Lär känna de regionala biblioteksverksamheterna

Regional biblioteksverksamhet har funnits i snart hundra år – men uppdraget har förändrats. Vi berättar historien om de regionala biblioteken, hur uppdraget har förändrats över tid och låter dessutom de regionala biblioteksverksamheterna själva berätta mer om sitt arbete, sina särdrag och vad de har på gång just nu.

“Den regionala biblioteksverksamhetens uppdrag enligt bibliotekslagen är enkelt att citera, men kan vara svårare att tolka och konkretisera”, så inleder forskaren Ola Pilerot sin rapport Arbete i regional biblioteksverksamhet. Vi som arbetar med och på folkbibliotek är naturligtvis väl medvetna om de regionala biblioteksverksamheternas existens men för allmänheten i stort är det kanske inte lika självklart vad de är och hur de arbetar. 

Jag minns när jag under min bibliotekarieutbildning stötte på begreppet för första gången och min fantasi skenade iväg. Jag föreställde mig ett gigantiskt fysiskt bibliotek med minst tjugo våningar där beståndet var tio eller kanske hundra gånger större än de kommunala folkbiblioteken! Så fort jag läste om vad ett regionalt bibliotek egentligen är blev jag dock snabbt varse att min fantasibild inte riktigt överensstämde med verkligheten.

Att regional biblioteksverksamhet skulle vara något nytt fenomen är dock en vanlig missuppfattning. Däremot har denna biblioteksform kanske inte förekommit särskilt mycket i media och har således inte fått den uppmärksamhet den förtjänar. Därför vill Digiteket slå ett extra slag för regionbiblioteken, berätta lite om deras historia och låta de regionala biblioteksutvecklarna själva få berätta vad de gör och hur de arbetar i just sin region. Inte minst eftersom Digiteket och dess innehåll i många fall skapas i nära samarbete med våra vänner på de regionala biblioteksverksamheterna ute i Sverige. 

Regionbibliotekens historia

Den regionala biblioteksverksamhetens historia i Sverige sträcker sig ända tillbaka till 1929 när riksdagen, med inspiration från Danmark, beslutade att varje län skulle ha ett centralbibliotek. Syftet för dessa var att komplettera sockenbiblioteken och folkbiblioteken med böcker samt tillhandahålla biblioteksteknisk vägledning. Uppdraget och huvudmännen har dock förändrats en hel del sedan dess. De första centralbiblioteken inrättades 1930 i Malmö och Karlstad, som en del av respektive stads stadsbibliotek. 1965 fick centralbiblioteken istället beteckningen länsbibliotek och under 1980- och 90-talen började dessa inordnas i landstingens kulturförvaltningar. 

Man skulle kunna säga att de regionala biblioteksverksamheterna gått från att ha mer operativa till mer strategiska arbetsuppgifter. 

Den första bibliotekslagen i Sverige såg dagens ljus 1997 och där beskrivs länsbibliotekets uppdrag på följande sätt: “Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter.” (4 § Bibliotekslag 1996:1596). Jämför man med den senare bibliotekslagen som började gälla 2014 så har uppdraget förändrats avsevärt: “Varje region och de kommuner som inte ingår i en region ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet.” (4 § Bibliotekslag 2013:801). I den senare versionen av lagen nämns alltså ingenting om att de regionala biblioteksverksamheterna ska syssla med medieförsörjning och uppdraget är inte lika tydligt som i den tidigare lagtexten. Man skulle kunna säga att de regionala biblioteksverksamheterna gått från att ha mer operativa till mer strategiska arbetsuppgifter. 

I Ola Pilerots ovan nämnda rapport beskriver han denna förändring på följande sätt: “Från att primärt ha varit en statlig angelägenhet har driften kommit att övertas av landstingen. Uppdragets karaktär kan på ett övergripande plan beskrivas som att ha gått från kompletterande medieförsörjning till rådgivning och verksamhetsutveckling.” (2019, s. 12).

Det står alltså numera de regionala biblioteksverksamheterna ganska fritt att bestämma på vilket sätt de kan och vill stötta sin regions folkbibliotek.

Lagtexten är alltså numera inte så konkret, vad innebär det egentligen att “främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet” för länets folkbibliotek? Det är inte helt tydligt. Pilerot sammanfattar detta i nyligen nämnda rapport med att konstatera att lagtexten “antyder visserligen en riktning, men de centrala begreppen är porösa och möjliga att fylla med mening på en lång rad olika sätt” (Pilerot, 2019, s. 12). Han lyfter dock senare i texten fram följande: “Att lagen och andra direktiv och anvisningar inte i detalj föreskriver hur verksamheten ska utformas och hur arbetet ska bedrivas är inte nödvändigtvis ett problem, snarare tvärtom …” (Ibid).

