Skapa utrymme för ungas inflytande och lärande!

Vad krävs egentligen för att ungas inflytande ska bli mer än en ambition på papper? Under Biblioteksutveckling Region Sörmlands arbete med två folkbibliotek blev det tydligt att vägen dit rymmer såväl framsteg som motgångar och viktiga lärdomar. Det handlar om tid, prioriteringar och hur lärande och reflektion kan bli en motor i utvecklingsarbetet.

Under 2025 utforskade Biblioteksutveckling Region Sörmland tillsammans med Nyköpings stadsbibliotek och Strängnäs bibliotek metoder för att stärka ungas inflytande, med fokus på unga med funktionsnedsättning och unga som tillhör nationella minoriteter. Genom projektbidrag, handledning och reflektion provade vi nya sätt att stödja folkbibliotekens utvecklingsarbete – med målet att förstå vad som faktiskt gör skillnad och hur lärande kan bli en tydlig del av arbetet, både för folkbiblioteken och för oss som regional biblioteksverksamhet.

Lärande som drivkraft i arbetet med ungas inflytande

I den här artikeln delar vi våra erfarenheter av hur ett utvecklingsarbete kan organiseras för att ge utrymme för både handling och lärande. Vi beskriver hur vi:

• undersökte hur projektbidrag kan skapa tid och fokus för arbete med ungas inflytande
  
• provade nya former för stöd, dialog och gemensam reflektion tillsammans med folkbibliotek
  
• utvecklade andra sätt att dokumentera och sprida erfarenheter än traditionella projektrapporter
  
• synliggjorde vilka arbetssätt som bidrar till faktisk utveckling – både för folkbiblioteken och för oss som regional biblioteksverksamhet.

Varför arbetar vi med ungas delaktighet och inflytande? 

Barns och ungas delaktighet och inflytande är centralt för folkbiblioteken att arbeta med. Det är något vi i Sörmland arbetat extra med inom regeringssatsningen Läsfrämjandelyftet. Vi avslutade projektet formellt 2024 med en slutkonferens och ett hackathon med fokus på hur vi kan stärka arbetet med ungas inflytande – där unga med funktionsnedsättning, annat modersmål än svenska eller som tillhör nationella minoriteter var i fokus. Ett hackathon är ett tidsbegränsat arbetsformat där deltagare samlas för att gemensamt utforska en fråga genom dialog och idéutveckling, med syfte att skapa förståelse och lägga en grund för fortsatt utvecklingsarbete.

Arbetet visade att det finns ett stort engagemang kring ungas inflytande – men också att det finns behov av tydligare strukturer, stöd och utrymme för fördjupning för att arbetet med inflytande ska leda till verklig förändring. Mot den bakgrunden ville vi på Biblioteksutveckling Region Sörmland fortsätta att utforska och stärka folkbibliotekens arbete med prioriterade ungas inflytande under Läsfrämjandelyftets allra sista månader. 

Projektmedel och handledning som verktyg 

Tidigare erfarenheter visade att utvecklingsarbete kräver mer än goda intentioner och eldsjälar. För att skapa varaktig förändring behövs strukturerade arbetssätt, tydliga roller och ett stärkt ägarskap hos biblioteken. Med ägarskap menar vi att frågan tas på allvar i verksamheten, får tid och resurser och drivs vidare även efter en insats eller ett projekts slut. Samtidigt vet vi att resursbrist och hög arbetsbelastning ofta begränsar möjligheterna att arbeta långsiktigt med utveckling. Vi ställde oss därför frågan: Hur kan vi som regional biblioteksverksamhet möjliggöra ett i verksamheten prioriterat, fördjupat och utforskande arbete med ungas inflytande – och samtidigt möjliggöra lärande?  

[…] utvecklingsarbete kräver mer än goda intentioner och eldsjälar.

Vi valde att arbeta med en metod som kombinerade riktade projektmedel med löpande handledning och en gemensam lärprocess. 

Parallellt hade vi två övergripande mål: att stärka ungas inflytande i biblioteksverksamheter i Sörmland och att som regional aktör utveckla vårt eget arbetssätt kring stöd till folkbiblioteken i länet.

