Beredskap i kommunala biblioteksplaner
Bibliotekens roll i totalförsvaret har diskuterats ända sedan 2019 då det först föreslogs i arbetet med den nationella biblioteksstrategin. Sedan dess har utvecklingen i omvärlden synliggjort behovet av att planera för att kunna fortsätta bedriva biblioteksverksamhet även i utmanande situationer. Denna artikel undersöker hur kommunala biblioteksplaner beskriver folkbibliotekens roll för att stärka den civila beredskapen.
Kungliga biblioteket (KB) har uppdraget att följa upp de biblioteksplaner som antas av kommuner och regioner i landet. Genom att följa biblioteksplanernas innehåll får KB också en bild av viktiga utvecklingsområden för biblioteken. På detta sätt kan KB konstatera att bibliotekens beredskap inför kris och krig är en viktig fråga som allt fler bibliotek arbetar med.
Sedan tidigare har KB publicerat material om bibliotekens beredskap, se kartläggningarna Folkbibliotekens arbete med beredskap och Lärosätesbibliotek och beredskap samt kurserna Beredskap och totalförsvar ur ett biblioteksperspektiv och Fri åsiktsbildning – samhällets mål och bibliotekens uppdrag. Materialet finns samlat i temat beredskap på Digiteket.
Beredskap
I detta tema tittar vi närmare på beredskap och vilken roll biblioteken spelar i detta.
Biblioteksplanerna är politiskt beslutade dokument och ger därför en bild av hur politiker förstår och vill utveckla biblioteken under de 3–5 år som en plan vanligtvis gäller. I denna artikel görs en analys av skrivningarna i de kommunala biblioteksplanerna. Målet är att identifiera hur kommunerna själva förstår bibliotekens roll för den lokala civila beredskapen.
Den faktiska beredskapsplaneringen görs inte i biblioteksplanen. Kontinuitetsanalyser och beredskapsplanering behöver vara en del kommunens ordinarie arbete med RSA (Risk- och sårbarhetsanalys) som till stora delar är sekretessbelagd. Däremot kan generella beskrivningar av bibliotekets roll för den civila beredskapen förankra och informera invånare såväl som övrig kommunal verksamhet om bibliotekets samhällsviktiga roll – under normala omständigheter såväl som vid mer utmanande situationer.
Urval
Vid läsning av biblioteksplanerna har texter som på olika sätt relaterar till kris eller krig identifierats. Det handlar om exempelvis hänvisningar till erfarenheter från covid-19-pandemin, kommunens beredskapsarbete eller biblioteket som samhällsviktig verksamhet. Detta är sammantaget innehåll som KB anser relaterar till beredskap.
I denna text citeras ett antal biblioteksplaner för att illustrera hur biblioteksplaner kan beskriva beredskapsarbetet på olika sätt.
Analys
Beredskap är ett nytt tema i biblioteksplanerna. Temat nämndes för första gången i en kommunal biblioteksplan 2020. Sedan dess har en kontinuerlig ökning av skrivningar skett och i de 51 biblioteksplaner som antogs under första halvåret 2025 innehöll en tredjedel av planerna skrivningar som kan anknytas till beredskap. Totalt är det 18 % av nu gällande biblioteksplaner som behandlar ämnet.
Andel biblioteksplaner med beredskapstema per antagningsår

Kris och krig
Biblioteksplanernas skrivningar om beredskap förhåller sig främst till en möjlig krissituation (till exempel pandemi och klimatrelaterade händelser). Från 2024 nämner en fjärdedel av planerna även en möjlig krigssituation, vilket stämmer överens med politiska beslut som säger att den civila beredskapen ska dimensioneras efter den yttersta krisen, det vill säga ett väpnat angrepp.
Olika grader av konkretion
Biblioteksplanerna skiljer sig åt i hur konkreta de är kring bibliotekets arbete med beredskap. Planerna har analyserats och kategoriserats i fyra kategorier.
Hur konkreta biblioteksplanerna är kring bibliotekets arbete med beredskap

Biblioteksplanernas skrivningar om beredskap fördelar sig relativt jämnt över de olika kategorierna. Planer antagna 2024–2025 tenderar att i högre utsträckning klassificeras som kategori 3 och 4, vilket indikerar att planer över tid blivit mer konkreta vad gäller bibliotekens roll i den lokala beredskapen.
Nedan finns också exempel från faktiska biblioteksplaner som illustrerar nivåerna.
1. Redogör i allmänna ordalag för bibliotekens roll i totalförsvaret. Här finns ofta hänvisningar till den nationella biblioteksstrategin och covid-19-pandemin.
Strategi för Östersunds biblioteksverksamhet 2025–2027:
”Biblioteken spelar en viktig roll i samhället, inte bara som kunskaps- och informationscenter, utan också som trygga mötesplatser för medborgarna i tider av kris.”
