Gå direkt till innehållet
Fyra träfigurer föreställande karaktärerna från sagan om Rödluvan: en skogshuggare med yxa, Rödluvan med korg, den stora grå vargen och mormor. De ligger på ett rött silkestyg.
Foto: Katja Ambrazaitis. Licens: Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0)

Läsning med alla sinnen för elever med IF

På Stenröseskolan i Lund får elever med omfattande fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar (IF) känna läsglädje genom upplevelsesagor – böcker som engagerar flera sinnen genom exempelvis dofter, föremål, musik och rörelse. Läraren Katja Ambrazaitis delar här med sig av tips till dig som möter dessa läsare på folkbiblioteket.

Stenröseskolan i Lund går elever med omfattande fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Eleverna är på en kognitiv utvecklingsnivå mellan några månader och två år, vilket betyder att de befinner sig på en förspråklig nivå. De kommunicerar främst med naturliga reaktioner och signaler, som mimik och kroppsspråk, och är mer beroende av att kunna ta till sig information med hjälp av flera sinnen. Många elever har också svårt att se eller svårt att tolka det de ser.

När vi pratar läsutveckling på Stenröseskolan pratar vi om den tidiga grundläggande utvecklingen av läsförståelse. Förenklat kan man säga att man först behöver lära sig att tolka föremål, bilder, symboler och ord, för att i ett senare skede kunna ta till sig skrivna ord och utveckla läsförståelse av längre texter. Människor med omfattande IF behöver ofta arbeta med att lära sig tolka föremål, bilder och talade ord under hela sitt liv och uppnår sällan en skriftspråklig förmåga. 

I läsundervisningen på Stenröseskolan fokuserar vi på enkla vardagliga begrepp och symboler. Eleverna får lära sig tolka föremål, bilder och ord för olika aktiviteter och material. Läsundervisningen pågår när vi tittar och känner på dagens schema, ger instruktioner, ber elever att peka ut efterfrågade föremål eller när vi läser och upplever böcker tillsammans.

Ett dagsschema för fredag monterat på en vägg. Sex bildscheman med pilar visar aktiviteterna: samling, fruktstund, yoga, läsa föremål/bilder/ord, lunch och fredagsdans. Under varje bild hänger ett tillhörande föremål: en grön klocka, en apelsin, ett värmeljus, en röd bok, en rosa sked och en grön tyllsjal.
För att underlätta för eleverna att förstå dagens skolschema har pedagogerna skapat piktogram för varje aktivitet. Under piktogrammen hänger även en symbol som representerar varje aktivitet, exempelvis en apelsin för fikastund eller en bok för läsning. Foto: Katja Ambrazaitis CC BY 4.0

Ett annat sätt att uppleva berättelser på

När vi läser och upplever böcker tillsammans handlar det inte bara om att förstå orden i boken utan även att förmedla stämningar och känslor på ett sätt som våra elever kan ta till sig. Detta ledde oss till att börja utveckla upplevelsesagor utifrån befintliga böcker. Upplevelsesagor kallar vi böcker som inte enbart kan läsas med ord och bilder utan också bjuder på andra sinnesintryck, till exempel tillhörande material som kan kännas och klämmas på, dofter, lekar eller knappar att trycka på. Materialet ska göra det som händer i boken mer tydligt men har också funktionen att hjälpa eleverna att bättre hålla koncentrationen under berättelsen.

Vi har mest använt oss av bilderböcker eftersom de har ett begränsat antal meningar på varje sida och även ett begränsat antal sidor, vilket passar våra elevers koncentrationsspann bra. Det är viktigt för oss som väljer ut böckerna att ha i åtanke att även om eleverna befinner sig på en tidig kognitiv nivå, har de en livserfarenhet som andra barn i skolåldern. Vi vill därför välja böcker som berör annat än småbarnsteman, som “att nappen har kommit bort” eller “lilla Kalle lär sig gå på pottan”. Böckerna behöver väljas med stor omsorg och vi behöver se till att eleverna kan känna igen sig i dem.

Upplevelsesagor kallar vi böcker som inte enbart kan läsas med ord och bilder utan också bjuder på andra sinnesintryck …

Något annat som är viktigt för oss i urvalet av böcker är att eleverna får uppleva olika typiska moment som brukar förekomma i gemensam läsning. Det kan exempelvis vara upprepningar som lyssnaren kan känna igen och fylla i, frågor som gör att vi spinner vidare på berättelser eller gissar oss fram, rim som ger en fin melodi att lyssna på, tokiga situationer som gör att vi skrattar, spännande moment som ger rysningar och mer allvarliga ämnen att prata om. 

