Så finansieras dina nyheter

De flesta journalister arbetar inom public service eller i kommersiella mediebolag. De har lite olika sätt att finansiera sin journalistik.

För 30 år sedan krängde kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen lösnummer genom braskande löpsedlar. Journalistiken finansierades genom lösnummerförsäljning och annonser i tidningen. Lokaltidningarna och dagstidningarna levde på prenumerationsavgifterna, och public service – Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion finansierades genom TV-licensavgiften.

Dessa modeller lever fortfarande kvar, fast i digital form. Den digitala motsvarigheten till löpsedeln – ”klickrubriken” – är ofta lite mer tillspetsad än rubriker i prenumererade medier. De flesta morgon- och lokaltidningarna satsar idag på digitala prenumerationer, medan skattebetalarna finansierar public service genom public service-avgiften. Public service ska bedrivas självständigt i förhållande till staten. Innehållet ska vara opartiskt och sakligt.

Internets och sociala mediers genombrott har lett till mycket stora nedskärningar för de traditionella nyhetsmedierna. En del invånare i glesbygd och mindre städer har sett sin lokaltidning krympa i omfattning och utgivningsfrekvens eller helt försvinna. De ställen som inte längre har någon journalistisk bevakning kallas ibland för ”blank spots” eller vita fläckar.

Reflektion

Har du märkt att någon lokal tidning eller mediekanal i närheten av där du bor fått minskade resurser? I så fall, vilka konsekvenser har det fått?