Att avkoda ISBN

Som tidigare nämnts är alla ISBN uppdelade i olika block som betecknar olika saker, dessa olika block separeras ofta med bindestreck som till exempel 978-91-8719-326-2. Det är värt att nämna att ISBN i många sammanhang skrivs utan bindestreck, och ofta går det utmärkt att söka på ISBN i databaser utan bindestreck. I tryckta böcker ska dock de olika fälten enligt ISBN Agency tydligt separeras med antingen bindestreck eller mellanslag. I till exempel Libris måste man ta bort bindestrecken för att kunna söka på ett ISBN. 

Vi kan alltså utläsa fem olika block eller delar av detta ISBN:

1. Prefix 
2. Områdesbeteckning 
3. Förlagsbeteckning
4. Titelbeteckning
5. Kontrollsiffra

1. 1. Den första delen, prefixet, i detta fall 978, är den nyaste delen av ISBN som kom till när standarden blev trettonsiffrig. Denna siffra berättar vad objektet är för något, i detta fall en bok. Denna del av ISBN består nästan alltid av siffrorna 978. Det är dock bra att känna till att även 979 kan förekomma och kan bli allt vanligare i framtiden. Dessa två prefix har exakt samma betydelse, alltså att det är en bok. Det har att göra med att International ISBN Agency vill garantera livslängden på den nuvarande standarden ännu mer genom att redan nu ha två olika sifferkombinationer. I nuläget är 978 fortfarande det vanligast förekommande. Prefixet är alltid tre siffror långt.
   2. Den andra delen, 91, är en så kallad områdesbeteckning som betecknar ett nationellt, geografiskt eller språkligt bestämt område. Sverige har till exempel 91 som landskod, så alla böcker som är utgivna i Sverige har 91 som områdesbeteckning. Böcker i det engelskspråkiga området har i de flesta fall en språkområdesbeteckning istället för en nationsbeteckning som är antingen 0 eller 1. En bok som har 0 eller 1 som områdesbeteckning kan alltså vara utgiven antingen i Kanada, Storbritannien, USA eller något annat engelskspråkigt land, det går inte att veta i vilket land. Fältet kan bestå av allt från en till fem siffror men hela ISBN är alltid tio eller tretton siffror långt. Om man är mer intresserad av områdesbeteckningar finns det en lista över alla nuvarande ISBN-områdesbeteckningar på Wikipedia.
   3. Det tredje blocket, 8719, är en förlagsbeteckning som berättar vilken utgivare boken är utgiven av. Det är dock bra att känna till att även om förlagsbeteckningssiffrorna är unika inom varje område (till exempel nation eller språkområde) så är de inte unika internationellt. 8719 kan alltså beteckna ett förlag i Sverige och ett helt annat i Finland. Förlagsbeteckningen kan vara upp till sju siffror lång. En utgivare behöver dock inte nödvändigtvis vara ett förlag (även om det är det vanligaste) utan kan vara till exempel en privatperson, förening, ett företag eller en organisation.
   4. Block nummer fyra, 326, är en titelbeteckning som identifierar en specifik utgåva och format för en specifik titel. Denna kan vara upp till 6 siffror lång.
   5. Det sista fältet är en så kallad kontrollsiffra som validerar hela numret, det är alltid endast en siffra mellan noll till nio. Denna siffra är den som matematiskt validerar resten av numret. Kontrollsiffran är den ISBN-del som är svårast att utläsa eftersom den bygger på modulär aritmetik, alltså en gren inom matematiken. Valideringen av själva numret sker alltså genom att man sätter in alla siffror i en matematisk formel, något som kräver högre matematikkunskaper än de flesta har. Men för den som är nyfiken så förklarar Wikipedia hur man beräknar ISBN-10 respektive ISBN-13 med hjälp av respektive kontrollsiffra. I det ursprungliga ISBN-10 användes alltid den romerska siffran X. Sedan ISBN-13 introducerades 2007 slutade man med användandet av siffran tio/X för att det inte var kompatibelt med streckkodsstandarden EAN.

Om vi utgår ifrån tidigare nämnda exempel (978-91-8719-326-2) vet vi nu alltså att det är en bok och att den är utgiven i Sverige. Vi vet dock inte om boken är på svenska eller något annat språk, bara att den är utgiven i Sverige. Om ett svenskt förlag till exempel vill publicera en lärobok i engelska i Sverige får boken områdesbeteckning 91, inte 0 eller 1. Vilket förlag boken är utgiven på är svårt att ta reda på bara genom att titta på ISBN eftersom det inte finns någon publikt tillgänglig lista över svenska förlag och deras förlagsbeteckningar. Däremot finns ISBN-registret, vilket är hela ISBN Sveriges databas i sökbar form, men det är ingen förteckning. Däremot går det att söka på en förlagsbeteckning i registret och se vilken utgivare den tillhör.

När vi söker på det fullständiga ISBN (978-91-8719-326-2) i till exempel Libris får vi reda på att boken heter Frankenstein eller den moderne Prometheus, är skriven av Mary Shelley, översatt av Monica Stolpe och utgiven i Sverige 2017 på Sjösala förlag. Om vi letar upp en annan titel utgiven på samma förlag, till exempel Dracula, skriven av Bram Stoker, kan vi se att den har ISBN 978-91-8719-347-7. Vi kan då konstatera att 8719 är Sjösala förlags förlagsbeteckning. Om vi testar samma sak med Jan Guillous Brobyggarna (978-91-6420-319-9) och Emma Ångströms Det hon begraver (978-91-6420-881-1), båda utgivna på Piratförlaget, ser vi att 6420 är Piratförlagets förlagsbeteckning. Vi kan också söka på 6420 i ovannämnda svenska ISBN-registret för att ta reda på vilket förlag som gett ut respektive bok.