Gå direkt till kursmenyn Gå direkt till innehållet

Argument för läsning och inspirerande exempel

Läsning skapar delaktighet och välmående i vardagen. Det bidrar till språkutveckling och mer kunskaper om samhället. Läsning kan även vara bra för minnesträning, uppmuntra till nya sätt att se på situationer och skänka gemenskap och glädje. Läsning vidgar världen och bryter isolering. Därför är läsombud och högläsare viktiga personer!

Det finns många argument för hjälp till läsning

För äldre eller personer med demens kan positiva effekter av högläsning i grupp vara till exempel en känsla av gemenskap, att stimulera till samtal och reflektion, upplevelser av glädje och ro, att väcka minnen och ge en ökad livskvalitet. För personer på dagliga verksamheter kan högläsningen bidra till en ökad delaktighet, nya kunskaper, att bättre förstå sin omvärld, att väcka nyfikenhet eller att bearbeta känslor och upplevelser.

“Lässtunderna gör så att jag kommer ihåg bättre!”

Anita, deltagare i dagverksamhet
Två kvinnor sitter i en soffa och tittar i en bok. De är glada.

Foto: Christian Andersson/Apelöga ©

Tillgång och hjälp till information och läsning handlar inte bara om livskvalitet. Det är även en demokratisk rättighet som finns formulerad i flera lagar och förordningar. Alla svenska medborgare som har fyllt 18 år har rösträtt. Därmed ska de som behöver få information om val, politik och samhällsförändringar på ett sätt som passar dem. Många vill följa nyheter, aktuella ämnen och omvärlden. De behöver vara uppdaterade på sina egna villkor. För vissa är läsning en väg till ett mer självständigt vuxenliv. Andra vill lära sig mer om sina fritidsintressen eller minnas hur det var förr tillsammans med personer i sin egen ålder. 

Argument för läsning

Det finns många argument för att arbeta med läsning inom vård och omsorg. Till exempel bidrar läsningen till:

  • att uppfylla lagens krav på allas lika rätt till information och kulturupplevelser, oavsett funktions- och läsförmåga
  • att skapa en känsla av gemenskap och ge en ökad delaktighet
  • att stimulera till samtal och reflektion
  • att väcka nyfikenhet och minnen 
  • att ge en ökad livskvalitet i vardagen
  • att bryta isolering och utanförskap.

“Vi inom vård och omsorg jobbar ju för att göra skillnad. Därför är det klart att vi har tid att erbjuda högläsning till våra brukare! Det brukar bli jätteroliga upplevelser för alla, riktiga guldkorn i tillvaron.”

Marie Jönsson Schelander, läsombud inom hemtjänsten.

Att vara läsombud eller högläsare i praktiken

En viktig uppgift för läsombud är att planera för och genomföra återkommande lässtunder, för individer eller grupper, i den verksamhet där hen arbetar. Regelbundenhet är viktigt. På så sätt skapas en kontinuitet och det blir lättare att välja vad som ska läsas och vilken nivå som passar. Det är även värdefullt att ta initiativ till spontana lästillfällen ibland och vara lyhörd för vilka önskemål och intressen som finns bland individerna i sin verksamhet. Det är dessutom en fördel om det finns möjlighet att läsa både i grupp och individuellt. Vissa ämnen, till exempel sexualitet, passar ofta bättre att läsa om enskilt eller för två personer som känner varandra väl. Här nedan är exempel på några aktiviteter för läsombud och högläsare:

Vilken bra bok!

Att läsa lättlästa böcker eller titta i olika faktaböcker och bilderböcker är ytterligare ett sätt att få in mer läsning i vardagen. Sol-Britt Sundberg håller i högläsningar på ett demensboende i Gamleby utanför Västervik. Varannan måndag besöker hon boendet och högläser för två olika läsgrupper utefter önskemål och en nivå som passar deltagarna. I den ena gruppen har deltagarna flera kognitiva svårigheter och då läser Sol-Britt enklare och kortare berättelser. Ibland tar hon också med något som passar bokens tema.

“En gång tog jag med mig hallon. De tyckte att det var så gott! Det är bra att tilltala alla sinnen vid högläsningstillfällena. Då aktiveras minnena och samtalsämnena blir mer levande.”

Sol-Britt Sundberg, högläsare på demensboende

Digital högläsning

Under pandemin startade personal på Skarpnäcks folkbibliotek en digital högläsningscirkel för personer som deltar i daglig verksamhet eller bor på LSS-boenden. Verksamheterna, som ligger utspridda i olika delar av Stockholms stad, kopplar upp sig till ett digitalt möte via en länk som biblioteket skickar ut. Cirkeln träffas ungefär två till tre gånger per månad och då högläser bibliotekspersonalen lättlästa böcker på olika teman. 

“Vi har lärt oss massor om lättläst litteratur. Vi läser olika genrer som deckare och feelgood och får ibland specifika önskemål, till exempel att boken ska utspela sig i en viss miljö. De önskemålen försöker vi förstås att tillgodose.”

