Kryptering

Om du är intresserad av att fördjupa din kunskap om kryptering finns en längre kurs vigd specifikt för detta i Digiteket under namnet Kryptering – konsten att göra det oförståeliga förståeligt

Kryptering är nästan lika gammalt som text i sig. Så länge det har funnits skriftlig kommunikation har det funnits idéer och metoder för att göra textens innehåll hemligt: allt ifrån Caesarschiffer och Da Vincis spegelskrift till nazisternas avancerade Enigma-kod. Kryptering handlar helt enkelt om olika metoder att dölja innebörden av ett meddelande för alla andra än de som getts nyckeln att lösa krypteringen. Ursprungligen handlade kryptering om den mänskliga hjärnans förmåga att dölja (och leta upp) information, men i takt med teknikutveckling och digitalisering har maskiner och datorer blivit viktiga hjälpmedel för att knäcka kryptering.

Kryptering i korthet

All kryptering utgår från att jag på något sätt vill dölja informationen i mitt meddelande. Utan en nyckel som avkodar meddelandet går det inte att förstå. I sin allra enklaste form kan det vara så här:

Du har kommit överens med din vän om att skicka krypterade meddelanden. Er kod är enkel. Varje bokstav i ett meddelande ersätts av nästföljande bokstav i alfabetet. Meddelandet ”Hej, vännen!” blir då i krypterad form ”Ifk, xöoofo”. För vännen som har nyckeln till koden är detta barnsligt enkelt att avkoda men för en person utan nyckeln är det till synes nonsens. Om de lägger lite tid  och har tillgång till ett mer omfattande meddelande kan de säkert knäcka koden. Med hjälp av teknik är det lätt.

Kryptering och tid

Tid är den avgörande komponenten här. De som vill komma åt hemlig information genom att utnyttja oförsiktiga användares aningslöshet  letar efter enkla offer. Kryptering – även i en enkel form – gör det helt enkelt inte värt det. På detta sätt fungerar kryptering på samma sätt som ett billarm eller ett hemlarm. Det är inte på något sätt omöjligt att forcera men det är lättare att ge sig på någon som saknar ett.

Kryptering och lösenordslängd

När vi pratar om kryptering tänker vi allt som oftast på lösenord. De sidor vi använder på internet och loggar in på krypterar våra lösenord i långa listor. De hackare som kommer över dessa listor kan försöka komma över och avkryptera våra lösenord för att komma åt våra konton. Här spelar längden på lösenordet roll, som vi pratat tidigare om i lektionen Skapa säkra lösenord. De lösenordsknäckare som använder brute force (att rakt upp och ner gissa det enda tänkbara lösenordet efter det andra) har ju helt enkelt inte tid och processorkraft nog att komma åt lösenord med många tecken – och de söker sig då till enklare byten.

Kryptering i förhållande till myndigheter

I slutändan är de med resurserna och kapaciteten att forcera ordentlig kryptering stater och multinationella jätteföretag. Målsättningen för dessa enheter är dock inte att komma åt några individuella inloggningsuppgifter. Staters mål handlar om säkerhet (jakt på terrorism eller brottslighet) och de multinationella jättarna har redan din ekonomi i sina händer och är inte intresserade av den enskilda människan på detta sätt.

Olika individer ställer sig olika till tanken på att deras privatliv potentiellt kan skärskådas på dessa sätt. Vissa rycker på axlarna och tänker ”jag har inget att dölja” medan andra ser det som en principsak att ingen ska kunna ta del av deras information och kommunikation och krypterar all information, även den mest vardagliga. Då den mest avancerade kryptering även kan ge myndigheter problem finns detta också reglerat i lag i vissa länder. Medborgare tillåts helt enkelt inte använda kryptering som är stark nog för att inte knäckas.