Det står alltså numera de regionala biblioteksverksamheterna ganska fritt att bestämma på vilket sätt de kan och vill stötta sin regions folkbibliotek. Sveriges olika regioner ser väldigt olika ut – inte minst geografiskt och befolkningsmässigt – vilket gör att behoven och förutsättningarna för de regionala biblioteksverksamheterna skiljer sig åt på många sätt. I dagsläget har många regioner bytt namn först från “länsbibliotek” till “regionbibliotek” och under senare år till “biblioteksutveckling”, just för att tydliggöra att de inte bedriver biblioteksverksamhet i ordets ursprungliga bemärkelse. För att få veta mer om dessa viktiga verksamheter så ville vi låta de regionala biblioteksverksamheterna själva få berätta om sitt arbete. Därför skickade vi tidigare i år ut en enkät till alla regionala biblioteksverksamheter där alla fick möjlighet att svara på några frågor.

1. Presentera er själva och er verksamhet: vilka är ni som jobbar med biblioteksutveckling i er region och vad jobbar ni med? Har ni speciella ansvarsområden? Berätta om er verksamhet i stora drag.
   
2. Vad utmärker er region ur ett biblioteksperspektiv?
   
3. Vad har ni på gång just nu? Vilka större projekt och arbetsområden har ni inplanerat inom den närmaste tiden?
   
4. Skicka gärna med minst ett tips som rör er region och som folkbibliotekspersonal i hela landet borde känna till!
   
5. Har ni något nyhetsbrev? Sociala medier-konton? Andra kommunikationsformer eller dylikt från er sida som ni tycker folk borde känna till?

Många, men inte alla, svarade och svaren skilde sig mycket riktigt åt på många plan. Artikeln kommer att uppdateras efterhand med fler regioner när de skickat in sina enkätsvar. 

---

Biblioteksutveckling Region Jämtland Härjedalen

Presentera er själva och er verksamhet: vilka är ni som jobbar med biblioteksutveckling i er region och vad jobbar ni med? Har ni speciella ansvarsområden? Berätta om er verksamhet i stora drag.

På Biblioteksutveckling Region Jämtland Härjedalen jobbar i dagsläget fyra biblioteksutvecklare och en läs- och litteraturfrämjare. Vårt uppdrag är att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalité för folkbiblioteken inom vårt län.

Vad utmärker er region ur ett biblioteksperspektiv?

Vårt län består av åtta kommuner, och 37 bibliotek. Stora geografiska avstånd, en stad och mindre orter på landsbygden, många biblioteksfilialer, bokbussturer och kreativa lösningar för att nå allmänheten. Få gemensamma bibliotekssamarbeten mellan kommunerna.

Vad har ni på gång just nu? Vilka större projekt och arbetsområden har ni inplanerat inom den närmaste tiden?

Tillsammans med biblioteksverksamheterna i Region Norrbotten, Region Västerbotten och Region Västernorrland har vi flera satsningar: Ordet är fritt! med fokus på demokrati, yttrandefrihet och fri åsiktsbildning, Miessie med fokus på små barns samiska språk och kultur samt digitala fortbildningspaket med fokus på nationella minoriteters litteratur, språk och kulturhistoria. 2025 anställde vi en AI-humanist som tillsammans med en AI-strateg tar fram fortbildningsmaterial kring AI. Vi samarbetar även med Region Stockholm och Västra Götalandsregionen med satsningen Språktåget vars syfte är att främja små barns språkutveckling.

Har ni något nyhetsbrev? Sociala medier-konton? Andra kommunikationsformer eller dylikt från er sida som ni tycker folk borde känna till?

Biblioteksutveckling Region Jämtland Härjedalen

---

Biblioteksutveckling Region Kalmar län

Presentera er själva och er verksamhet: vilka är ni som jobbar med biblioteksutveckling i er region och vad jobbar ni med? Har ni speciella ansvarsområden? Berätta om er verksamhet i stora drag.

I den regionala biblioteksverksamheten i Kalmar län arbetar fem personer. Var och en har ansvarsområden som utgår från vår regionala biblioteksplan där det finns fyra fokusområden: språk- och läsfrämjande, digital delaktighet, tillgänglighet och samverkan.

Vad utmärker er region ur ett biblioteksperspektiv?

Kalmar län består av tolv kommuner som varierar i storlek, både när det gäller befolkningsmängd och till ytan. Vi kan se att kommunerna förenas i mycket, men också att kommunerna ibland har olika förutsättningar och utmaningar. Exempelvis ser den demografiska strukturen olika ut, där vissa kommuner har en äldre befolkning än andra. Det finns också områden med socioekonomiska utmaningar, där det både kan skilja sig åt mellan kommunerna men också inom den egna kommunen. Det är sådant som vi behöver ha i åtanke, när vi arbetar med biblioteksutveckling i vårt län.

