haft mellan sju och tio deltagare. Östersunds bibliotek bidrar genom att stå för lokalen och böckerna som läses lånas in till Östersunds bibliotek via Finlandsinstitutet. Suomalainen kirjapiiri, finska bokcirkeln, fortsätter att träffas varje månad och har en ny cirkelledare sedan några år tillbaka. Nuvarande bokcirkel består av cirka 10 deltagare.
Filmen om finsk bokcirkel på Östersunds bibliotek på Youtube.

Diskussionsfrågor
- Hur kan din verksamhet använda det stöd och de resurser som Finlandsinstitutet kan erbjuda?
- Vilka exempel på programverksamhet för den sverigefinska minoriteten skulle ditt bibliotek kunna erbjuda, för barn, unga respektive vuxna, som ni inte redan gör idag?
Avslutning
I den här lektionen har du fått ta del av vad den sverigefinska minoriteten önskar sig av biblioteken och fått tips på hur du kan arbeta, förmedlat av Finlandsinstitutets bibliotek. Du har lyssnat på en podd som beskriver hur Skellefteå kommun började jobba med nationellt minoritetsarbete 2017 och hur arbetet utvecklats på biblioteken. Slutligen har Östersunds bibliotek berättat om sin finska bokcirkel och vad den betyder.