Sveriges nationella minoritetspolitik

I denna lektion kommer du att lära dig vad en nationell minoritet är, vilka lagar som styr minoritetspolitiken och vilka krav lagarna ställer på bibliotek och övriga offentliga myndigheter.

Sveriges nationella minoritetspolitik: Del 1

I filmen berättar Lennart Rohdin om minoritetspolitikens grund i Europarådets arbete med mänskliga rättigheter. I Sverige var vi ganska sena med att ratificera Europarådets minoritetskonventioner och inte förrän 1999 blev det klart. Samma år togs beslut om att erkänna Sveriges fem nationella minoriteter och fem minoritetsspråk

I Sveriges regeringsform nämns det samiska folket med namn till skillnad från de övriga minoriteterna eftersom de sedan 1997 har en särställning som urfolk. Därefter förklarar Lennart Rohdin vad en nationell minoritet är och hur man definierar självidentifikation, och går sedan vidare till Sveriges Språklag och Lag om nationella minoriteter samt vilka målen är för de nationella minoritetsspråken. Han beskriver vilka krav som lagarna ställer på offentlig verksamhet, dit biblioteken tillhör, och vad som ytterligare krävs av kommunala och regionala förvaltningsområden, som till exempel en skyldighet att genomföra samråd i dialog med minoriteterna och att det är särskilt viktigt att ge barn och unga möjlighet till inflytande.

Syntolkad version av Sveriges nationella minoritetspolitik – del 1 med Lennart Rohdin.

Fördjupning

För att arbeta med verksamhet för de nationella minoriteterna behöver du kunskap om vilka rättigheter de nationella minoriteterna har och vilka skyldigheter de offentliga verksamheterna har. Länkarna nedan innehåller fördjupningsmaterial relaterat till Lennart Rohdins föreläsning.

• Språklag (2009:600) Svensk författningssamling
• Språklagen i praktiken. En vägledning från Språkrådet
• Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk
• Vad är ett förvaltningsområde?
• Om nationella minoritetsspråk och nationella minoriteter från Institutet för språk och folkminnen
• En digital grundutbildning i minoritetslagstiftningen

Sveriges nationella minoritetspolitik: Del 2

I denna andra del ger Lennart Rohdin en kort repetition från del 1 om lagar samt målen för de nationella minoritetsspråken. Regioner och kommuner har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Ytterst går minoritetspolitiken ut på att minoritetsspråken ska kunna bevaras och utvecklas som levande språk i Sverige. Ett minoritetsspråk fungerar som kulturbärare och är särskilt viktigt för barn och unga. Minoritetslagens skrivning att kommuner ska främja minoriteternas språk innebär att det krävs en aktiv handling, det går inte att komma undan med att hävda att det inte finns en efterfrågan. Lennart Rohdin framhåller biblioteken som unika mötesplatser, och bibliotekslagen genom att den så tydligt lyfter arbetet med de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Därefter beskriver han Kungliga bibliotekets uppdrag att inrätta resursbibliotek för de nationella minoritetsspråken. Han berättar också om Kungliga bibliotekets samråd med företrädare för minoriteterna på nationell nivå, där det framkom att det allra viktigaste för bibliotekens arbete är att prioritera barn och unga och läsfrämjande aktiviteter för alla åldrar. 

Syntolkad version av Sveriges nationella minoritetspolitik – del 2 med Lennart Rohdin.

Fördjupning

För att ägna de nationella minoriteterna särskild uppmärksamhet, framförallt den prioriterade gruppen barn och unga, enligt bibliotekslagen, behöver du kunskap om deras rättigheter och vilka stödresurser du kan ta hjälp av. Länkarna nedan innehåller fördjupningsmaterial relaterat till Lennart Rohdins föreläsning.

• Resursbibliotek hos Kungliga biblioteket
• Barnombudsmannen – Kartläggning av barns och ungaserfarenheter av delaktighet och inflytande i minoritetspolitiken (pdf)

Om Lennart Rohdin

Föreläsaren Lennart Rohdin har lång erfarenhet av att arbeta med minoritetspolitiska frågor på nationell nivå, bland annat som statlig utredare och som chef för enheten för minoritetsfrågor vid Länsstyrelsen i Stockholms län.

Metodstöd – Ringar på vattnet 

Anita Trombola och Kerstin Carlsson från Sundsvalls bibliotek berättar om sitt arbete med samråd med barn och unga från de nationella minoriteterna. Arbetet gjordes på uppdrag av Regionbibliotek Västernorrland och blev grund för metodstödet Ringar på vattnet. Filmen handlar om hur samråd med barn och unga i nationella minoriteter kan planeras, genomföras, följas upp och bli ett långsiktigt arbete på biblioteken.

Syntolkad version av Metodstöd – Ringar på vattnet med Anita Trombola och Kerstin Carlsson.

Fördjupning

• Skriften Ringar på vattnet – metodstöd för samråd med barn och unga tillhörande de nationella minoritetsgrupperna. Utgiven av Regionbibliotek Västernorrland och Kungliga biblioteket, 2023
• Digiteket-kursen Ringar på vattnet – metodstöd för samråd med barn och unga tillhörande de nationella minoritetsgrupperna

Om Anita Trombola och Kerstin Carlsson

Anita Trombola och Kerstin Carlsson arbetar som bibliotekspedagog respektive bibliotekarie på Sundsvalls bibliotek med bland annat barn och unga och nationella minoriteter.

Diskussionsfrågor

• Ingår din kommun i ett finskt förvaltningsområde?    
• Hur ser det minoritetspolitiska ansvaret ut för en kommun som ingår i ett förvaltningsområde för en nationell minoritet, respektive för en kommun som inte gör det? 
• Hur speglar din verksamhet Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk och Bibliotekslagens (2013:801) 5 §.  
• Hur uppmärksammar din verksamhet sverigefinsk kultur och finska språket? Tänk på verksamhet både för barn och vuxna.  

Avslutning 

I den här lektionen har du lärt dig grunderna i vad en nationell minoritet är, vilka lagar som styr minoritetspolitiken och vilka krav lagarna ställer på bibliotek och övriga offentliga myndigheter. Du har fått konkreta råd och metoder att använda i ditt arbete. 

Nästa lektion fokuserar på att finsk och svensk kultur är nära sammanflätad, samt ger en överblick över sverigefinsk litteratur genom historien.