Vad har ni på gång just nu? Vilka större projekt och arbetsområden har ni inplanerat inom den närmaste tiden?

Just nu är vi i uppstarten med ett gemensamt arbete tillsammans med folkbiblioteken och barnhälsovården, med fokus på att främja små barns språkutveckling. Vi utforskar former för att stödja folkbiblioteken i arbetet med att ansluta till Libris, ta fram kunskapsunderlag till folkbiblioteken och vi planerar för en större insats för att höja kompetensen kring AI.

Har ni något nyhetsbrev? Sociala medier-konton? Andra kommunikationsformer eller dylikt från er sida som ni tycker folk borde känna till?

Vi har ett nyhetsbrev.

Skicka gärna med minst ett tips som rör er region och som folkbibliotekspersonal i hela landet borde känna till!

Vi har samlat publikationer och material som vi har tagit fram eller på något vis bidragit till på en gemensam sida, den skulle vi vilja tipsa om: Publikationer och material – Regional utveckling Kalmar län.

---

Biblioteksutveckling Region Skåne

Presentera er själva och er verksamhet: vilka är ni som jobbar med biblioteksutveckling i er region och vad jobbar ni med? Har ni speciella ansvarsområden? Berätta om er verksamhet i stora drag.

Biblioteksutveckling Region Skåne är en del av Region Skånes kulturförvaltning. Kulturförvaltningen har cirka 35 medarbetare och styrs av Region Skånes kulturnämnd. Vårt kontor ligger i regionhuset på Dockplatsen i Malmö. På kulturförvaltningen finns bland annat utvecklare inom olika konst- och kulturområden, som vi har ett nära samarbete med. Vi som arbetar med biblioteksutveckling är sex personer och vi ingår i enheten kultur och samhälle. Där finns också utvecklare för kultur och hälsa, kulturarv, barnrätt med flera. Biblioteksutveckling Region Skåne är en resurs för folkbiblioteken i Skåne, bland annat när det gäller samverkan, kompetensutveckling, omvärldsbevakning och strategiskt stöd. Vi finansierar projekt, erbjuder metod- och processtöd och nätverk av olika slag. Tillsammans med biblioteken och andra aktörer i Skåne skapar vi en mängd mötesplatser och sammanhang för lärande och nätverkande. Vi samarbetar också med andra regioner, och med biblioteksmyndigheterna och andra aktörer på nationellt plan. Vårt kalendarium är för det mesta fullt med utbildningstillfällen, inspirationsdagar och webbinarier inom de olika områden som biblioteken arbetar med.

En viktig del av vår verksamhet är att vi erbjuder tre olika former av sökbara projektstöd: Lärandespåret som handlar om kompetensutveckling, Experimentspåret som man kan använda för att testa nya sätt att jobba och Projektspåret för större utvecklingsprojekt. Mer info om våra stöd finns här: Stöd till biblioteksutveckling – Utveckling Skåne. Biblioteksutveckling Region Skåne bidrar med inspiration och kompetensutvecklingsinsatser, finns med som stöd i projektarbetet och hjälper till med spridning av resultat och erfarenheter – som i sin tur kan inspirera andra bibliotek till nya utvecklingsprojekt. Att arbeta med projektstöd är helt enkelt ett bra sätt att samverka med biblioteken! Vi driver utvecklingen framåt tillsammans, och skaffar ny kunskap som kommer alla bibliotek till gagn. Arbetet med projekten ger oss också en aktuell bild av behov och tendenser. Under 2025 var det ungefär 40 olika projekt och insatser som fick stöd. Det går att läsa om dem på vår hemsida, Beviljade stöd – Utveckling Skåne, och ibland också i artiklar på Digiteket.

I mars varje år arrangerar vi Stora utvecklingsdagen, SUD, tillsammans med de skånska folkbiblioteken. Det är en stor konferens om biblioteksutveckling som tar sitt avstamp i aktuella projekt och insatser på biblioteken i Skåne. Förutom föreläsningar, presentationer och workshoppar brukar den också innehålla en mässa med aktörer som är intressanta för biblioteken. SUD 2026 ägde rum den 24 mars på Kulturhuset i Hässleholm. Temat var ”Gör det tillsammans!”, och programmet handlade om målgruppsarbete och samverkan – ständigt aktuellt och mycket viktigt!

Vi biblioteksutvecklare har inga fasta arbetsområden, utan hjälps åt med det mesta i gruppen och försöker följa bibliotekens önskemål om stöd inom olika områden. Däremot har vi några fasta metoder som vi arbetar med, och som går att anpassa efter behov.