Vi ville: 

1. Utforska om och hur projektmedel kan skapa fokus och varaktig förändring – och vad som gör verklig skillnad.
2. Stärka folkbibliotekens ägarskap för arbetet med ungas inflytande – och hur detta kan stödjas.
3. Utforska metoder för dokumentation och spridning som stärker lärande – och vilka former som fungerar bäst.
4. Identifiera mönster i utvecklingsarbetet när vi arbetar på det här sättet – och ta reda på vad det säger om vårt sätt att driva utveckling.

Nyköpings stadsbibliotek och Strängnäs bibliotek ansökte om och tilldelades medel för att genomföra lokala projekt. Nyköpings stadsbibliotek utforskade hur folkbiblioteket kan stärka inflytandet för unga som tillhör nationella minoriteter genom skolungdomars gymnasiearbete. Strängnäs fokuserade i sitt projekt på att skapa dialoggrupper med unga med funktionsnedsättning för att möjliggöra deras inflytande i kulturverksamheter som berör dem. 

Du kan läsa mer om projekten här

Lärande och reflektion som drivkraft 

Lärande och reflektion var centrala delar i hela arbetet och byggdes in som återkommande moment under projektets gång. Externt stöd fick vi av Stina Scott från Youth 2030 Movement, som genomförde två gemensamma handledarträffar med projektgrupperna. Träffarna utgick från projektens aktuella frågor och bestod av gemensamma samtal, reflektionsövningar och arbete med hur erfarenheter kan tas vidare i den egna verksamheten. Syftet var att skapa utrymme för reflektion, delat lärande och erfarenhetsutbyte. Mellan träffarna fanns möjlighet till löpande kontakt för att bolla idéer och utmaningar med Stina.

Parallellt hade projektgrupperna regelbundna avstämningar med oss från Biblioteksutveckling Region Sörmland och använde oss som bollplank vid behov. Med hjälp av öppna frågor och reflekterande samtal stöttade vi projekten i att formulera nästa steg och synliggöra sina lärdomar utan att ge färdiga lösningar. Fokus låg på att hjälpa projekten att formulera sina egna frågor, insikter och vägval.

Detta arbetssätt skapade ett pågående lärande under hela processen, där både folkbiblioteken och vi som regional aktör kunde ta tillvara erfarenheter längs vägen. Samtidigt formulerade vi egna lärandemål för processen, bland annat kring hur vi kan stärka bibliotekens ansvarstagande för frågor som ofta drivs av enskilda medarbetare.

Vi ville också stärka delakulturen och medvetet röra oss bort från traditionella projektrapporter, där fokus ofta ligger på vad som gjorts snarare än på vad man lärt sig och vad det lett till. I stället utforskade vi fler sätt att synliggöra lärandet: att fånga insikter under arbetets gång och genom olika sätt att sprida lärdomarna.

För att tilldelas projektmedel ingick därför att planera och genomföra spridning av arbetet och lärdomarna. Vi valde att göra detta i två steg: ett gemensamt delningstillfälle i form av en konferens för medarbetare vid sörmländska folkbibliotek och artiklar på Digiteket, där projektgrupperna fick möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och dela insikterna vidare. Projektgrupperna hade även i uppdrag att sprida lärdomarna i sina egna organisationer.

Projektgrupperna arbetade aktivt med reflektion inför både konferensen och sina Digiteket-artiklar, genom gemensam planering, samtal och uppföljning. Reflektion byggdes också in som ett återkommande inslag i konferensens upplägg. Konferensdeltagarna använde bland annat en reflektionsfolder där de skrev ner sina viktigaste insikter och avslutade dagen med att formulera ett ”brev till sig själv” om nästa steg i det egna arbetet. Detta kommer att följas upp under 2026. 

Delningstillfälle: Ungas inflytande – kom igång! 

I november 2025 genomförde vi en konferens i Strängnäs med fokus på att dela projektens arbete och lärdomar. Konferensen planerades och genomfördes gemensamt, där syfte, mål och ambitionsnivå togs fram tillsammans som en del av processen. 

Målet med konferensen var att sänka trösklarna och få fler folkbibliotek att komma igång med ungas inflytande, genom inspiration, kunskap och gott om tid för dialog och reflektion. 