2. För ett resonemang om bibliotekens roll i totalförsvaret utifrån lokala behov och förhållanden.
Årjängs biblioteksplan 2024–2027:
”Biblioteket kan, och ska, vara en pålitlig och trygg plats som invånare söker sig till för att få tillförlitlig information. En plats dit invånarna kan vända sig för att få aktuell information när andra informationskanaler kanske inte fungerar.”
3. Beskriver biblioteksuppdraget i relation till kommunens beredskapsarbete.
Borås Stads biblioteksplan 2025–2029:
”Utforska möjligheterna för hur biblioteken kan arbeta med beredskapsfrågor och arbeta för att Borås Stad ger biblioteken en mer aktiv roll i tider av kris och krig.”
4. Redogör för ett definierat uppdrag eller roll i kommunens beredskapsplanering.
Biblioteksplan för Umeå kommun 2024–2027:
”I kulturförvaltningens krishanteringsplan konstateras att folkbibliotek är offentliga rum som är öppna för alla och en garant för tillgång till fri information och litteratur. Det är angeläget ur ett demokratiskt perspektiv att denna grundläggande samhälleliga funktion är tillgänglig så långt det är möjligt.”
Ett utvecklingsområde med planerade insatser
Mönstret med en ökad konkretion över tid kan också ses i de biblioteksplaner som beskriver ett konkret utvecklingsområde och/eller planerade insatser under planperioden vad gäller beredskap:
Biblioteksplaner som innehåller ett konkret utvecklingsområde

De två senaste åren innehåller planerna i hög utsträckning konkreta steg för beredskapsarbetet. De planerade insatserna handlar oftast om kompetensutveckling och kontinuitetsplanering.
Norrtälje biblioteksplan 2024–2027
”Under planperioden ska biblioteken:
Upprätta planer för att snabbt kunna anpassa verksamheten efter behov vid krissituationer.
Riktning som biblioteken ska ha under planperioden:
Trygghet: Säkerställa att bibliotekens verksamhet kan drivas vidare vid kris.”
Samhällsviktig verksamhet
En tredjedel av planerna beskriver biblioteket som samhällsviktig verksamhet. Här finns exempel på planer som argumenterar för att biblioteken bör vara en samhällsviktig verksamhet.
Biblioteksplan för Örnsköldsviks kommun 2025–2028:
”Biblioteket som samhällsviktig verksamhet ska förankras och integreras i kommunens beredskapsplanering. Biblioteken i Örnsköldsvik har varit flexibla och snabbt ställt om vid händelser som krävt agerande, till exempel vid flyktingkrisen 2015, under pandemin och kriget i Ukraina. Biblioteken i Örnsköldsvik är också viktiga vid allmänna val genom att vara förtidsröstningslokaler.”
Men det finns också planer som konstaterar att biblioteken är utsedda till samhällsviktig verksamhet i kommunen.
Härnösands biblioteksplan 2023–2027:
”Härnösands bibliotek är klassat som samhällsviktig verksamhet. Vid en kris- och krigssituation kan rykten, falska nyheter och propaganda mötas av biblioteket som har en viktig roll för oberoende informationsförmedling som en del av civilförsvaret.”
Trygghetspunkter
Kommunerna utvecklar trygghetspunkter, dit allmänheten kan vända sig för att bland annat få information vid kris eller krig. Av planer som är antagna 2025 anger 23 % av de analyserade planerna att biblioteken är utsedda till trygghetspunkter i kommunen.
Hallsbergs biblioteksplan 2024–2027:
”Biblioteket är utsett till en av Hallsbergs kommuns trygghetspunkter som vid kris och höjd beredskap ska fungera som en mötesplats dit människor kan vända sig. Det är viktigt att biblioteket har beredskap för att vid krissituationer kunna stå stadigt och fungera som en trygg och trovärdig plats. Bibliotekspersonalen behöver kunna snabbt anpassa och förändra arbetssätt vid krissituationer.”
Prioriterad verksamhet
Texterna har också analyserats utifrån den beskrivna verksamhet som biblioteken bidrar med för att möta behov hos allmänheten i en utmanande situation enligt biblioteksplanerna.
De demokratiska rättigheterna
Bibliotekens roll i den civila beredskapen knyts framför allt an till medborgerliga demokratiska rättigheter med fokus på fri åsiktsbildning, som biblioteken säkrar och främjar genom sin verksamhet. I biblioteksplaner antagna 2024–2025 beskrivs allt oftare en hotbild mot demokratin i form av desinformation och informationspåverkan. Då anses biblioteket vara en verksamhet som bidrar till allmänhetens motståndskraft.