Framtidsdialoger är en metod som vi har utvecklat tillsammans med Lunds universitet, och som används för att utveckla kommuners biblioteksverksamhet utifrån de lokala förutsättningarna med biblioteksplanen som nod. Vi genomför Framtidsdialoger i två kommuner per år.

Fem bibliotek – fem träffar – Utveckling Skåne är en annan insats som vi genomför i en eller två omgångar varje år tillsammans med representanter från fem bibliotek. Vi ses på de respektive biblioteken och diskuterar aktuella utmaningar i verksamheten, lyfter inspirerande exempel och fördjupar oss i olika teman som är relevanta för folkbiblioteken.

Värt att nämna är också att cirka en tredjedel av vår driftsbudget går till delfinansiering av medietransporter mellan folkbiblioteken i Skåne – ytterligare ett sätt att främja likvärdighet och samverkan. Regionala medietransporter – Utveckling Skåne

Vad utmärker er region ur ett biblioteksperspektiv?

Skåne är en stor folkbiblioteksregion. Förutom huvudbiblioteken i de 33 kommunerna så finns det sammanlagt 112 biblioteksfilialer, 11 biblioteksbussar med 367 hållplatser och ett fyrtiotal lådcyklar/biblioteksbilar. Det skånska bibliotekslandskapet präglas av stor mångfald, med många olika typer av bibliotek. Här finns allt från små landsbygdskommuner till storstad, kommuner med olika demografi och vitt skilda förutsättningar och utmaningar. Skåne har en ung och flerspråkig befolkning, vilket präglar biblioteksverksamheten. Det finns en stor bredd av erfarenheter och kunskaper hos folkbibliotekspersonalen i Skåne, samtidigt som det är relativt korta avstånd och det finns goda förutsättningar att mötas och lära av varandra.

Något som också bidrar till dynamiken är att Skåne har en högskola och två universitet, varav ett med ABM-utbildning, i Lund. Här finns också exempelvis Myndigheten för tillgängliga medier, resursbiblioteket för romani chib och Dawit Isaak-biblioteket. Skåne har också flera fina sjukhus- och skolbibliotek. Och icke att förglömma – Digiteket finns i Malmö! Skåne är en innovativ och spännande biblioteksregion med stort utvecklingsfokus, tycker vi!

Vad har ni på gång just nu? Vilka större projekt och arbetsområden har ni inplanerat inom den närmaste tiden?

2026 började vi jobba efter en ny regional biblioteksplan ”Att verka för det demokratiska samhällets utveckling”, som gäller till och med 2030. Den har tre prioriterade områden, som styr våra insatser och samarbeten framöver:

• Bibliotek som främjar demokrati
• Bibliotek för läsande, medie- och informationskunnighet och lärande
• Biblioteket som aktör för konstens och kulturens kraft i samhället

För att ge några konkreta exempel – av många – på vad som händer och har hänt under 2026, så kan vi nämna en spännande fortbildning för bibliotekspersonal om generativ AI, framtagen av två konstnärer. Vi har också en utbildningsinsats för bibliotek med föreningen Tahrir kring att jobba flerspråkigt och tillgängligt, som ska bli jätteintressant. Flerspråkighet är också temat för en pågående forskningscirkel om läsfrämjande som vi anordnar tillsammans med Malmö universitet. Ni kommer att kunna läsa mer om den på Digiteket så småningom. Och så utökar vi vår satsning på Shared Reading för olika målgrupper, i samarbete med föreningen Shared Reading Skåne. Vi ser också fram emot att ytterligare stärka vårt och bibliotekens samarbete med andra konst- och kulturaktörer inom många områden – det ger energi och värdefull kompetens!

Har ni något nyhetsbrev? Sociala medier-konton? Andra kommunikationsformer eller dylikt från er sida som ni tycker folk borde känna till?

Vårt nyhetsbrev kommer en gång i månaden: 
Nyhetsbrev och press – Utveckling Skåne
Facebooksida
På vår hemsida kan man läsa om aktuella insatser och pågående utvecklingsprojekt, se vår kalender och mycket annat.
Vi är också lätta att komma i kontakt med på telefon och mejl! Och så tar vi ju gärna ett snack när vi ses på alla de fysiska mötesplatser vi och biblioteken bjuder in till.

Skicka gärna med minst ett tips som rör er region och som folkbibliotekspersonal i hela landet borde känna till!

