Läsning som förändrar

Kan man bli en annan av att läsa en bok? Litteraturvetaren och författaren Thor Magnus Tangerås, höll ett uppskattat föredrag på Kulturrådets träff för läsfrämjande i december 2025. Han berättade utifrån sin forskning om transformativ läsning, hur läsning kan förändra en människa på djupet.

Thor Magnus Tangerås är författare och docent i retorik och narrativa metoder vid Högskolan Kristiania i Norge. Hans forskningsområden är transformativa estetiska upplevelser, biblioterapi, kreativt skrivande och litteraturförmedlingspraktiker. 

– Jag forskar på skönlitteraturens betydelse i vanliga människors liv, sammanfattar han. 

Utgångspunkten för hans föredrag på 2025 års Läsfrämjandeträff är hans egen bok Literature and Transformation: A Narrative Study of Life-changing Reading Experiences (2020). I boken utvecklar han metoden ”intim läsning” i syfte att undersöka hur vanliga läsare kan bli djupt påverkade av det de läser, och vilken omvälvande betydelse sådana läsupplevelser kan ha för deras självuppfattning. 

– Det här projektet började på ett speciellt sätt för mig. En dag snubblade jag över Science Fiction­författaren Nicola Griffith, som jag tidigare inte kände till. På sin blogg berättade hon om läsare som hade hört av sig och delat sina läsupplevelser av hennes böcker. Om hur de känt sig räddade av dem, eller förstått att det var okej att vara homosexuell. 

60 procent svarade att de haft en särskild läsupplevelse som hade hjälpt dem eller ändrat deras liv i väsentlig grad

”Wow”, tänkte Thor Magnus Tangerås, ”detta är vad litteratur kan betyda.” Han frågade sig själv förvånat: Varför har ingen forskat om det här i någon högre utsträckning? 

– Jag hittade bara några få artiklar i ämnet. I en särskilt intressant studie hade en forskare frågat ett stort antal läsare: ”Har det funnits någon bok som har hjälpt dig, eller gjort en betydande skillnad i ditt liv på ett eller annat sätt?” 60 procent svarade att de haft en särskild läsupplevelse som hade hjälpt dem eller ändrat deras liv i väsentlig grad. De talade om läsningen som ett uppvaknande. 

Det var, förstod Tangerås, alltså inget marginellt fenomen. Så han bestämde sig för att starta ett eget projekt som gick ut på att intervjua ”vanliga” läsare om en bok som hade förändrat deras liv. Han gjorde omkring 20 djupintervjuer i åldrarna 20–65 år, i Norge och England. 

– Det enda jag visste på förhand var vilket skönlitterärt verk det var frågan om, så att jag kunde läsa boken innan. Sedan hade jag bara en fråga: ”Berätta om din upplevelse av den här boken?” De fick också läsa högt, speciella passager som de tyckte om eller som hade betytt extra mycket.  

Resultaten var slående. 

– Den första insikten var att all sorts litteratur kan vara potentiellt livsförändrande. Oavsett om det rör sig om gammal eller ny litteratur, realistisk eller sci­fi, så kallad fin litteratur eller populärlitteratur, poesi eller prosa, för vuxna eller barn.  

– John Keats, Enid Blyton, Sylvia Plath och Johann Wolfgang von Goethe var några av författarna som fanns representerade. Det var en bred genremässig spridning, från kriminallitteratur och poesi till serier. 

Belysande exempel 

Flera av läsningarna hade skapat en avgörande förändring i de här människorna liv. Thor Magnus återger ett belysande exempel: läsaren Jahes upplevelse av ett särskilt stycke i Doris Lessings Shikasta (1979). Jahe sa så här:  

“When I read it for the first time I was absolutely … an atheist. I just didn’t like the idea of religions or God. So when I came across this paragraph, I was really shocked by it, and also deeply affected. I felt as I was being asked to consider, at the deepest of levels, the very basis of everything I thought I was. And at the same time, while that was quite frightening, I also absolutely recognised something in it as true”. 

– Det var en läsupplevelse som inte omedelbart var positiv. Alltså, det tog flera år för Jahe att integrera den här läsupplevelsen, men det ledde till en ny livsövertygelse. Hon var fortsatt inte religiös – men inte heller längre ateist.  

Något som band läsupplevelserna samman var att de hade kommit som en överraskning för mottagaren. Läsaren hade fått något annat än det som hen hade förväntat sig, och de var väldigt tacksamma för den nya insikten. 

– Förändringarna som läsupplevelserna ledde till kunde ta olika former: försoning, en ny livssyn eller en känsla av mening. 

Har Thor Magnus Tangerås själv hittat någon bok som förändrat hans liv? Jo, försäkrar han, det finns förstås en personlig bakgrund till att han valt att ägna sitt liv åt att studera litteratur.

– När jag var 17 år kom jag i kontakt med den norska författaren Jens Bjørneboe (1920–1976). Han var en existentiellt upptagen författare och skrev bland annat trilogin Bestialitetens historia, som undersöker ondskan i människan. I sena tonåren blev det en mycket stark läsupplevelse för mig, som också vidgade min syn på världen. 

– Samtidigt: Bjørneboes dikter gav mig tröst och styrka när jag behövde det. Hans böcker var kort sagt en nyckel till att förstå världen – och vad konsten kan betyda, säger Thor Magnus Tangerås.