Sagolikt samarbete tillgängliggör levande litteratur för barn

Nizar Keblawi, produktionsansvarig på Biblioteken i Malmö, berättar i den här intervjun om Biblioteket Plays filmserie Levande sagor och om arbetet med den senaste sagan, Camping och Kurragömma, som skapades både på svenska och på minoritetsspråket romani chibs varieteter arli och kelderash. Han berättar även om den kommande filmen på teckenspråk.

Levande sagor är namnet på en serie digitala sagostunder som publiceras av streamingtjänsten Biblioteket Play. Konceptet går ut på att en sagoberättare sitter framför kameran i en dekorerad studiomiljö och börjar högläsa från en bok. Kort därpå dyker bokens illustrationer upp i form av en animerad film till berättelsen. Filmerna riktar sig till barn i åldrarna 0–8 år, men även äldre barn kan vara intresserade av att titta då det finns många spännande teman i de olika sagorna.

Tanken är att bibliotekarier kan använda dessa filmer i sin läsfrämjande verksamhet, som ett komplement till annan programverksamhet. Videorna kan exempelvis visas vid evenemang som sagostunder och sedan öppna upp för diskussion efteråt. Det kan även vara ett sätt att visa hur en saga “ser ut” och skapa igenkänning hos barnen.

– Barnen ska kunna känna igen boken sen på biblioteket och vilja läsa den. Kanske ser de sagan och tänker “Oj, den här känner jag till. Den vill jag låna”, säger Nizar Keblawi, produktionsansvarig på Biblioteken i Malmö

Filmerna riktar sig främst till biblioteken, men även andra kan använda materialet. Biblioteket Play är helt gratis och öppet för alla, så till exempel hemspråkslärare skulle också kunna visa filmerna för sina elever i skolan.

Levande sagor på romani chib

Den senaste levande sagan publicerades i mars och är baserad på boken Camping och Kurragömma av Marin Salto. Projektet är en samproduktion mellan Biblioteket Play (som drivs av Stockholms stadsbibliotek) och Biblioteken i Malmö, i samarbete med Resursbiblioteket för romani chib. Sagan finns uppläst både på svenska och på två varieteter av minoritetsspråket romani chib, arli och kelderash.

Eftersom romani chib som minoritetsspråk är en av bibliotekens prioriterade målgrupper, så var det en naturlig satsning för filmseriens första samproduktion. Nizar var inblandad i produktionen och berättar för Digiteket om processen.

– Det tar tid. De levande sagorna är ungefär 6–7 minuter långa, men allt arbete innan… Från att välja bok till att spela in kan det ta 4–5 månader. 

Det förberedande arbetet

Ett av de första stegen för projektet var att avgöra hur många språkversioner av filmen de hade möjlighet att producera. Detta berodde bland annat på projektets budget, vilka resurser som fanns tillgängliga och vilka upphovspersoner som ville samarbeta. Nizar bad sin kollega Senka Islamovic, som har inköpsansvar för böcker på romani chib på Biblioteken i Malmö, om tips på en enkel och bra bok.

– Frågan är ju bara, vad är “bra”? säger Nizar.

I det här sammanhanget, där tanken var att boken skulle användas till en film med animationer, så var en bra bok en som fanns på flera romska varieteter, som hade illustrationer och som kanske också var populär. Detta var lite svårt att hitta, men efter en urvalsprocess så landade projektgruppen på Camping och Kurragömma.

Därefter handlade det om att förhandla kring och köpa in rättigheter, för allt från texten och illustrationerna till översättningarna. Detta var en av de stora utmaningarna i arbetet, något som teamet i Stockholm jobbade med och som slutligen ledde fram till att de hade möjligheten att producera filmerna på de två varieteterna arli och kelderash.

Filminspelning i Malmö

Nizar och hans arbetsgrupp av kollegor på Biblioteken i Malmö ansvarade för inspelningen av den del av filmen där man ser sagoberättaren högläsa ur boken. En av utmaningarna där var att hitta någon som kunde göra just det, särskilt för filmerna på arli och kelderash.

– Som tur var så pratar två av våra kollegor de två varieteterna, så Mirsad Sahiti [samordnare för resursbiblioteket] är med i den ena filmen och Florida Pavlovska [bibliotekarie på Oxiebiblioteket] är med i den andra.

Det gjordes även en plan för det visuella. Vad ska sagoberättarna ha på sig? Vilka färger? Hur ska studion se ut? Allt sådant försöker de basera på temat i boken och dess illustrationer, vilka färger som finns där, och använda dem i studion. Nizar berättar att miljön och rekvisitan i studion gör mycket för barnen som tittar, eftersom det bidrar till igenkänningsfaktorn, illustrationerna och boken i sig. En annan viktig aspekt av inspelningen var studions ljudisolering, för att ljudet på inspelningen av sagan skulle bli så bra som möjligt. Därför bokade de en riktig filmstudio, en som ligger i Malmö stadshus.

