Social infrastruktur i ett stadsliv som förändras

Vilken är folkbibliotekens sociala roll i en tid som präglas av utmaningar? För att undersöka detta vände sig forskare från Lunds universitet till bibliotekarier, biblioteksbesökare och beslutsfattare. Forskarna tog fram en rad rekommendationer för att biblioteken ska kunna fortsätta bidra till ett välfungerande, hållbart och robust samhälle.

En infrastruktur är en grundläggande struktur som är viktig för att ett samhälle ska fungera bra. Ofta menar vi sådant som ledningar för el, vatten och internet eller vägar för transport med bil, tåg, cykel eller till fots. De offentligt finansierade biblioteken är också en infrastruktur, som ger tillgång till information och kultur.

Utgångspunkten för forskningsprojektet ILIT är att förstå folkbiblioteken som en social infrastruktur. I takt med att staden förändras gör biblioteken en stor skillnad för människor – för många är biblioteken den plats man vänder sig till för att få råd och stöd kring flera av livets stora frågor och beslut. Det gäller inte minst människor i utsatta situationer. ILIT undersöker dessutom folkbibliotekens sociala roll i en tid präglad av utmaningar. Exempel på sådana är segregation, diskriminering, ekonomiska åtstramningar och arbetslöshet.  

Vi, det vill säga Lisa Engström och Johanna Rivano Eckerdal från Lunds universitet, ingick i den svenska delen av forskningsprojektet. Texterna nedan, här i en förkortad version, är hämtade från de broschyrer med rekommendationer som har publicerats inom forskningsprojektet.

Rekommendationer för att stärka biblioteken

Forskningsprojektet bestod av tre delar. En var inriktad på bibliotekarier, en på beslutsfattare och andra intressenter samt en på biblioteksbesökare (både nuvarande och möjliga framtida besökare). Förutom vetenskapliga artiklar har vi forskare för varje del skrivit rekommendationer som baseras på kunskap från projektet: Folkbibliotekets roll som social infrastruktur i närsamhället kan stärkas ytterligare. 

I de svenska rekommendationerna riktar vi oss till beslutsfattare. Viktigt har varit att skriva rekommendationerna i dialog med den grupp de gäller så de slutliga skrivningarna är förankrade i så hög grad som möjligt. Vår förhoppning är att rekommendationerna ska användas som argument för att folkbibliotek med större kraft ska kunna stödja invånarna och städerna där de finns. 

Bibliotekarier

I denna text presenterar vi våra Rekommendationer – Stärk bibliotekariers sociala roll (2024), om vilka förutsättningar som krävs för att bibliotekarier på bästa sätt ska kunna utföra sitt dagliga arbete att uppfylla bibliotekets roll som social infrastruktur. 

Utmaningar

Vi vill uppmärksamma fyra viktiga utmaningar för att bibliotekariers sociala roll ska fungera på bästa sätt: De handlar om att bygga relationer (bibliotekarierna organiserar och skapar förutsättningar för att biblioteket ska kunna användas på bästa sätt), om ett ständigt underhållsarbete (eftersom bibliotek inte är statiska institutioner), gränser för ett hållbart bibliotekarieskap (när bibliotek fyller en rad viktiga samhällsfunktioner bland annat i takt med digitaliseringen) och även vilka bibliotekarieuppgifter som räknas och vilka som osynliggörs (när det som inte enkelt kan mätas i antal utlån, besök eller aktiviteter riskerar att försvinna i rapporteringen).

“Men vi kan inte fylla i formulären [till a-kassan]. Där drar vi gränsen. Det blir helt omöjligt om vi börjar göra det.” 
Citat från forskningsprojektsdeltagare, taget ur rekommendationerna

Rekommendationerna

En viktig slutsats som vi dragit från projektet är att folkbibliotek redan fungerar som sociala infrastrukturer i staden. Personer kommer till biblioteket för att få hjälp, för att delta i ett socialt eller kulturellt arrangemang, för att låna en bok eller läsa en tidning eller för att bara sätta sig ned och slappna av en stund. Den sociala rollen innebär ett kontinuerligt arbete. Det krävs tillräckliga resurser i form av pengar, tid och möjlighet till kontinuerlig kompetensutbildning för att utföra det. De utmaningar som vi nämner i korthet ovan visar på viktiga områden att uppmärksamma för att stärka biblioteket som social infrastruktur och för att bibliotekarier ska kunna verka för ökad social hållbarhet på bästa sätt.

Ge tid och resurser, med tillräcklig budget, för att bygga relationer. Relationsskapande är grunden för att biblioteket ska fungera som social infrastruktur. Detta innefattar alla relationer: personalen emellan, mellan personal och besökare samt mellan personal och andra aktörer och organisationer utanför biblioteket. 

Bibliotekarier och annan personal ska vara närvarande, tillgängliga och synliga i biblioteket. För att fungera som en social infrastruktur krävs ett kontinuerligt arbete. Arbetet handlar om att underhålla och anpassa biblioteket efter behov och önskemål i närsamhället. Det arbetet gör personalen i samverkan med användarna. 

