Gå direkt till innehållet
Robin Werner, mest känd under sitt artistnamn Elecktra, omgiven av barn med Minibladet-kepsar.
Minibladet-redaktionen träffar Robin Werner, mer känd under sitt artistnamn Elecktra. Foto: Gustav Sigala Haggren ©

Val 2026: Minibladet lyfter barnens röster

I höst är det val men redan nu drar Minibladet igång vårens stora demokratisatsning. Tillsammans med bland annat två folkbibliotek i Malmö kommer barn att få lära sig om demokrati och göra sina röster hörda, samtidigt som de slipar sin läs- och skrivförmåga.

I elva år har Minibladet arbetat för att stärka barns läs- och skrivförmåga. Grunden är en oberoende nyhetssajt där alla barn, oavsett förutsättningar, ska få ta del av ett nyhetsmaterial som riktar sig till just dem. Förutom att nyhetstexterna är utformade för barn, så finns de även i olika språkliga nivåer.

Ytterligare något som skiljer Minibladet från andra nyhetstidningar är att många av artiklarna är skrivna av barn.

– Genom att göra barnen delaktiga upptäcker de snabbt ordets superkraft, säger Maria McShane, Minibladets grundare och ansvariga utgivare.

Bibliotek är en viktig samarbetspartner för Minibladet. 2025 publicerades kursen Minibladets reporterskola – anordna en MIK-aktivitet för barn här på Digiteket. Under våren fortsätter samarbetet med biblioteken, nu med fokus på demokrati och det stundande valet. 

Demokrati och delaktighet
30-60 min

Minibladets reporterskola – anordna en MIK-aktivitet för barn

Kurs

Hur inspirerar man barn till att bli bättre på medie- och informationskunnighet? Jo, genom att göra dem delaktiga! I den här kursen får du tips på hur du som arbetar på bibliotek kan genomföra en rolig MIK-aktivitet, där barn bildar en redaktion och skapar artiklar till ett nyhetsblad eller en tidning. Med sina nyvunna verktyg ges de möjlighet att lyfta sina röster och ta plats samtidigt som de lär sig det journalistiska hantverket och får en förståelse för hur medier fungerar.

Nyhetshörna och lovaktiviteter

För bibliotekens räkning har Minibladet utformat ett demokratipaket där både en prenumeration på Minibladets utskrivningsbara e-tidning och färdiga demokratiaktiviteter ingår. Tanken är att bibliotek lätt ska kunna anordna till exempel lovaktiviteter.

– Vi har förstått att många bibliotek efterfrågar ett enkelt sätt att arbeta med läsning, demokrati och barns delaktighet. Tanken med paketets utformning är just att det ska vara lätt att komma igång, säger Maria.

Demokratipaketen finns i två olika varianter. I den enklaste formen får biblioteken varje vecka Minibladets e-tidning med tillhörande diskussionsmaterial och övningar. Under våren publiceras sex specialnummer som helt och hållet fokuserar på demokrati. Dessutom får biblioteken material till olika demokratistationer som kopplas ihop med specialnumren.

– Det kan till exempel handla om en tipsrunda som knyter an till artiklarna i tidningen och journalistiska övningar där barnen ska sätta ihop en artikels olika delar i rätt ordning eller komma på intervjufrågor till en makthavare, säger Maria. 

För de bibliotek som vill engagera sig lite extra finns det också möjlighet för biblioteken att tillsammans med Minibladet starta reporterskolor på biblioteken. Två bibliotek som har valt att göra just detta är stadsbiblioteket och Hylliebiblioteket i Malmö. 

I samband med sportlovet invigde Hylliebiblioteket sin nyhetshörna. Här kan bibliotekets unga besökare bland annat läsa nyhetsblad, samtala om aktuella händelser, delta i quiz och gå tipsrundor. Dessutom uppmanas bibliotekets unga besökare att delta i en stor demokratitävling och bli publicerade på riktigt. 

– Under hela våren och sommaren efterlyser Minibladet insändarbilder från barn 6–13 år. Barnen skriver då om ett problem som de upplever och föreslår lösningar. De kompletterar sin insändare med en teckning eller ett foto som de själva har tagit. Sedan ser vi på Minibladet till att publicera barnens tankar, idéer och åsikter på vår nyhetswebb men även i de dagstidningar som vi samarbetar med. Dessutom kommer vi att tillsammans med bland annat bibliotek anordna fysiska utställningar där barnens bidrag visas upp, säger Maria.