En rolig sak som händer under 2026 är Shared Reading i samverkan, som vi startat tillsammans med Föreningen Shared Reading Skåne, folkbibliotek och andra aktörer i länet. Det är en regional satsning som innebär stöd och nätverk för bibliotek och deras samarbetspartners i arbetet med Shared Reading, och förhoppningsvis en hel del kunskapsdelning, erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. I och med den här satsningen så uppmuntrar vi också folkbiblioteken i Skåne att söka medel från Region Skåne för projekt och insatser på temat Shared Reading i samverkan under 2026. Samarbetspartners till biblioteken kan exempelvis vara andra kommunala verksamheter eller representanter för civilsamhället, såväl föreningar och andra organisationer som enskilda – till exempel ungdomar eller volontärer. Syftet med satsningen är att undersöka hur bibliotek och andra aktörer kan arbeta tillsammans för att fler ska få möjligheten att ta del av litteratur, läsning, samtal och gemenskap genom metoden Shared Reading. Vi hoppas att ”Shared Reading i samverkan” kommer att leda till en massa spännande utveckling på området – och vi kommer såklart att försöka berätta om det i våra olika kanaler – så håll utkik!

Våra medarbetare

Anna Åkerberg, tf. enhetschef kultur och samhälle
Anna.U.Akerberg@skane.se

Tove Eriksson Mrozowski, utvecklare bibliotek
Tove.ErikssonMrozowski@annlundborg

Corina Kläpp, vikarierande utvecklare bibliotek t.o.m. 31 mars 2027
Corina.Klapp@skane.se

Annelie Krell, utvecklare
Annelie.Krell@skane.se

Fanny Sundman, utvecklare bibliotek, tjänstledig t.o.m. 31 mars 2027

Anna Lundqvist Nilson, utvecklare bibliotek
Anna.Lundqvist.Nilson@skane.se

Ann Lundborg, utvecklare folkbildning och bibliotek
Ann.Lundborg@skane.se

---

Biblioteksutveckling Region Uppsala

Presentera er själva och er verksamhet: vilka är ni som jobbar med biblioteksutveckling i er region och vad jobbar ni med? Har ni speciella ansvarsområden? Berätta om er verksamhet i stora drag.

Biblioteksutveckling Region Uppsala består av Charlotte (Lotta till vardags) Åstrand som är enhetschef, vilket innebär att hon är chef för enheten Kulturutveckling där Biblioteksutveckling ingår. I hela enheten är elva personer anställda. Biblioteksutveckling har, förutom Lotta, tre och en halv tjänster. Ulrika Danielsson har tillgänglighet som sitt speciella ansvarsområde och besitter stora kunskaper i universell utformning. Hon är även redaktör för vårt nyhetsbrev. Eva Norrbelius har barn och unga som ansvarsområde. Eva är också utbildad barnrättsstrateg och har goda insikter i barns rättigheter, inte minst när det gäller läsning. Karin Ågrens ansvarsområde är digital delaktighet och MIK. Hennes forskarbakgrund stärker kontakterna med akademin. Karin och Ulrika har sedan en tid tillbaka särskilt fokuserat på bibliotekens demokratiska uppdrag. Fia Söderbergs ansvarsområde är litteraturen som konstform. Hon arbetar även med folkbiblioteken som litterär arena och med det litteratur- och läsfrämjande uppdraget.

Vårt arbete går i stora drag ut på omvärldsbevakning, fortbildning, nätverk och konsultation. Vi anordnar fysiska och digitala fortbildningstillfällen av olika slag, i egen regi eller i samarbete med andra regionala biblioteksverksamheter. Ett exempel på det är kompetensfrukostar: ett 50 minuters webbinarium som med hjälp av en expert belyser en fråga som är angelägen för folkbibliotekens personal.

För folkbibliotekarierna i länet har vi tre aktiva nätverk. Chefsnätverk, Digitalnätverket och Nätverket för barn och unga. Nätverket för tillgänglighet har varit pausat, men kan komma att återupptas. Därtill samordnar Eva det sektorsövergripande samarbetet Språknätet som innefattar folkbibliotek, BVC/BHV, öppen förskola och logopedi. Vi har ett nära samarbete med Uppsala universitet, där det utbildas biblioteks- och informationsvetare. Varje höst tar vi emot praktikanter. Vi föreläser också en gång per år för studenterna och anlitar forskare från institutionen både som föreläsare på våra fortbildningar och för mindre forskningsuppdrag. Även forskare från andra institutioner eller från andra universitet anlitas för olika typer av uppdrag.

I vår nya biblioteksplan pekar vi ut fem fokusområden för perioden 2025–2028:

• Det demokratiska uppdraget
• Likvärdighet och mångfald
• Digital delaktighet och medie- och informationskunnighet
• Språkutveckling och läsfrämjande
• Lärande och verksamhetsutveckling

Vad utmärker er region ur ett biblioteksperspektiv?

I vårt län finns åtta kommuner. Att det inte är fler möjliggör ett nära samarbete med biblioteken. I tre av kommunerna är folkbiblioteksverksamheten koncentrerad till ett bibliotek, i övriga kommuner finns flera biblioteksenheter. Uppsala län är en landsbygdsregion med Sveriges fjärde största kommun centralt placerad. Både antal invånare och utbildningsnivån skiljer sig en hel del mellan kommunerna. Avstånden inom länet är överkomliga med 14 mil mellan länets nordligaste och länets sydligaste bibliotek.

Vad har ni på gång just nu? Vilka större projekt och arbetsområden har ni inplanerat inom den närmaste tiden?

Under 2026 har vi ett stort fokus på demokrati. I mars anordnade vi en heldagskonferens under rubriken “Uppdrag demokrati – vi kliver fram tillsammans”. På konferensen medverkade både forskare och biblioteksmedarbetare. Konferensen anordnades i samarbete med Region Gävleborg, Bibliotek Uppsala och Gävle bibliotek. Vi planerar också för återkommande webbinarier, under arbetsnamnet Demokratifrukostar. där vi vill belysa olika aspekter inom bibliotekens demokratiuppdrag. Hösten 2025 introducerade vi den norska metoden Lesersørvis på folkbibliotek i länet genom heldagsutbildningar. Planen är att fortsätta att stödja biblioteken i metoden.
Läsfrämjande väntrum är ett pilotprojekt som vi driver tillsammans med regionens konstenhet. Projektet arbetar utifrån behov och önskemål från de samverkande parterna inom Språknätet. Syftet är att skapa mer inkluderande, inspirerande och läsfrämjande miljöer i väntrum. Läsfrämjande väntrum är en förebyggande insats som vi hoppas ska göra skillnad för alla barns språkutveckling.

Har ni något nyhetsbrev? Sociala medier-konton? Andra kommunikationsformer eller dylikt från er sida som ni tycker folk borde känna till?

Vi har ett nyhetsbrev som kommer ut med cirka sju nummer per år. I nyhetsbrevet har vi i första hand ett regionalt fokus där vi i varje nummer skriver en lite längre text om något av länets bibliotek och en specifik aktivitet. Omvärldsbevakningen är förstås också viktig med tips på fortbildning och fördjupad läsning.
Vår förvaltning Kultur och bildning har en Facebooksida, men vi har inga sociala medier som enbart berör biblioteksutveckling.

Skicka gärna med minst ett tips som rör er region och som folkbibliotekspersonal i hela landet borde känna till!

Under sommaren 2025 drev Region Uppsala projektet Gemensam läsning – Unga läsledare med stöd från Kulturrådet och satsningen Mer läsning. Projektet gick ut på att ungdomar utbildades i den läsmotiverande metoden Shared Reading, för att sedan kunna sommarjobba som läsledare för barn. Nio ungdomar deltog från tre av länets kommuner. Kommunernas bibliotekspersonal fungerade som handledare under perioden. Åse Hedemark, docent i information- och biblioteksvetenskap vid Uppsala universitet, genomför ett parallellt forskningsspår i projektet och kommer under året skriva en vetenskaplig artikel om ungdomarnas erfarenhet av att vara läsledare och hur de beskriver sin egen läsning. Att unga läser för barn med metoden Shared Reading är ett obeprövat område, tidigare är metoden använd i stor utsträckning fast med och för vuxna. Projektet har visat positiva effekter och vi hoppas kunna inspirera andra regioner och kommuner att utveckla arbetet med att levandegöra inspirerande läsupplevelser och samtal om texterna vilket är centralt i metoden. För dem som vill läsa mer om resultatet och forskningsdelen så finns en rapport om projektet att ta del av på webbsidan: Gemensam läsning – unga läsledare.

---

Biblioteksutveckling Region Värmland

Presentera er själva och er verksamhet: vilka är ni som jobbar med biblioteksutveckling i er region och vad jobbar ni med? Har ni speciella ansvarsområden? Berätta om er verksamhet i stora drag.

I Värmland är vi fyra personer som arbetar med biblioteksutveckling och litteratur- och läsfrämjande: Annica Hagel Arvidsson, Frida Närman och Ricky Andreis och sedan årsskiftet 2025/26 vår nya kollega Linnéa Lindberg, som kommer närmast från stadsbiblioteket i Karlstad. Vi tillhör kulturavdelningen på Region Värmland och vi samarbetar ofta över disciplinerna. I vårt arbetslag har vi våra egna ansvarsområden, men vi hjälps också åt.

Våra ansvarsområden
Annica: fokus på barn och unga, Frida: samordning, biblioteksplan och tillgänglighet, Ricky: litteraturfrämjande och Linnéa: MIK, digital delaktighet och andra modersmål än svenska. Läsfrämjande och demokrati ligger i allas uppdrag.