Kajsa Bergh, bibliotekarie på Skarpnäcks bibliotek

Varje träff börjar med att alla personer som är med och lyssnar får möjlighet att säga hej och vinka till varandra i det digitala mötesrummet. Efter högläsningen finns också möjlighet att ställa frågor om boken och ge den ett betyg: tumme upp om man tycker att boken är bra eller tumme ner om man tycker det motsatta.

2021 fick Kajsa Bergh och Maria Lorentzon, som startade cirkeln, utmärkelsen Årets läsombud. I nummer 2 2021 av tidningen Läsombudet finns mer att läsa om de digitala högläsningarna. 

Besök med bokbussen

I Lunds kommun finns ett nätverk med läsombud som samordnas av Åsa Bengtsson och Karin Westeman, bibliotekarier på Lunds stadsbibliotek. Nätverket består idag av cirka tjugo ombud som arbetar inom daglig verksamhet, LSS-boenden, äldreboenden eller korttidsboenden för barn och unga. Nätverket startade i samband med att Lunds stadsbibliotek fick en ny bokbuss. Läsombuden utgör en viktig kontakt för biblioteket när de gör besök i verksamheterna med bussen.

När Åsa och Karin kommer på besök med bussen följer de ibland med in i verksamheterna och högläser. De visar också vilka böcker och olika medier som går att låna, exempelvis taktila böcker eller punktskriftsböcker, och skapar konton i det digitala talboksbiblioteket Legimus för de som behöver. Besöken är väldigt uppskattade av brukarna i verksamheterna och av läsombuden.

“Det blir mycket bättre och lättare om vi hjälps åt och det finns en smidig länk mellan våra verksamheter. Ett slags lägstanivå som läsombud är att vara kontaktperson helt enkelt. Att vi vet vem vi ska kontakta och de vet vem de ska höra av sig till med ett visst önskemål.”

Åsa Bengtsson, bibliotekarie på Lunds stadsbibliotek.
En kvinna läser tidningen för en annan kvinna utomhus. Ett träd med gröna blad omger dem.

Foto: Christian Andersson/Apelöga ©

Vad står det i tidningen idag?

Att läsa nyheter tillsammans är ett bra sätt att hålla sig uppdaterad om vad som händer i samhället och uppmuntra till diskussion. Den lättlästa nyhetstidningen 8 Sidor har reportage och artiklar på lätt svenska som lämpar sig väl. 

Genom att högläsa nyheter regelbundet skapas just en kontinuitet i läsningen. Ett tips är att blanda läsning av både tyngre och mer lättsamt innehåll, exempelvis reportage om krig och dödsfall med sport, relationer och horoskop. När det uppstår svåra ord eller frågor kan läsombudet eller högläsaren stanna upp och förklara dem. Många läsombud och högläsare ser också till att göra lässtunden extra mysig med fika. 

“Det stärker brukarna och är ett viktigt inslag i verksamheten. Läsning skapar trygghet, engagemang och uppmuntrar till diskussioner.” 

Marie Jönsson Schelander, läsombud inom hemtjänsten.

Mer inspiration

På MTM:s sida för läsombud, den så kallade läsombudswebben, finns mer inspiration och information för läsombud och frivilliga högläsare inom vård och omsorg. I MTM:s studiematerial Läsa tillsammans finns också praktiska råd och vägledning för att komma igång med högläsning och/eller att arbeta som läsombud. Till exempel hur man väljer rätt bok att läsa och hur man ordnar en bra lässtund. 

Biblioteket hjälper läsombud och högläsare

På biblioteket finns det tillgång till olika typer av böcker och läshjälpmedel, till exempel lättlästa böcker, talböcker eller böcker med extra stora bokstäver, så kallade storstilsböcker. Vissa bibliotek erbjuder också hemlån av Daisyspelare, som gör det möjligt att lyssna på talböcker. 

Bibliotekspersonalen kan vara behjälplig med att plocka fram böcker efter specifika teman eller önskemål. Till exempel om en person vill läsa böcker om olika djur, om kärlek eller förälskelse, spänning, idrott eller olika vardagssituationer. De kan även informera om olika tillgängliga format och registrera användare som har svårt att läsa tryckt text i det digitala talboksbiblioteket Legimus

Vissa bibliotek erbjuder lättlästa bokcirkelpåsar till utlån. Dessa innehåller flera exemplar av samma lättlästa titel. En del bibliotek anordnar även inspirationsträffar för läsombud och frivilliga högläsare. Sveriges bibliotek ska enligt lag erbjuda både anpassad litteratur och tekniska hjälpmedel till alla som behöver särskilt stöd. Läsombud och högläsare kan därför få mycket hjälp och inspiration på biblioteket. 

Vita tygpåsar hänger på rad. På en av påsarna hänger en lapp med texten "Lättläst bokcirkel-påse".

Bokcirkelpåsar med lättlästa böcker på Lunds stadsbibliotek. Varje påse innehåller fem exemplar av samma lättlästa boktitel. Lånetiden är 6 veckor. Foto: Maria Lorentzon. Licens: CC BY 4.0

Reflektionsfrågor

  • Vilket värde finns det med att ha läsombud och/eller frivilliga högläsare inom vård och omsorg?
  • På vilket sätt kan läsning bli en social aktivitet?
  • Varför är det viktigt att alla i samhället kan ta del av information och kultur?