”Det är en fantastiskt spännande tid att leva i” – om AI på bibliotek

Hur kan AI komma att påverka bibliotekens verksamhet framöver? Vilka nya möjligheter med tekniken kan vi ta vara på? Biblioteksutvecklare Weine Sundell har skrivit ett referat och reflektioner från en föreläsning med AI-experten Anders Bjarby.

DigiDag är Biblioteksutveckling Blekinge Kronobergs årliga konferens om teknik och framtiden för folkbibliotek och offentlig sektor. I år var det stort fokus på AI i allmänhet och dess användningsområden på folkbibliotek i synnerhet. AI-experten och visionären Anders Bjarby presenterade hur AI-teknik kan revolutionera biblioteksverksamhet, här i ett referat av Weine Sundell som också reflekterar kring folkbibliotek och dess verksamhet i förhållande till tekniken.

I sin föreläsning ger Anders Bjarby konkreta exempel på hur folkbibliotek kan använda AI för att effektivisera administrativt arbete, skapa individanpassade tjänster och stärka sin position som kunskapscentrum.

Syftet med Anders föreläsning är att ge en introduktion till AI för folkbibliotekspersonal och bredda kunskapen om vad man kan använda AI till samt utforska några av de möjligheter och utmaningar som denna teknik medför.

En fråga som folkbiblioteken bör börja med att ställa sig är: Hur kan vi använda AI för att stärka vår roll som kunskapscentrum, främja läsning och litteracitet och skapa ett mer inkluderande och engagerat samhälle?

Anders uppmanar bibliotekarier att se AI som en möjlighet snarare än ett hot – ett kraftfullt verktyg som kan frigöra tid för mer kvalificerade uppgifter och skapa nya, innovativa lösningar för bibliotekens besökare.

Föreläsningen är en inspelning från ett av föredragen på DigiDag den 7 november 2024, arrangerat av Biblioteksutveckling Region Blekinge Kronoberg i samverkan med Regionbibliotek Halland, Biblioteksutveckling Region Jönköpings län, Regionbibliotek Stockholm, Biblioteksutveckling Sörmland, Biblioteksutveckling Västernorrland, Biblioteksutveckling Region Jämtland Härjedalen och Biblioteksutveckling Region Örebro län inom det regionala nätverket ReDig.

Se föreläsningen med Anders Bjarby på Biblioteksutveckling Blekinge Kronobergs Youtubekanal.

En digital tsunami sköljer över oss

Anders Bjarby inleder föreläsningen med att uppmana oss att tillsammans dyka ner i kaninhålet generativ AI, och påbörja en resa in i en värld som omformar vårt samhälle i grunden.

Artificiell intelligens, en gång science fiction, är nu en realitet som påverkar allt från hur vi söker information till hur vi skapar konst.

Utvecklingen sker i ett rasande tempo, och generativ AI – tjänster som skapar innehåll i form av texter, bilder, musik och video – förändrar spelreglerna inom många områden. Denna omvälvning har potential att revolutionera åtskilliga sektorer, inte minst den offentliga, och ställer nya krav på kompetens, anpassningsförmåga och strategiskt tänkande.

Det talas ofta om AI och dess hot mot mänsklig kompetens. Inte minst möter Anders unga människor som uttrycker oro för att AI ska ta över. Att bemöta den rädslan kräver mer än att bara vifta bort den som ogrundad. Anders sätter fingret på en viktig aspekt och inställning:

– Jag tycker att det är viktigt att känna att det här inte är något som ska ta över oss, utan det här är något som ska få oss att göra saker vi aldrig gjort. Det är en fantastiskt spännande tid att leva i. Att se AI som ett verktyg för att förverkliga drömmar och skapa värde är ett sätt att ta makten över utvecklingen och inte låta den skrämma oss, säger Anders. 

AI i folkbibliotekariens vardag: Konkreta användningsområden

I sin föreläsning demonstrerar Anders Bjarby flera praktiska exempel på hur AI kan användas för att effektivisera biblioteksverksamheten, skapa nya tjänster och öka tillgängligheten:

Effektivisering av arbetsprocesser

• Automatisering av administrativa uppgifter: AI kan hantera tidskrävande rutinuppgifter som schemaläggning, rapportering och inventering. Detta frigör bibliotekariers tid för mer kvalificerade uppgifter som användarservice och verksamhetsutveckling.
• Förbättrade sökfunktioner: AI-baserade sökverktyg levererar mer relevanta svar på besökarnas frågor genom att analysera söktermer i deras sammanhang och hitta information som traditionella sökfunktioner missar.
• AI-chattbottar: Dessa kan hantera vanliga frågor, ge snabb service till besökare samt samla feedback och identifiera återkommande problem.

Ökad tillgänglighet och personliga tjänster

• Tillgänglighetsanpassning: AI kan skapa personliga tjänster för personer med olika behov, exempelvis genom automatisk översättning och uppläsning av texter.
• Lärmaterial med AI-verktyg: Anders visar hur man kan använda Claude och andra AI-verktyg för att skapa en humoristisk låt för bibliotekarier eller omvandla komplexa texter till lättläst format.
• Sammanfattningar: AI kan generera koncisa sammanfattningar av böcker eller artiklar.

Multimedial kommunikation

• Animering och video: Genom att integrera bild, tal och ljud med programmet Luma AI kan bibliotekarier skapa filmsekvenser för att presentera litteratur eller annan information på nya sätt.

Hjälpmedel för särskilda behov

• Simulatorer och specialtjänster: Anders demonstrerar hur man till exempel kan bygga simulatorer för personer med Parkinsons sjukdom och webbtjänster för dyslektiker med hjälp av verktyg som Replit.
• Textkorrigering och uppläsning: Anders visar verktyg som kan rätta texter och läsa upp dem – särskilt värdefullt för besökare med lässvårigheter.

Kreativ utveckling och problemlösning

• AI-baserad idégenerering: Anders presenterar hur AI kan kombinera och vidareutveckla idéer på kreativa sätt, vilket biblioteken kan använda för att brainstorma nya tjänster och aktiviteter eller hitta innovativa lösningar på verksamhetsproblem.
• Integration av AI-moduler: Genom att koppla samman olika AI-tjänster, som exempelvis en chattbot med hemautomatisering, kan biblioteken skapa mer integrerade och användarvänliga upplevelser.
• ”AI-butler”: Anders inspirerar till att bygga digitala assistenter som kan förklara allt från elpriser till väder, och uppmanar biblioteken att utforska hur API:er kan användas i verksamheten.

Reflektioner om folkbibliotek och AI utifrån föreläsningen

Enligt mig passar den här föreläsningen utmärkt för de som vill få grepp om den snabba utvecklingen av AI. 

Myndigheten för digitalisering (DIGG) beskriver digitalisering som en “kontinuerlig förändringsprocess som påverkar alla delar av samhället”. Detta är i högsta grad relevant för folkbiblioteken, som traditionellt varit centrala platser för kunskap, kultur och samhällsengagemang. I en tid när information flödar fritt och AI-verktyg blir alltmer avancerade, står biblioteken inför både utmaningar och möjligheter.

I AI-kommissionens Färdplan för Sverige betonas vikten av att investera i forskning, utveckling och kompetensutveckling inom AI-området. Folkbiblioteken kan spela en viktig roll i att bidra till dessa mål genom att erbjuda kurser och workshops om AI för allmänheten och skapa en plattform för dialog och diskussion om AI:s samhälleliga konsekvenser. AI-kommissionen föreslår att folkbiblioteken ska få totalt 500 miljoner kronor under 5 år för att starta upp så kallade AI-hubbar. Mot bakgrund av detta behöver folkbibliotekspersonal själva lära sig mer om AI och det kan då vara viktigt att prova själv.

En nutid och framtid med möjligheter

Artificiell intelligens är här för att stanna, och det är vårt gemensamma ansvar att forma hur denna teknik kommer att påverka samhället. Folkbiblioteken har en unik position att vara en central kraft i denna utveckling. Genom att själva utveckla kompetens inom AI för att effektivisera sitt arbete, skapa nya tjänster och förmedla källkritik, kan biblioteken förstärka sin roll som kunskapscentrum och främja ett mer inkluderande och engagerat samhälle.

En intressant aspekt av dagens AI-utveckling är att avancerade tjänster och applikationer kan skapas utan djupgående programmeringskunskaper, vilket i sig kan betraktas som en demokratisering av tekniken.

AI är i grunden ett verktyg där människan avgör dess användningsområden och tillämpningar. Trots att det nu utvecklas allt mer avancerade tjänster med resonerande förmågor, som OpenAI o3, Deepseek och olika agentbaserade lösningar som kan utföra uppgifter på nätet – från jämförelser baserade på personliga preferenser till bokning av resor – är det fortfarande vi som definierar teknikens syfte.

Låt oss utforska AI för att utveckla tjänster och produkter som gynnar människor, främjar integritet, säkerhet, kunskap och hälsa. Låt oss ta steget fullt ut och använda tekniken för demokratisk och hållbar utveckling.

Följ Anders Bjarbys uppmaning och dyk ner i ”kaninhålet” med nyfikenhet och entusiasm!