En litterär och kulturhistorisk resa

I denna lektion kommer du att få en inblick i hur integrerad den finska kulturen är i det svenska samhället. Du får också kunskap om sverigefinsk litteratur och hur den har utvecklats sedan 1970-talet.

Finskan i Sverige genom tid och rum: Del 1

Finland var under 600 år en del av Sverige, fram till självständigheten 1917. År 1809–1812 fick finländare själva bestämma vilket land de skulle bo i. 

Finländare har alltid varit på väg mot Sverige. Stora migrationsvågor kom under krigsåren, då de så kallade krigsbarnen kom till Sverige samt under 1950–1970-talen, då det var stor arbetskraftsinvandring. 

Föreläsningen tar upp några områden för finsk närvaro i Sverige: Tornedalen, Värmland, skogslänen och delar av Stockholm. 

I bokserien Finnarnas historia i Sverige, del 1–3, dokumenteras finländarnas historia. Den finska församlingen i Stockholm har haft stor betydelse för dokumentationen av finskan som språk genom historien. Klart är att finländare och finskan har haft låg status genom seklen. 

Syntolkad version av Finskan i Sverige genom tid och rum: Del 1.

Fördjupning 

Artikel på minoritet.se som lyfter Jarmo Lainios arbete med utbildning.  

Finskan i Sverige genom tid och rum: Del 2 

I den här filmen sätts finländare och finska språket i en nutidsdiskurs. Numera finns flera generationer finländare i Sverige och den språkliga förmågan att tala finska har försvagats genom generationerna. Det svenska skol- och utbildningsväsendets sätt att se på finländare och finska har en central roll i relation till hur en klarar den språkliga överföringen från föräldrar till barn. Språklagen från 2009 och lagen om nationella minoriteter 2010 har också stor betydelse för det finska språket. Det är viktigt med samverkan mellan olika myndigheter för att stärka den språkliga infrastruktur som finns. I populärkulturen blandas ofta finsk och svensk identitet.

1993 grundades Finlandsinstitutet som bland annat ska sprida kännedom om Finlands kultur och samhällsliv i Sverige. Där finns också det finska resursbiblioteket som stödjer folkbibliotek och skolor med rådgivning och finsk litteratur. 

Syntolkad version av Finskan i Sverige genom tid och rum: Del 2.

Fördjupning 

Den digitala tidskriften Kieliviesti.  

Om Jarmo Lainio 

Jarmo Lainio är professor i finska vid Stockholms universitet. Han är också Sveriges representant i Europarådet för övervakning av den så kallade minoritetsspråkskonventionen. 

Sverigefinsk litteratur 

Satu Gröndahls föreläsning handlar om sverigefinsk litteratur: hur den kan definieras som litteratur skriven i Sverige av en författare som bor i Sverige, och hur den har förändrats sedan 1970-talet.  

Sverigefinsk litteratur beskrevs länge som en rotlös och tillfällig invandrarlitteratur utan koppling till en speciell plats. Under 1970-talet dominerades den av teman som arbete, språkliga rättigheter, demokrati och delaktighet i samhället. Litteraturen uttryckte ofta sorg, ångest och en känsla av hemlöshet.  

Millennieskiftet är en viktig brytpunkt för bilden av den sverigefinska litteraturen. När minoritetslagen trädde i kraft och finskan erkändes som minoritetsspråk förändrades den sverigefinska litteraturen radikalt, både till innehåll och hur den beskrivs. Den fick fler dimensioner, en publik och koppling till platsen.

Nu växte också en ny författargeneration fram – den så kallade arvtagargenerationen. Dessa författare skriver ofta på svenska eftersom de inte alltid behärskar finskan fullt ut. Fokus i deras verk har förskjutits från språkliga och identitetsmässiga frågor till teman som klass, samhällsstrukturer och livsvillkor. Författare som Susanna Alakoski och Eija Hetekivi Olsson har blivit centrala namn, och deras verk räknas idag som en viktig del av den svenska arbetarlitteraturen. 

I den moderna sverigefinska litteraturen har mångfalden ökat ytterligare. Författare skriver om medelklass, nya identiteter och bryter med tidigare stereotyper. Nya genrer som deckare och romantik har tillkommit och det sverigefinska perspektivet sätts nu i ett mer internationellt sammanhang.  

Satu avslutar med att konstatera att sverigefinsk litteratur idag befinner sig i dynamisk utveckling och att den fortsatt behöver utforskas. 

Om Satu Gröndahl 

Satu Gröndahl är lektor i finska vid Institutionen för moderna språk vid Uppsala universitet. Hon forskar om finsk och sverigefinsk migrantlitteratur, nordiska minoritetslitteraturer, intersektionalitet, samhälle och litteratur.  

Diskussionsfrågor  

• Hur kan biblioteket arbeta för att skapa inkluderande läsmiljöer? 
• Hur kan biblioteket synliggöra arvtagargenerationens författare? 
• Hur kan biblioteket skapa samtal om klass, språk och identitet? 

Avslutning 

I den här lektionen har du fått kunskaper om sverigefinsk litteratur och historia i Sverige. I nästa lektion fördjupar vi oss ytterligare i språk och identitet.