På både Hylliebiblioteket och Malmö stadsbibliotek anordnas reporterskolor under våren. Reporterskolorna drivs av Minibladets journalister tillsammans med personal från biblioteken. Redaktionerna, som består av barn i mellanstadieåldern, träffas en gång i veckan i cirka tio veckor. Barnen intervjuar makthavare och demokratihjältar, som gör skillnad för lokalsamhället, och skriver artiklar som de samlar i en egen demokratitidning. Dessutom kommer redaktionerna att läsa och diskutera de specialnummer om demokrati som Minibladet publicerar under våren. 

Ett bord med kakor, snacks och dryck framför en anslagstavla med affischer för Minibladet. På en affisch står det "Invigning: Barnens nyhetshörna". På en annan står det "Nyhetshörna" och på en tredje står det "Minibladet VALET ÄR VÅRT".
Foto: Minibladet ©

Delaktighet ger ringar på vattnet

Att driva reporterskolor i olika former är inget nytt för Minibladet. Faktum är att det i dagarna är nästan exakt elva år sedan den första texten, skriven av fyra femteklassare på Sofielundsskolan i Malmö, publicerades. Artikeln publicerades på Minibladets nyhetssajt och i Sydsvenskan, som är en av de dagstidningar som Minibladet samarbetar med.

– Det första eleverna sa när de fick sin text publicerad var ”vad ska vår nästa artikel handla om”, säger Maria.

Sedan dess har det hänt mycket. Minibladet samarbetar med bibliotek, skolor och dagstidningar över hela Sverige. De driver även reporterskolor, bland annat i socioekonomiskt utsatta områden i Malmö, och på distans i andra delar av landet.
Genom Minibladets olika aktiviteter har tusentals barn fått sina texter publicerade och ännu fler elever har fått möjlighet att upptäcka läslust och nyfikenhet genom nyheter. Dessutom har Minibladet utvecklat en lärportal och, nu senast, lanserat en utskrivningsbar e-tidning.

Allt startade vid köksbordet

De allra första tankarna på att skapa ett läsutvecklande nyhetsmaterial föddes vid ett köksbord i Tygelsjö för 14 år sedan. Köksbordet tillhörde Maria McShane. Trots att bokhyllan var välfylld ville Marias dotter Alma titta i en tidning. I brist på bättre alternativ gav Maria henne ett av de färgglada reklambladen som brukar följa med morgontidningen.

– En dag när vi var och handlade märkte jag hur lilla Alma, då 3,5 år, kände igen butikkedjans namn från bladet hon hade tittat i, säger Maria, som där och då bestämde sig för att det fick vara nog med reklamblad till frukosten.

Maria som är utbildad lärare och läromedelsförfattare upptäckte att det saknades ett läsutvecklande nyhetsmaterial som var tillgängligt för alla barn. Där och då bestämde hon sig för att skapa ett sådant.

I år tar Alma studenten och Maria är fortfarande övertygad om att Minibladet fyller en viktig funktion.

– Att jobba för barns läsutveckling och för deras möjlighet att ta del av anpassade nyheter är allt annat än lätt. Många lovordar arbetet men få är beredda att betala för det. Men det finns fortfarande inget motsvarande läsfrämjande material för barn i låg- och mellanstadiet som är tillgängligt för alla och där barnen själva är med och skapar nyheterna. Och jag har gett mig sjutton på att det här ska gå, säger Maria.

Sammansvetsad redaktion

Sedan starten har Maria varit noga med att samarbeta med människor med rätt kompetens. I dag består Minibladets redaktion av fyra journalister, en språkkonsult och en lärare. Utöver det tillkommer alla de bibliotekarier, pedagoger och andra samarbetspartners som har knutits till Minibladet under det senaste decenniet.

– Och sedan har vi så klart barnen. Utan deras nyfikenhet och engagemang hade Minibladet inte funnits, säger Maria.

Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Textinnehållet på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 4.0 Internationell (CC BY-NC 4.0).

Detta innebär att du:

  • får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
  • får remixa, återanvända och bygga på materialet
  • inte får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
  • inte behöver fråga om lov.

Om du bearbetar, delar eller använder texten:

  • Ge ett korrekt Erkännande
    • ange verkets namn,
    • ange vem som skapat verket,
    • ange länk till verkets ursprungsplats,
    • ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
    • ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
    • länka till licensen.
  • IckeKommersiell
    • du får inte använda verket i kommersiella ändamål.

Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:

Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 4.0 Internationell (CC BY-NC 4.0).

Bilderna är licensierade i enlighet med den licens som finns angiven för dem.

Kommentarer

Hjälpte detta dig?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.