– Det är ju massa politiker där, och så kommer vi dit med en grill. Alla kollar och så får man förklara i hissen att ”Nej, vi ska inte grilla, det är bara rekvisita”, säger Nizar och skrattar.

Att spela in tog en hel dag, allt från att köra dit sakerna, förbereda studion och sedan faktiskt filma allting. När inspelningen var klar valdes rätt tagningar ut och färgkorrigerades innan de skickades vidare till teamet i Stockholm, som redigerade filmerna och animerade illustrationerna samt lade på textning. Arbetsgruppen i Malmö ansvarade för att syntolka filmerna efteråt.

– Det roligaste var egentligen att se studion, själva rekvisitan, och resultatet. När man filmar, och efter en inspelning, kan man känna att “det här kommer bli bra”, säger Nizar.

Respons

Filmerna har bland annat visats på den romska nationaldagen, under ett evenemang på Oxiebiblioteket i Malmö. Nizar berättar att reaktionerna från barnen där var positiva.

– Man märker ju att om barnen blir stissiga så är det inte kul, då är det tråkigt. Alla satt tysta och kollade, så det kändes bra. Det är som att se på en tecknad film, men i form av en saga.

Han har även fått positiv respons från sina bibliotekskollegor som sett filmerna, både i Malmö och Stockholm, med kommentarer som “vad fina sagor” och “vad proffsigt”.

Eftersom vi är bibliotek, inte någon tv-kanal, så jobbar vi utifrån tillgänglighet.

Det är lite för tidigt ännu för att avgöra någonting rent statistiskt, men Nizar påpekar att det generellt kan vara svårt att avläsa statistiken från webbplatsen. Då det handlar om biblioteksverksamhet så kan en visning egentligen representera ett helt rum med kanske 50 personer som tittar.

– Eftersom vi är bibliotek, inte någon tv-kanal, så jobbar vi utifrån tillgänglighet. Det kanske är väldigt viktigt för de 25 som kollar, att det är tillgängligt för dem. Sen är det såklart kul om man ser att det är 500 som kollar, säger Nizar.

Levande sagor på svenskt teckenspråk

Just nu är en levande saga på svenskt teckenspråk och på talad svenska under produktion. Filmen är inspelad men redigeras och animeras just nu av arbetsgruppen i Stockholm, så den är inte redo för publicering än. Även detta projekt är en samproduktion mellan Biblioteket Play och Biblioteken i Malmö, men som ytterligare samarbetspartner har de även med sig Örebro stadsbibliotek.

– Vi kollar mycket på de prioriterade målgrupperna och vad vi har för mål i både Malmö stad och Stockholms stad. Sen vet vi att Örebro är Sveriges teckenspråkshuvudstad och att de visade intresse för ett samarbete när vi träffade dem under Biblioteksdagarna, berättar Nizar.

Upplägget blev att Malmös arbetsgrupp stod för att filma och Örebro stadsbibliotek, som har stor erfarenhet och kunskap om teckenspråk, ansvarade för att hitta förslag på sagor samt att hitta en person som kunde teckentolka sagan. Arbetsgrupperna tittade tillsammans på illustrationerna innan de valde boken Kjelle börjar på hunddagis av Kajsa Gordan.

– Jag tycker det är bra att samarbeta med kollegor som har rätt expertområde. Då får man bäst tips och erfarenheter, säger Nizar.

Utmaningen med projektet var att arbetsgruppen i Malmö inte hade någon större erfarenhet av att filma teckenspråk, men det gick i slutändan bra. Eftersom de som ska redigera filmen inte kan teckenspråk satt en kollega bredvid och läste sagan högt samtidigt under inspelningen, så att även den som inte kan teckenspråk vet vad som tecknas i tagningarna.

– Det var väldigt professionellt att samarbeta med Örebro. När jag kom dit var studion redan klar, berättar Nizar.

Tanken är att kunna visa lite från filmen på Svenska teckenspråkets dag den 14 maj, där det sker under ett evenemang i Örebro, men den kommer inte vara helt färdig eller publicerad till dess. Troligtvis kan det även visas på Tillgänglighetsdagarna i Malmö till hösten.

Framtida sagoprojekt

Samarbetet mellan Biblioteket Play och Biblioteken i Malmö har pågått sedan 2024 och just nu gör de en samproduktion per termin. Levande sagor har dock funnits på Biblioteket Play sedan tidigare.

– Vi har pratat med Stockholm om att göra Levande sagor på de mest talade språken i Sverige, men det kanske kommer senare. Sen har vi pratat om att i höst göra någonting för unga kring 13–19 år. Ibland kommer det även in spontana saker, som exempelvis Yogasaga. Det är en bibliotekarie som gör yoga, men i form av en saga för barn och unga, avslutar Nizar.

---

Önskemål?

Vem som helst är välkommen att skicka in förslag till framtida projekt till Biblioteket Play. Har du några önskemål? Hör i så fall av dig till biblioteketplay@stockholm.se.