Vad utmärker er region ur ett biblioteksperspektiv?

I Värmland finns bibliotekssamarbetet Bibliotek Värmland (BV) sedan 2006 och sedan 2014 är alla 16 kommuner med i samarbetet. Bibliotek Värmland föddes som ett mediesamarbete, men samarbetar idag också i flera andra utvecklingsfrågor. BV styrs av en styrgrupp bestående av en bibliotekschef eller annan utsedd person från varje kommun. Vi på regionen deltar på deras möten. Där kan vi diskutera tillsammans och fånga upp behov. 

Vad har ni på gång just nu? Vilka större projekt och arbetsområden har ni inplanerat inom den närmaste tiden?

Vår nya biblioteksplan är på remiss. Tillsammans med flera andra regioner planerar vi en studiecirkel i bibliotekens beredskapsarbete (inspirerade av andra regioners tidigare studiecirklar). Vi uppdaterar också vår närhetsanalys som visar människors närhet till bibliotek.

Inom fokusområdet barn och unga har vi mycket på gång. Som exempel kan nämnas en större fortbildningsinsats där bibliotekarier och pedagoger på förskolan möts under ledning av värmländska danskonstnärer och får utforska metoder för ”läsfrämjande genom dans”. Vi kan också nämna vårt samarbete med föreningen Framtidsfrön som ger förskolebarn och skolbarn möjlighet att skapa sina egna förlagstryckta böcker. I samarbetet ingår också biblioteken som är den naturliga samlingsplatsen när böckerna ska lanseras för släkt och vänner. De lite äldre barnen får också visa upp och sälja sina böcker på Värmlands bokfestival, som är ett årligt återkommande event som vi arrangerar här i Karlstad.

Har ni något nyhetsbrev? Sociala medier-konton? Andra kommunikationsformer eller dylikt från er sida som ni tycker folk borde känna till?

Vi har under många år skickat ut en omvärldsspaning fyra gånger per år till bibliotekspersonalen. Sedan en tid tillbaka så kommunicerar vi med varandra genom Teams istället. Där når vi varandra snabbare. Vi finns även på Facebook.

Skicka gärna med minst ett tips som rör er region och som folkbibliotekspersonal i hela landet borde känna till!

Värmlands bokfestival bör alla känna till och komma på. Just nu arbetar vi efter en modell där vi erbjuder kommuner ekonomiskt stöd för att arrangera lokala läsfestivaler för låg- och mellanstadiet medan vi hoppas att högstadie- och gymnasieelever samt alla vuxna tar del av bokfestivalen i Karlstad varje november.

---

Biblioteksutveckling Region Örebro län

Presentera er själva och er verksamhet: vilka är ni som jobbar med biblioteksutveckling i er region och vad jobbar ni med? Har ni speciella ansvarsområden? Berätta om er verksamhet i stora drag.

Vi har tre heltidstjänster på fyra personer. Här är våra bevakningsområden:

Eva Bernsten Bang, ansvarsområden: verksamhetsansvar, utvecklingsmedel för folkbibliotek, barnrätt eva.bernsten-bang@regionorebrolan.se

Lovisa Sundin, ansvarsområden: digital delaktighet, MIK, kris och beredskap, nationella minoriteter lovisa.sundin@regionorebrolan.se

Linda Berg Ottoson, ansvarsområden: kultur och hälsa, läs- och litteraturfrämjande, mångspråk, tillgänglighet linda.berg-ottoson@regionorebrolan.se

Rebecca Hoffstein, ansvarsområden: barn och unga, kommunikation, tillgänglighet rebecca.hoffstein@regionorebrolan.se

På Region Örebro läns webb finns mer information om vår verksamhet.

Vad utmärker er region ur ett biblioteksperspektiv?

Vi är en region med tolv kommuner – en stor kommun och elva mindre kommuner. Sedan våren 2025 är nio av tolv kommuner med i ett regionalt bibliotekssamarbete som heter Bergslagsbibblan.

Vad har ni på gång just nu? Vilka större projekt och arbetsområden har ni inplanerat inom den närmaste tiden?

Här är några exempel på vad vi har extra fokus på just nu:

Writeit – Läs- och skrivfrämjande arbete med barn och unga i Örebro län. Fokus på ungas delaktighet. Writeit består av en skrivtävling, en skrivgrupp och en litterär tidskrift som ungdomarna formar och jobbar med.

Processtöd – En fördjupning med ett av länets bibliotek kring deras arbete med digital delaktighet. Med inspiration från Västra Götalandsregionen.

Alfred-konferens – En konferens som Biblioteksutveckling Region Örebro län anordnar årligen.