Uppsala kommuns biblioteksplan 2025–2029:
”Genom tillgänglighet och opartiskhet bidrar folkbiblioteken till att stärka samhällets motståndskraft och spelar en viktig roll i tider av kris. Biblioteksverksamheten ska ha god handlingskraft och krisberedskap i samband med stora och omvälvande händelser lokalt eller i en större omvärld.”
Kunskapsförmedling och samhällsinformation
De behov hos invånarna som biblioteket praktiskt möter är tillgång till kunskap och information. Det kunskapsförmedlande uppdraget behöver fortgå enligt hälften av biblioteksplanerna. Biblioteken behöver därför fortsätta hålla öppet och ge fortsatt biblioteksservice, genom litteratur, nyheter och tillgång till internet.
En tredjedel av de analyserade planerna beskriver att biblioteket ska tillhandahålla samhällsinformation, vilket förstås som verifierad information från myndigheter och övriga kommunala verksamheter. Detta har ibland slagits fast i kommunens beredskapsplanering.
Biblioteksplan för Kungsbacka kommuns bibliotek 2025–2030:
”I förvaltningen för Kultur & Fritids krishanteringsplan är folkbibliotek offentliga mötesplatser som garanterar fri information, som är öppna för alla, och som tillhandahåller och förmedlar verifierad tillgänglig information. Invånarna ska veta vad som händer i samhället lokalt och/eller nationellt, och själva kunna värdera källor och stå emot desinformation och påverkansförsök.”
Biblioteket som mötesplats
Biblioteket som mötesplats och öppet rum är ett annat centralt tema som ofta knyter an till invånarnas behov av normalitet i en utmanande situation. Här skrivs ofta fortsatt tillgång till bibliotekspersonal som viktigt. Att främja läsning och ge tillgång till skönlitteratur är inte ett vanligt förekommande tema, men när det förekommer knyts det till att upprätthålla normalitet.
Dorotea kommuns kultur- och biblioteksplan 2024–2027:
”Dorotea bibliotek är ett av få offentliga rum i kommunen som är öppet för alla. Förutom att tillhandahålla samhällsviktig service, så är verksamheten en garant för tillgång till fri information och litteratur, varpå det är viktigt att denna grundläggande samhälleliga funktion är tillgänglig så långt det är möjligt. I kristider kan biblioteket vara en trygg plats i samhället, inte bara som mötesplats med informationsförmedling utan även en plats för rekreation som kan bidra till en känsla av normalitet i omvälvande tider. Behovet av en öppen och inkluderande arena för demokrati är en angelägenhet för hela samhället.”
MIK och källkritik
Avslutningsvis bör det noteras att medie- och informationskunnighet (MIK) och källkritik är teman som biblioteksplanerna inte knyter till beredskap i någon hög utsträckning. I diskussionen kring bibliotekens roll i totalförsvaret har ofta bibliotekens arbete med MIK och källkritik framhållits, konstaterar exempelvis Anna McWilliams i artikeln Bibliotekens roll i det civila försvaret. Men i biblioteksplanerna är inte bibliotekens funktion för att stärka medborgarnas MIK, som en del av det civila försvaret, framträdande. Men det finns naturligtvis undantag, vilket kan låta så här:
Biblioteksplan för Avesta kommun 2025–2028:
”Bibliotekspersonal är experter på källkritik och kan bidra till att stärka kommuninvånarnas kunskap om informationspåverkan och desinformation.”
Avslutning
Genom att läsa de kommunala biblioteksplanerna kan KB konstatera att bibliotekens arbete med beredskap är pågående och ökande. Då kommunernas arbete med att skapa beredskap i verksamheterna ökat blir också biblioteken involverade i det kommungemensamma beredskapsarbetet (se kursen Beredskap och totalförsvar ur ett biblioteksperspektiv för mer information om strukturerna för beredskapsarbete i Sverige).
Som den enda lagstadgade kultur- och fritidsverksamheten har biblioteken en central roll för att säkerställa allmänhetens tillgång till information och kunskap i många olika format, i normaltillstånd såväl som vid kris och krig. Med anledning av detta har beredskap inkorporerats i KB:s vägledning för dig som leder arbetet med att utarbeta en kommunal biblioteksplan.

Eleonor Grenholm är handläggare på Kungliga bibliotekets enhet för bibliotekssamverkan.
Foto: Lina Löfström Baker ©
Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida
Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.
Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).
Detta innebär att du:
- får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
- får remixa, återanvända och bygga på materialet
- får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
- inte behöver fråga om lov.
Om du bearbetar, delar eller använder texten:
- Ge ett korrekt Erkännande
- ange verkets namn,
- ange vem som skapat verket,
- ange länk till verkets ursprungsplats,
- ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
- ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
- länka till licensen.
Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:
Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).