En annan tanke är att bekanta eleverna med klassiker som de flesta barn i Sverige har läst eller mött på något sätt. Den tanken ledde oss till att göra även tjockare böcker till upplevelseböcker, såsom Harry Potter och den vises sten. Familjer har återkopplat att det blev bra samtal hemma i familjen när syskonen hade läst samma bok, fast på olika vis, och kunde känna en gemenskap i det. 

Sagor som finns på vårt bibliotek som upplevelsesagor

Ingrid och Ivar gör kalas av Katerina Janouch

Vi läser boken tillsammans och på varje uppslag står det vad man ska ta fram ur en låda och låta eleverna känna, lukta, titta på och leka med. Där finns exempelvis rekvisita i form av plåster när Ingrid skär sig, penna och papper för att rita inbjudningskort, serpentiner för att pynta med, en tom saftflaska för att lukta på saften som bjuds på och så vidare. 

En röd låda märkt "Kalas med Ingrid och Ivar" fylld med rekvisita, tillsammans med två exemplar av boken "Ingrid och Ivar gör kalas". På bordet framför lådan ligger ett djurpannband med öron, en metallskål, en flaska såpvatten, ett inslaget paket och färgad tejp.
Rekvisita till boken Ingrid och Ivar gör kalas. Foto: Katja Ambrazaitis CC BY 4.0

Hur gick det sen? av Tove Jansson

Varje uppslag slutar med frågan: Vad tror du hände sedan? Till boken har vi köpt in en apparat som erbjuder fyra knappar med förinspelade val om vad som skulle kunna hända i berättelsen. Eleven får då trycka på en av knapparna och lyssna. Vi läser vidare för att ta reda på om det val som eleven gjort stämmer överens med handlingen i boken. Har eleverna ord- och bildförståelse, kan de efterhand lära sig att trycka rätt. Men även om eleven gissar sig fram och trycker utan att veta, kan eleven hjälpa till att driva berättelsen framåt.

En AbleNet-kommunikationsenhet med fyra färgade knappar (röd, gul, blå och grön) dekorerade med Mumin-figurer. Nedanför ligger boken "Boken om Mymlan, Mumintrollet och lilla My" av Tove Jansson.
Knappar med förinspelade händelseförlopp till boken Hur gick det sen? Foto: Katja Ambrazaitis CC BY 4.0

Rödluvan och vargen av bröderna Grimm 

Sagan berättas först i korta drag med hjälp av träfigurer, som en dramatisering. Sedan gör vi en lek som börjar med att fyra elever väljer varsin figur genom att plocka upp den ur en påse. Den som har dragit vargen står i mitten och rör sig bland de andra barnen och frågar (med hjälp av talande knapp) “Vem är du?” Eleven visar sin träfigur, om det är mormor eller rödluvan ska de springa eftersom de blir jagade av vargen, om det är jägaren behöver vargen springa och blir jagad.

Fyra träfigurer föreställande karaktärerna från sagan om Rödluvan: en skogshuggare med yxa, Rödluvan med korg, den stora grå vargen och mormor. De ligger på ett rött silkestyg.
Träfigurer till sagan om Rödluvan och vargen. Foto: Katja Ambrazaitis CC BY 4.0

Harry Potter och de vises sten av J.K. Rowling 

Texten är kort sammanfattad i fyra kapitel och under högläsningen får eleverna olika uppgifter att utföra. Till exempel öppna ett brev som bjuder in till Hogwarts, lyssna på musik som tillhör de olika elevhemmen på Hogwarts, fånga in nycklar som ”svävar”, känna på en mörk sjal när Voldemort nämns och slutligen hitta stenen och fira tillsammans. 

Boken "Harry Potter och De vises sten" av J.K. Rowling ligger på ett bord. Bredvid boken ligger ett par runda svarta glasögon och en trollstav. Till vänster syns en svart siluett som föreställer en häxa eller trollkarl.
Eleverna får ta på sig Harry Potters runda glasögon vid läsning av boken Harry Potter och de vises sten. Foto: Katja Ambrazaitis CC BY 4.0

Det var det fräckaste! av Werner Holzwarth

I boken förekommer upprepade fraser såsom ”Är det du som har gjort det?”, som eleverna kan fylla i med hjälp av en samtalsapparat. Vi tränar på att turas om, lyssna på varandra och själva delta i läsningen.