Värdet av bibliotek – Biblioteksutveckling Region Örebro län för ett samtal med Sentobib som har en stor pågående studie i Europa med fokus på värdet av bibliotek, den bygger på Roskildes studie från 2021. Nu undersöker vi möjligheten att göra något liknande i Sverige. Vi har också ett pågående samtal med Södertörns högskola om ett parallellt projekt där fokus ligger på bibliotekens självbild.

Kris och beredskap – En studiecirkel i samarbete med andra regioner i Sverige.

Har ni något nyhetsbrev? Sociala medier-konton? Andra kommunikationsformer eller dylikt från er sida som ni tycker folk borde känna till?

Biblioteksutveckling Region Örebro län delar med sig av vad som är aktuellt och vad som kan ge stöd och kunskap i olika biblioteksfrågor genom en omvärldsbevakning som skickas ut till biblioteken en gång i månaden. Vi uppdaterar också information om vår verksamhet på vår Instagramsida.

---

Regionbibliotek Norrbotten

Presentera er själva och er verksamhet: vilka är ni som jobbar med biblioteksutveckling i er region och vad jobbar ni med? Har ni speciella ansvarsområden? Berätta om er verksamhet i stora drag.

Regionbibliotek Norrbotten arbetar med två huvudsakliga uppdrag, att stödja folkbibliotekens samverkan och utveckling i Norrbotten och att driva och utveckla webbresursen Polarbibblo som är en nationell tjänst för barn, och för folkbibliotek, i hela landet och som finns idag på finska, meänkieli, samiska och svenska.

Vad utmärker er region ur ett biblioteksperspektiv?

Norrbotten är cirka en fjärdedel av Sverige till ytan, vilket innebär att många människor har långt till ett fysiskt bibliotek men alltid nära till de digitala biblioteken Bibblo.se och Polarbibblo (förutsatt en internetuppkoppling). Regionen och kommunerna har lång erfarenhet av att samarbeta och driva gemensamma bibliotekstjänster och av samverkan kring utvecklingsfrågor inom organisationen Biblioteken i Norrbotten. Webbresursen Polarbibblo drivs med stöd av kommunala redaktörer på folkbiblioteken, som vid behov redigerar barns inskickade bidrag (till exempel dikter, berättelser) innan publicering.

Vad har ni på gång just nu? Vilka större projekt och arbetsområden har ni inplanerat inom den närmaste tiden?

• Polarbibblo på romani chib ska utvecklas, och så småningom även på jiddisch. Polarbibblo utvecklar material för professionella att använda i rummet tillsammans med barn, särskilt efterfrågat är material på de nationella minoritetsspråken och urfolkets språk samiska. 
  
• Projektet Miessie har målet att skapa nätverk mellan professionella som ska främja små barns språkutveckling på samiska, det drivs tillsammans med Region Västerbotten. 
  
• En projektansökan har lämnats in till Kulturrådet av de fyra nordligaste regionerna samt Dalarna för ett samiskt Bokstartsprojekt med start under 2026. 
  
• De fyra nordligaste regionerna samarbetar inom Ordet är fritt! för att synliggöra bibliotekets roll för demokrati och fri åsiktsbildning. Fortbildning erbjuds folkbiblioteket och nu i höst startar en kommunikationskampanj riktad till allmänheten.
  
• I samarbete med Luleå tekniska universitet ingår regionbiblioteket i projektet SMALL (SMArta Livskraftiga Landsbygder) för att stödja bokbussarnas utveckling som servicepunkter (gäller olika områden såsom läsfrämjande, digital delaktighet, beredskap) för landsbygdens invånare.
  

Har ni något nyhetsbrev? Sociala medier-konton? Andra kommunikationsformer eller dylikt från er sida som ni tycker folk borde känna till?

Regionbibliotek Norrbottens webbplats
Regionbibliotek Norrbotten på LinkedIn
Polarbibblos Facebooksida
Polarbibblos Instagramsida
Anmälan till Polarbibblos Nyhetsbrev

Skicka gärna med minst ett tips som rör er region och som folkbibliotekspersonal i hela landet borde känna till!

Webbresursen Polarbibblo är en nationell tjänst för barn i hela landet och finns idag på finska, meänkieli, samiska och svenska. Snart även på romani chib. Polarbibblo arbetar utifrån barnkonventionen och är unik som bibliotekstjänst i och med att redaktörer lämnar respons till barnen om deras skrivande och skapande. Barnen får göra sin röst hörd och möter en vuxen på en säker sajt. Folkbibliotekspersonal kan använda Polarbibblo i rymden (på sajten) eller i rummet i sitt arbete med de prioriterade målgrupperna i bibliotekslagen, barn och de nationella minoriteterna och urfolket samerna. Regionbiblioteket får särskilda medel via kultursamverkansmodellen för att driva Polarbibblo för hela landet.

---