Budgeten måste ge tillräckliga resurser för att bibliotekarier ska kunna verka för den mångsidiga roll som dagens samhälle kräver. Arbetet innefattar att ge samhällsinformation, vägledning, kultur, lässtimulans och mycket annat. Men den måste också ge utrymme och möjlighet för personalen att föra ett professionellt samtal för att gemensamt sätta gränser och prioritera vad de ska ägna sin tid åt. 

Satsa på rapporterings- och utvärderingssystem som utgår från såväl besökarnas som bibliotekariernas upplevelser och erfarenheter istället för siffror. Lita på bibliotekariernas professionalism. 

“… det är inte möjligt att ta med uppgifter som är en del av de vardagliga aktiviteterna i biblioteket [i rapporteringssystemet]. Det måste vara utvecklingsorienterat, svara mot bibliotekens mål, vara möjligt att utvärdera och ha en tydlig effekt för befolkningen i Malmö.”
Citat från forskningsprojektsdeltagare, taget ur rekommendationerna

Beslutsfattare och andra intressenter

Den här delen av Rekommendationer – Stärk bibliotekens sociala roll (januari 2025) relaterar till den del som vi kallar bibliotekens institutionella stöd, där vi vänt oss till politiker och tjänstepersoner i ledningsposition.

Utmaningar

I vår analys har vi identifierat tre spänningar som har stor inverkan på bibliotekens möjligheter att uppfylla en social roll:

• Biblioteken har styrdokument på lokal, regional, nationell och internationell nivå samtidigt som den lokala autonomin är en central utgångspunkt för deras verksamhet.
• Det finns ett robust och starkt stöd för biblioteken som en väsentlig del av samhällets infrastruktur, men finansieringen är kortsiktig.
• En konsekvens av nedskärningar i samhället är att biblioteken får ansvar för allt fler sociala uppgifter. Samtidigt används biblioteken, i kraft av sitt starka symbolvärde, som politiska spelbrickor i kulturpolitiska debatter.

Rekommendationer

Beslutsfattare och andra intressenter på olika nivåer som vi har intervjuat och samtalat med framhåller bibliotekens viktiga roll att bidra till kulturella upplevelser, gemenskap och bildning. Samtidigt berättar företrädare för biblioteksverksamhet att bibliotekens sociala roll riskerar att osynliggöras. De framhåller att styrande på lokal och nationell nivå måste se hur biblioteken kan bidra till demokratisk utveckling, kultur och bildning för att verksamheten också ska kunna uppfylla sådana mål.

“Det skulle behövas mycket mer riktade pengar. Men utan att det bara är projektpengar. För projekt det är bra, men det är lång inkörning, väldigt mycket resurser går åt till att skriva projektansökningar, och sen ska de genomföras, och sen ska det avslutas och sen förväntas det implementeras och då har man inte pengar till det. För det är många som säger det av bibliotekarierna ’det tar för mycket tid det här, vi skulle vilja ha det generellt men så ser det ju inte ut.”
Citat från forskningsprojektsdeltagare, taget ur rekommendationerna

Utifrån vår studie och de spänningar vi presenterar ovan vill vi därför lyfta fram följande punkter som viktiga för att stärka bibliotekens roll som social infrastruktur:

Folkbibliotekens breda och lagstadgade uppdrag kräver nationell finansiering. Folkbibliotek har ett nationellt uppdrag formulerat i bibliotekslagen. På grund av det mycket varierande skatteunderlaget i Sveriges kommuner måste kompletterande statliga medel riktas direkt till verksamheten för att säkerställa likvärdig tillgång till biblioteksverksamhet för alla i hela Sverige.

Matcha det starka stödet för folkbiblioteken som en väsentlig del av samhällets infrastruktur med robust och långsiktig finansiering. Uppgiften som samhällsbärande social infrastruktur kräver långsiktig finansiering.

Politiker ska ge förutsättningar för och ange mål med verksamheten, men inte styra innehållet. Bibliotekspersonal har kunskap att omsätta styrdokumenten i verksamhet i samverkan med användarna och med hänsyn till de lokala behoven.

“…[vi behöver] fortsätta utveckla tanken om vilken typ av demokratisk arena ett bibliotek är idag. Någonstans måste man ju ändå också ta sig an de här konflikterna som finns, och hur de kan få uttryckt i biblioteken. Man kan inte ta ett steg tillbaka och skydda sig från detta, utan man måste ta steg framåt och se hur vi kan omfamna de här samhällsdebatterna och hantera dem, även på den arenan som biblioteket är.”
Citat från forskningsprojektsdeltagare, taget ur rekommendationerna

Biblioteksbesökare 

Hur lever biblioteken upp till att vara en plats som når ut till och är relevant för alla i lokalsamhället? Den här delen av Rekommendationer – Stärk bibliotekens sociala roll (mars 2025) baseras på den del av projektet där vi intresserat oss för bibliotekens besökare (både nuvarande och möjliga framtida besökare) och frågat hur de ser på bibliotekens sociala roll. 