Dagen präglades av stort engagemang och öppna, tillitsfulla samtal. Unga från Strängnäs projekt delade generöst med sig av sina erfarenheter och tankar kring delaktighet och inflytande, vilket tillförde perspektiv som satte ramarna för många av dagens samtal. 

Bidrag från externa deltagare fördjupade innehållet ytterligare. Ola Junkka, från Rådet för de mänskliga rättigheterna, gav i en föreläsning ett externt perspektiv på frågor om nationella minoriteter, utifrån både personliga och yrkesmässiga erfarenheter. Monica Gustafsson-Wallin bidrog som deltagare med reflektioner och expertis som stärkte det gemensamma lärandet utifrån ett barnrättsperspektiv. 

Utmaningar och lärdomar 

Arbetet har utvärderats i flera steg, både tillsammans med projektgrupperna och internt i vår egen verksamhet. 

Några återkommande utmaningar och lärdomar var: 

• Tid och resurser är alltid begränsade. För att arbetet ska prioriteras krävs tydlig planering och överenskommelser, klar ansvarsfördelning inom projektgrupperna och prioritering från chefer.
• Flaskhalsar i beslut och kommunikation bromsar processen och får långsiktiga effekter.  
• Regionens roll som både handledare och bidragsgivare ställer krav på tydlighet, transparens och förtroendefulla relationer. 
• Behovet av stöd ser olika ut. Alla behöver inte samma typ av handledning eller stöd, och anpassning kräver både tid, flexibilitet och fingertoppskänsla. 
• Allt går inte alltid som planerat. Det krävs utrymme, mod att tänka om – och ibland mod att avsluta ett projekt. 
• Motgångar är viktiga lärmoment. Genom att både fira framsteg och analysera motgångar skapas lärande och utveckling för alla inblandade. 

Resultat och tendenser 

Arbetet visar bland annat att: 

• Projektmedel kan skapa möjligheter för fokuserat arbete och möjliggöra varaktig förändring, särskilt när de kombineras med handledning och ett tydligt lärandefokus. 
• Prioritering och ägarskap kring uppdraget hos verksamheterna är de viktigaste och avgörande faktorerna för utveckling och lärande. 
• Ägarskap stärks genom tydlighet i ansvar, roller och kommunikation och blir synligt i hur verksamheten prioriterar och driver projekt och hur lärdomar omsätts i verksamheten.
• Konferensen och Digiteket-artiklarna fungerade väl som verktyg för reflektion, lärande och spridning.
• Handledande arbetssätt stärker inte bara lärande utan också samverkan och relationer mellan region och folkbibliotek – vi byggde tillitsfulla relationer och lärde oss tillsammans.  
• Fokus på lärande och reflektion bidrar till att synliggöra de egna insikterna och förändringarna och skapar förståelse för utvecklingsarbete – både för oss inom regional biblioteksverksamhet och för folkbiblioteken.  

Nästa steg 

Vi tar med oss många erfarenheter från arbetet tillsammans med biblioteken i Strängnäs och Nyköping. Under kommande år följer vi upp hur arbetet med barns och ungas delaktighet och inflytande utvecklas på folkbiblioteken i Sörmland, och fortsätter att främja arbetet genom handledande arbetssätt, dialog och reflektion. 

Vi kommer också att ta tillvara upplägget för konferensen och använda det i andra processer. Att bygga in dialog och reflektion i alla delar av ett program visade sig ge både energi, eftertanke och kollegialt lärande – något vi ser stor potential i även framåt.  

Avslutning 

Genom att kombinera projektmedel, handledning och ett tydligt fokus på reflektion för lärande har vi skapat bättre förutsättningar för att barns och ungas inflytande ska kunna prioriteras och utvecklas på folkbiblioteken i Sörmland. 

Lärandet har varit lika viktigt som resultaten. Att reflektera, dela erfarenheter och anpassa arbetet längs vägen är avgörande för långsiktig och hållbar utveckling. Förhoppningen är att dessa erfarenheter kan inspirera andra som arbetar med biblioteksutveckling, kompetensutveckling och lärande – och som vill sätta ungas perspektiv i centrum.