Så arbetar Bibliotek Uppsala med Lesersørvis

Bibliotek Uppsala introducerade den norska litteratur- och läsfrämjande metoden Lesersørvis som en del av den statliga satsningen Läsfrämjandelyftet. Syftet var att ge hela personalstyrkan inspiration, verktyg och mod att ge läsförslag till barn och unga. Hur har det gått och hur arbetar de olika verksamheterna med metoden idag?

Idén med Lesersørvis är att det ska vara möjligt att på kort tid förstå vad en låntagare gillat med en bok och på så sätt kunna rekommendera något liknande, så kallade read-alikes. Till hjälp har man sex-sju olika så kallade appellfaktorer eller nycklar, som rör bland annat berättelsens händelseförlopp, karaktärer, miljö och tempo. