Här stärks arbetet för yttrande- och pressfrihet 

Dawit Isaak-biblioteket invigdes 2020 och är dedikerat till yttrande- och pressfrihet. Malmö stad initierade idén med välsignelse från Betlehem Isaak, Dawit Isaaks dotter. Idag är Dawit Isaak-biblioteket en del av Kulturhyllan i stadsdelen Hyllie och har nya publika möjligheter för utställningar och ett Speakers Corner. Men hur kan folkbiblioteken runtom i landet använda Dawit Isaak-biblioteket?

Kulturhyllan känns igen på den glasaktiga byggnadens lutande design, strax intill uppgången från tågstationen i Hyllie, vägg i vägg med köpcentret Emporia. Här finns även ett nytt stadsdelsbibliotek och ett kulturinitiativ för unga som heter Work in Progress. Hit har även Dawit Isaak-biblioteket flyttat och de invigde sina nya lokaler i oktober 2025. De första fem åren låg det mitt i stan, nära Möllevångstorget i Malmö, och delade då lokaler med Malmö stadsarkiv. 

Nya möjligheter i nya lokaler

I de nya lokalerna kan Dawit Isaak-biblioteket öka sin utåtriktade verksamhet med utställningar, studiebesök och andra program. Under hösten 2025 har en utställning visats i samarbete med Forum för levande historia: Yttrandefrihetens gränser. Framöver kommer ett av utställningsrummen att vara helt tillägnat Dawit Isaak och är planerat att vara en permanent utställning.    

– Rummet kommer att vara en gestaltning av Dawits kontor. Skrivbordet kommer att inredas så som det såg ut hemma hos honom. I rummet kommer det även att finnas information om Eritrea, berättar Jens Zingmark.

Jens är den ena av två anställda bibliotekarier. Här finns också en pedagog som tar emot skolklasser, en anställd som har hand om inköp av förbjuden litteratur från specifika språkområden och två med andra ansvarsområden, såsom fristadsprogrammet. 

– Vi har nu ett mer diversifierat program än tidigare och har bland annat fått projektmedel från Kulturrådet för program riktat till en yngre målgrupp. Vi har också skapat en ny programserie som vi kallar Öppen scen, där författare får komma och presentera en bok de gett ut, och man kan komma och läsa upp poesi. Det ska på något sätt vara relaterat till yttrandefrihet och kommer att starta under våren, berättar Jens. 

Dawit Isaak-biblioteket har även fått pengar från stiftelsen The European Cultural Foundation genom satsningen The Europe Challenge. Med dessa medel skapas just nu en programserie kring frågor om desinformation, hotad journalistik och censur. Det kommer att bli föredrag, panelsamtal och öppna diskussioner. 

– Vi vill hitta nya sätt att prata om de här frågorna. Först ut är ett föredrag av journalisten och författaren Jonathan Lundberg som handlar om memifieringen av kunskap och nätverksbaserat kunskapsbygge, där Wikipedia är ett exempel och Qanon får sägas vara ett skräckexempel, berättar Jens.

Resurs kring yttrandefrihet för folkbibliotek i landet

I snitt tar Dawit Isaak-biblioteket emot tre studiebesök i veckan från hela landet, framför allt från bibliotek. Men det kan också handla om representanter från kulturförvaltningar och personer som jobbar med kommunikation i kommuner, lärare från olika håll och föreningar som exempelvis Danska PEN.

– Vi visar biblioteket och samlingen samt pratar om var och varför böcker förbjuds och om andra hot mot konstnärer och kulturarbetare runt om i världen, säger Jens. 

Han berättar att de även tar emot många skolklasser, så gott som dagligen.

– Det är främst årskurs nio och gymnasiet som kommer, men vi kan anpassa oss till förskoleklasser och vuxenutbildningar. Vi har också besök från universitetsutbildningar i Lund, såsom ABM-programmet och Journalistutbildningen, och även kurser från folkhögskolor.

För att kunna nå ut och vara en resurs för bibliotek och lärare runt om i landet, arbetar personalen mycket med sin webbplats och med digitala handledningar till romaner som finns i beståndet. Dessa riktar sig till skolbibliotekarier och lärare. Dawit Isaak-biblioteket ansvarar också för Banned Books Week tillsammans med Svenska PEN.

– Vi tar fram material, såsom listor på förbjuden litteratur, och aktiviteter som tipsrundor. År 2025 var det 1 200 bibliotek, skolor och bokhandlar som deltog i Banned Books Week. Men majoriteten var folkbibliotek, berättar Jens och fortsätter:
– Vissa bibliotek har inspirerats och skapat egna projekt, såsom Kungälvs bibliotek där man skapade projektet Fängslad litteratur. De hämtade inspiration från våra exlibris, vilka vi gärna delar med oss av, säger Jens, och betonar att allt som Dawit Isaak-biblioteket gör delar de fritt med sig av.

