Boksamling med anor och flerspråkiga lästips

Nobelbiblioteket är Sveriges största privatägda bibliotek och har en hel del resurser för folkbibliotek, såsom specifika fakta om Nobelpristagare, boktipslistor för inspiration och möjligheter till studiebesök. Digiteket träffade bibliotekarie Lars Ljungdahl.

Runt hörnet från Nobelprismuseet och Svenska Akademiens pampiga fasad finns en sidogata som leder till Slottet. På gaveln av byggnaden lyser en skylt intill en dörr och visar att två trappor upp ligger Nobelbiblioteket. Väl innanför dörren till Nobelbiblioteket dämpas alla ljud och det infinner sig en känsla av att kliva in i ett vardagsrum från ett annat decennium. Välbehållna kartotek i teak pryder sin plats. Lokalen badar i ett varmt ljus från små takkronor och mindre lampor.

Litteraturpris i fokus

Nobelbiblioteket är Sveriges största privatägda bibliotek och räknas som ett specialbibliotek inriktat på skönlitteratur och litteraturvetenskap. Det ägs av Svenska Akademien och instiftades 1901 som en följd av vad Alfred Nobel skrivit i sitt testamente. Det beslutades då att varje prisgivande institution skulle ha en arbetande vetenskaplig institution knuten till sig, som kunde vara behjälplig i prisarbetet. Idag arbetar tre bibliotekarier och en litteraturhandläggare på Nobelbiblioteket. Huvudsysslorna för bibliotekarierna är inköp, katalogisering och prisförberedande arbete, bland annat för Nobelpriset i litteratur, Svenska Akademiens nordiska pris och en mängd andra priser och stipendier för litterärt verksamma.

Bibliotekarien Lars Ljungdahl är en av de anställda som visar mig runt. Hans röst klingar på göingska och jag som har rötterna i norra Skåne känner mig hemma. Lars berättar mer om sitt och kollegornas arbete:

– Först och främst hjälper vi Svenska Akademien i deras arbete. Vi köper in böcker och skriver ihop bibliografier över de författare som mottar det sextiotal priser och stipendier som delas ut av Svenska Akademien. Litteraturhandläggaren ansvarar bland annat för att skicka ut nomineringspåminnelser till tusentals personer runt om i världen, såsom språk- och litteraturprofessorer, tidigare Nobelpristagare och ordförande i olika författarföreningar, PEN-klubbar samt akademier. Sedan sammanställer vi de inkomna nomineringarna till den så kallade långa listan som är startpunkten för årets lista över tänkbara Nobelpristagare.

På informationsdisken ligger både en biografi och en bibliografi, utskrivna i A4-format, över den senaste i raden av Nobelpristagare i litteratur: László Krasznahorkai från Ungern. Dessa är det fritt fram att ta hem för de som är intresserade. Det finns bibliografier över varje Nobelpristagare, som bibliotek i landet kan ladda ner och använda till exempel vid skyltningar av Nobelpristagare. 

Lars berättar att Nobelbiblioteket tidigare hade i uppdrag att göra utbildande insatser för folkbibliotek. Föreläsningar om modern skönlitteratur arrangerades under ett tjugotal år och finns idag samlade i tre volymer under namnet Det sköna med skönlitteratur. Tyvärr har Nobelbiblioteket inte kvar det uppdraget.

I bibliotekets rum med en liten läsesal, strax intill hallen med informationsdisken, sitter en besökare med en stor boksamling framför sig i en hög på bordet. I samma rum finns en välsorterad tidskriftsavdelning. Nobelbiblioteket har en stark omvärldsbevakning inom litteraturområdet och tillhandahåller ett hundratal tidskrifter i ämnet, både svenska och utländska. Den ena väggen kantas av hyllor för de som har fått Svenska Akademiens nordiska pris.

– Det är det näst största priset som Svenska Akademien delar ut efter Nobelpriset. Nobelbiblioteket bjuder in och håller i ett program om nordisk litteratur i Börssalen i anslutning till utdelningen av Svenska Akademiens nordiska pris, säger Lars.

Prisutdelningen sker på våren, då pristagaren kommer och håller tal. 2025 års pris gick till den danske författaren Søren Ulrik Thomsen. Året dessförinnan gick det till den svenska poeten Ingela Strandberg.

Besökare och bestånd

Nobelbiblioteket är öppet för allmänheten fyra dagar i veckan, och besöks framför allt av forskare, studenter, författare och översättare, men även av en bokintresserad allmänhet. I källaren finns det 10 platser för forskare och andra som på olika sätt arbetar med verk i bibliotekssamlingen. Studiebesöken har begränsats något jämfört med tidigare, och idag prioriteras framför allt bibliotekspersonal för studiebesök.

Det tredje rummet nås genom ett öppet dörrvalv i entrén, men det är inte öppet för allmänheten. Bibliotekarierna hämtar ut böckerna som beställs eller efterfrågas. Biblioteksrummet har en doft av gamla böcker, hyllorna går från golv till tak och det står en stege påpassligt till hjälp. På de övre hyllraderna blickar alla litteraturpristagare ner på besökarna från svartvita inramade fotografier.

– Vi har köpt in böcker sedan 1901, då biblioteket startade sin verksamhet. Vi är anslutna till Libris och det går att fjärrlåna från Nobelbiblioteket, såvida inte böckerna är för ömtåliga eller för värdefulla. Och själva boksamlingen är fantastisk, intygar Lars och fortsätter: 

– Det är ofta man fastnar i hyllorna när man letar efter något. Till vår hjälp har vi alltid haft externa experter som ansvarar för olika språkområden och skickar in tipslistor över böcker vi bör köpa. Detta gör att våra inköp alltid varit väldigt initierade och utifrån stämplingen i böckerna ser vi att vi varit väldigt tidiga med inköp av förstaupplagor av böcker, som sedan blivit stora och viktiga verk inom den moderna skönlitteraturen. Exempelvis har vi en förstautgåva av James Joyces Ulysses från 1922 för att nämna en av våra verkligt fina skatter i samlingen.

Lars berättar att vissa folkbibliotek använder sig av Nobelbibliotekets nyförvärvslistor för att få inspiration till inköp. Listorna täcker alltså nyutgivna böcker i Sverige, både på svenska och flera andra språk, inom området litteraturvetenskap. Nobelbiblioteket medverkar även i olika mindre projekt. Under 2025 var ett av Banned Books-veckans tema just Nobelpristagare. Lars och hans kollegor arbetade fram ett material kring Nobelpristagare som censurerats. Där lyftes flera författare fram vars böcker blivit förbjudna, till exempel Alexander Solzjenitsyn, Boris Pasternak och Svetlana Aleksijevitj. 

Fullmatad med intryck går jag ut ur den ombonade miljön, i trapphuset och vidare ut i Gamla stan.