Utmaningar

Vi har identifierat tre samhällsfaktorer som påverkar biblioteken i deras ambition att vara en plats för lokal delaktighet: bibliotekets centrala roll som mötesplats, folkbiblioteken som platser för arbete och formellt lärande och, slutligen, brist på representation och tillgänglighet försvårar delaktighet.

Rekommendationer

Under vårt fältarbete har vi tagit del av hur människor använder biblioteket och samtalat med många om hur biblioteket skulle kunna underlätta för fler personer att ta del av bibliotekets verksamhet. Vi förstår biblioteken som en viktig del av samhällets infrastruktur. Det innebär också att de sociala utmaningar som är framträdande i samhället märks i biblioteket. 

“Under ett läsecirkelsmöte kommenterar en deltagare forskningsprojektet ILIT och säger: ‘Detta vi gör här det är ju det som är biblioteket. Det vi gör här tillsammans är ju den sociala rollen. Sen vad politiker och andra säger nånstans spelar inte så stor roll, utan det är detta. Vi är biblioteket.’ När mötet är slut tillägger personen att fikan är en viktig del av det sociala i mötet. Bibliotekarien som hållit i mötet svarar att de är glada att kunna bjuda på den.”
Citat från forskningsprojektdeltagare, taget ur rekommendationerna

Vår studie befäster biblioteken som en central plats i många människors liv. Biblioteken erbjuder omsorg, gemenskap, information, bildning och kulturella upplevelser. Med bibliotekens verksamhet skapas kopplingar till lokalsamhället och människor erbjuds hjälp och stöd i livet. Utifrån vår studie och de utmaningar vi presenterar ovan vill vi därför lyfta fram följande punkter som viktiga för att stärka bibliotekens roll som social infrastruktur för lokal delaktighet: 

Folkbiblioteken fyller en viktig roll som en öppen plats utan krav på konsumtion, och därför måste allas tillgång till biblioteksverksamhet säkras. Till följd av nedskärningar inom den offentliga sektorn och kommersialisering av stadsrummet finns det allt färre platser där människor kan vistas utan att det kostar pengar. Biblioteken är en sådan plats. Därför måste tillgänglighetsfrågor prioriteras så att alla känner sig välkomna och har möjlighet att besöka biblioteken och ta del av resurserna. 

Fikaplats behövs. Det är bra om det finns en särskilt anpassad fikaplats. En möjlighet att under biblioteksbesök kunna äta medhavd mat och dryck är en fråga om inkludering. 

Behovet av studieplatser är stort och olika bibliotekstyper behövs. Folkbiblioteken fyller en viktig roll för både informellt och formellt lärande. Men för att studerandes behov ska uppfyllas måste också skolbibliotek erbjuda verksamhet av hög kvalité som stöd till sina elever. 

Flera ljudnivåer samtidigt. Det finns ett starkt önskemål om att det ska finnas fler platser för att läsa och studera i lugn och ro. Samtidigt vill många besökare samtala. Därför behöver det finnas platser som tillåter olika ljudnivåer i biblioteket. Även helt tysta rum behövs. 

Information i text, ljud och bild. För att göra biblioteket tillgängligt för personer med olika behov behöver information och instruktioner erbjudas i flera former, som text, ljud och som bild. Text, ljud och bild behöver vara tydliga i både form och innehåll. Det gäller både bibliotekets fysiska och digitala rum och tjänster. 

Rekrytera bibliotekspersonal med annat modersmål än svenska. För att personalen ska ha kunskap om de språk som användarna talar behöver de ha bredare språkkunskaper. Det kräver i sin tur att bibliotekarieutbildningarna lyckas locka fler sökande med annat modersmål än svenska. 

Värna bibliotekets låga trösklar.  För att framgångsrikt kunna erbjuda en verksamhet och ett utbud som stämmer väl med det som människorna i det omgivande lokalsamhället önskar, behövs ett kontinuerligt arbete att föra samtal med grupper som tillhör olika delar av lokalsamhället. Den låga tröskeln måste kontinuerligt slipas och underhållas.

“Dagdröm: Tysta rum på varje bibliotek. Enskilt rum på varje bibliotek. I detta rum kan man ha små möten, exempelvis hjälpas åt att fylla i formulär eller visa hur Legimus fungerar. En annan tanke är att man ska kunna möta Socialtjänsten eller psykiatrin på biblioteket, en plats där du känner dig trygg. När du mår dåligt kan det kännas bättre att vara på biblioteket än i en miljö där du möter dem som mår ännu sämre. Meröppet med samma kort och kod på alla bibliotek i hela Sverige, ja helst i hela Norden eller Europa. Då har du alltid möjlighet att komma in i en trygg miljö.”
Citat från forskningsprojektsdeltagare, taget ur rekommendationerna