Uppdrag fristadskoordinator! Eskilstuna berättar

Eskilstuna har varit medlem i fristadsnätverket ICORN sedan 2015, och har just nu sin tredje fristadskonstnär – Sayed Hussain Zahin, musiker och rappare från Afghanistan. Vad krävs av en fristadskoordinator och vilken roll har biblioteket? Denna artikel är en utav tre artiklar om svenska fristäder. Möt Susanne Granberg, fristadskoordinator i Eskilstuna sedan två år.

I grunden är Susanne Granberg förskollärare och började på biblioteket via Lässatsningen – en kommunal satsning för att öka läslusten hos barn i åldrarna 0–12 år. En tid därefter fick hon uppdraget att vara fristadskoordinator på 25 %, som en del av sin tjänst. Sayed Hussain Zahin anlände till Eskilstuna i december 2023 och kommer att stanna till november 2025.

– Jag har lärt mig otroligt mycket, och det har funkat väldigt bra med kommunikationen mellan mig och Sayed. Det är spännande att lära känna nya kulturer genom våra fristadskonstnärer, varje individ fungerar olika och vi måste möta dem på olika sätt. Några är intresserade av att jobba utåt med öppen verksamhet, andra behöver tid för att skapa. Sayed är öppen och vill gärna jobba tillsammans med barn och ungdomar, berättar Susanne.

Aktiviteter med biblioteket

Sayed Hussain Zahin skriver poesi, musik och låttexter. Efter att ha rappat för kvinnors rättigheter och mot talibanregimen, följdes han en tid av återkommande hot, vilket tvingade honom att lämna Afghanistan. Under sin andra sommar i Eskilstuna, 2025, höll han i tre olika workshoppar på filialbibliotek och en fritidsgård. Workshopparna var för barn och unga i åldern 10–17 år, och språket var på engelska.

– Varje workshop varade i tre timmar, och handlade om att skriva texter och sedan göra låtar av dem. Det blev väldigt uppskattat av de som deltog. I Eskilstuna arrangeras det också musikkollo på vissa lov. För första gången arrangerades nu ett rappkollo där Sayed var delaktig tillsammans med andra. Vi hoppas att han kan göra mer och nå ut med sin konstnärliga verksamhet. Det gäller att hitta andra att samarbeta med, säger Susanne.

Det handlar om att visa på det otroliga modet hos dessa människor som vågar stå upp mot regimer.

När Susanne Granberg nyligen introducerade Sayed Hussain Zahin på Kulturkonventet, ett forum för kulturlivet i Eskilstuna, visade det sig att fristadsprogrammet fortfarande är ny kunskap för många. Den 10 december högtidlighålls internationella dagen för mänskliga rättigheter. Då arrangeras ett program på Eskilstuna stadsbibliotek där Susanne och Sayed har ett samtal, och där han kommer att framföra några av sina låtar. ICORN:s nationella samordnare kommer också att delta och prata om kultur som motstånd. Susanne har funderat mycket på vad yttrandefrihet innebär, även som biblioteksmedarbetare.

– Yttrandefrihet på biblioteket hänger ju ihop med att alla är välkomna att delta i vår verksamhet. Det handlar om att bemöta alla på ett bra sätt. Fristadsprogrammet handlar också om att informera biblioteksbesökare om människor med en annan historia än vad många som har växt upp i Sverige är vana vid. Det handlar om att visa på det otroliga modet hos dessa människor som vågar stå upp mot regimer, Säger Susanne.

Viktigt kring organisationen

I sin roll som fristadskoordinator har Susanne haft ett övergripande ansvar för fristadsförfattaren och varit hans närmaste kontaktperson från både biblioteket och kommunens sida. Hon har haft hand om allt som rör bostad, praktiska vardagsfrågor, nätverk, samarbeten, juridiska frågor och kontakt med myndigheter.

– Jag har ofta initierat samarbeten på så sätt att Sayed själv har kunnat ta över ansvaret. När han kom tyckte jag att det var viktigt med en introduktion till kultur- och fritidsförvaltningen så att han skulle få inblick i hur stadens kulturnätverk, scener och arrangemang funkar. Jag ordnade studiebesök på olika platser och introducerade honom för personal och samarbetsparter. Vi har haft framträdanden på Fristadstorget i centrum (ja – det heter så!), där jag pratade kort om Eskilstuna som fristad och Sayed spelade några låtar på scenen.

I Eskilstuna är det alltså Susanne som ensam koordinator har huvudansvaret för fristadsgästen. Hon berättar att det finns en diskussion om hur det ska samordnas inför kommande fristadsförfattare.

– Det har ibland varit lite ensamt. Det finns ju saker som är svåra och som går direkt in i ens hjärta. Våra erfarenheter är att det kan behövas mycket stöd till fristadsgästen att hantera sina egna erfarenheter, minnen kommer i kapp när man är i säkerhet. Min chef har förstås alltid funnits där i dessa lägen. Samtidigt finns det praktiska och juridiska saker jag inte har en aning om. Jag har tagit hjälp av andra, till exempel i migrationsfrågor och vid kontakter med olika lokala kulturföreningar.

Det är inte lätt att få uppehållstillstånd, vilket kan skapa mycket oro för fristadsgästen, som kanske riskerar att tvingas tillbaka.

Hon berättar att nätverket av fristadskoordinatorer, den nationella svenska ICORN-samordnaren Karin Hansson och organisationen ICORN, är viktiga. Det är skönt att kunna dela erfarenheter med andra i samma situation och få hjälp och stöd i svåra frågor. Särskilt när det handlar om vad som kommer att hända med författaren efter att fristadsperioden har löpt ut. Idag har regelverket och världsläget förändrats jämfört med för tio-femton år sedan då många fristäder tog emot sina första gäster.

– Världen ser annorlunda ut idag. Det är inte lätt att få uppehållstillstånd, vilket kan skapa mycket oro för fristadsgästen, som kanske riskerar att tvingas tillbaka. Det såg annorlunda ut tidigare, säger Susanne. Men hon är ändå hoppfull kring den egna arbetsrollen.  

– Jag skulle vilja att det fanns ett nätverk av olika personer kring fristadskonstnären, som kan finnas till hands och stödja. Det håller vi på att jobba med nu.