– Vi har lyxen att jobba med en stor övergripande fråga och vill gärna att andra ska få tillgång till, eller kopiera, det vi gör. Jag tror att det säkert finns vissa bibliotek som jobbar med de här frågorna mer än andra. 

Exlibris är den etikett som finns i pärmen av varje bok. Här får läsaren reda på när och var boken har förbjudits, vad anledningen angetts vara och vad påföljden var för författaren. 

Ett annat initiativ från Dawit Isaak-biblioteket är en rapportfunktion på Svensk Biblioteksförenings webbplats. Den är till för att fånga upp hur de som jobbar på bibliotek upplever otillbörlig påverkan. Tanken är att den alltid ska ligga där, som ett incitament. 

– Idén kom efter DIK:s rapport om otillbörlig påverkan. Då började vi nysta lite mer i detta. Vad är det som blir utsatt? Vad för litteratur? Har det lett till någon åtgärd? Det vi kan utläsa från svaren är att det till stor del handlar om hbtq-frågor, säger Jens.

Databas för censurhändelser i litteraturvärlden

Det utåtriktade arbetet gäller även det digitala. Arbetet med databasen DIDOC (The Dawit Isaak Database of Censorship) för censurerad litteratur är i full gång, och digitala handledningar finns att tillgå för bibliotekarier och lärare kring förbjudna böcker. 

– Idén till databasen väcktes av att vi fick många frågor från andra som ville göra något i sitt bibliotek eller i sitt klassrum kring yttrandefrihet, censur och förbjuden litteratur. Men hur? Vilka böcker förbjuds exempelvis i Ryssland till följd av antigay-lagen?

Jens och hans kollegor började att fundera på att skapa ett verktyg som var öppet och sökbart. Arbetet med databasen är ett samarbete mellan Göteborgs forskningsinfrastruktur för digital humaniora (GRIDH), Forum för komparativa litteraturstudier vid Lunds universitet och Svenska PEN. Finansieringen kommer i dagsläget bland annat från Svenska Akademien i form av beviljade projektmedel.

– Databasen ska vara interaktiv och sökbar, och allt bygger på länkad data. Vi lägger in en post för författare, en för boken, en för vad som ligger bakom inskränkningen, en för straffet. 

Det finns en hel del liknande databaser men ingen som har riktigt samma breda definition av en censurhändelse. På sikt ska den möjliggöra forskning på området, säger Jens.

Jens förklarar vad den breda definitionen innebär och relaterar till att andra databaser kan ha en tydligare nisch, som att fokusera på böcker förbjudna i Tyskland under nazismen, eller böcker som plockats bort från skolor i USA. 

– Vissa andra databaser kan också ha en bredd av censurhändelser, men kanske mer sparsmakad och svårtolkad information om varför böckerna förbjudits eller av vem. Vi vill dels vara breda globalt och historiskt, men även vara så uttömmande på information om varje censurhändelse som möjligt. Vi vill att information om vem eller vilka som ligger bakom censuren ska vara tillgänglig och vi vill att anledningen till att en bok har förbjudits, censurerats eller bränts ska vara tillgänglig och begriplig, berättar Jens. 

Det tekniska ramverket har skapats av GRIDH, och inmatningen har gjorts av Dawit Isaak-biblioteket. De fick hjälp att importera data från Libris via GRIDH.  

– På den plattform vi jobbar i kan vi även ta fram digitala utställningar. Vi har en pilotutställning om förbjudna barn- och ungdomsböcker. Utställningen kan nås både från bibliotekets hemsida och från databasens hemsida, berättar Jens.

Målgrupperna för databasen är lärare, bibliotekarier, forskare och intresserade i allmänhet. Databasen kommer på sikt att byggas ut och vara tillgänglig internationellt. Jens tillägger:

– På ett sätt är det tacksamt att det går lite sakta framåt eftersom vi har begränsad finansiering. Vår första milstolpe är att alla böcker vi har på Dawit Isaak-biblioteket ska finnas i databasen. Just nu har vi kanske 20 %.

Jens berättar att biblioteket gärna skulle vilja arrangera något program kring databasen, såsom en hel- eller halvdagskonferens som är kopplad till arbetet med att ta fram data och hur den kan användas. Med andra ord så är arbetet i full gång på det “nya” Dawit Isaak-biblioteket. Kontakta gärna personalen vid frågor och ifall ditt bibliotek vill göra ett studiebesök.