Boken "Det var det fräckaste" av Werner Holzwarth och Wolf Erlbruch, med en illustration av en mullvad på omslaget, står uppställd på ett bord. Framför boken ligger en stor blå kommunikationsknapp (Big Step-by-Step med levels).
En samtalsapparat som används för att spela in och spela upp ljudmeddelanden genom att trycka på den stora blå knappen samt boken Det var det fräckaste! Foto: Katja Ambrazaitis CC BY 4.0

Pippi Långstrump – en pekbok baserad på Astrid Lindgrens berättelser

För varje uppslag finns det material att känna på eller uppgifter att utföra – vinka, hitta Pippi, trycka på en knapp som låter som en dörrklocka och så vidare.

En Pippi Långstrump-docka med röda flätor och blå jacka sitter framför en röd resväska. På väskan står en uppslagen bok med texten "Pippi äter" och ett fotografi av Pippi som äter pasta.
Rekvisita till boken Tjolahopp! om Pippi Långstrump. Foto: Katja Ambrazaitis CC BY 4.0

Att röra sig utanför skolans värld

Under höstterminen har hela skolan arbetat med ett litteraturtema och vi har på olika sätt bekantat oss med Astrid Lindgrens böcker. Tillsammans med Pippi Långstrump har vi letat efter spunk, det vill säga något föremål som är nytt och spännande. Vi har också täljt träfigurer som Emil, aktat oss för olika faror och sprungit på vildvittror och rumpnissar tillsammans med Ronja Rövardotter. 

Utöver Astrid Lindgren-projektet har eleverna även besökt skolbiblioteket i små grupper och fått välja en bok som de vill arbeta vidare med. De utvalda böckerna har lästs flera gånger och vi har gjort utflykter till ställen som passar böckernas innehåll. Vi har till exempel besökt brandstationen, återvinningscentralen och gjort ett studiebesök i en husbil. På så sätt har vi tillsammans med eleverna upplevt miljöer, som vi har läst om. Under besöken har vi även samlat på oss material och idéer för hur vi kan göra böckerna till upplevelsesagor för att förtydliga bokens innehåll. Till boken Pan bakar av Lars Rudebjer gjorde vi exempelvis karameller i silkespapper som Pan kunde ha i sin fina ”jättebulle” och vi knycklade ihop svart papper till en boll, som vi kunde kasta när brandmannen i berättelsen kastar den brända bullen ut genom fönstret. Under dessa tillfällen har vi valt ut delar av texten i varje bok eller skrivit till text så att den har fått en lagom längd för elevernas koncentrationsförmåga.

Resultatet av detta arbete är tre helt olika och fantastiska upplevelsesagor. Eleverna har fått presentera dessa sagor för andra elever på skolan. Tillsammans med eleverna har vi även besökt en närliggande förskola och en klass i en annan anpassad grundskola i kommunen. Det blev mycket uppskattade möten.

Tips för att läsa med flera sinnen

  • Välj en bok med begränsat antal sidor och begränsat antal meningar per sida.
  • Hitta ett material, en aktivitet eller en låt till varje uppslag i boken.
  • Försök ha med rekvisita som tilltalar olika sinnen (en doft, en rörelse, något att känna på, något att titta på, något att lyssna på), så finns det något som passar för var och en.

För att sprida våra upplevelsesagor ytterligare har vi även tänkt besöka Lunds stadsbibliotek och presentera dem för personalen. Vår förhoppning är att våra elever och deras familjer ska kunna besöka det lokala folkbiblioteket och läsa en upplevelsesaga där. Vi har sett att upplevelsesagor kan höja läsglädjen för många barn med eller utan IF och vara en bra ingång till ett gemensamt läsande för människor med olika förutsättningar. Att skapa upplevelsesagor tillsammans kan vara ett roligt projekt som får igång samtal om böckernas innehåll och stämningar.

Katja Ambrazaitis arbetar som lärare på Stenröseskolan i Lund.

Foto: Egentaget.

Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Detta innebär att du:

  • får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
  • får remixa, återanvända och bygga på materialet
  • får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
  • inte behöver fråga om lov.

Om du bearbetar, delar eller använder texten:

  • Ge ett korrekt Erkännande
    • ange verkets namn,
    • ange vem som skapat verket,
    • ange länk till verkets ursprungsplats,
    • ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
    • ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
    • länka till licensen.

Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:

Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Kommentarer

Hjälpte detta dig?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.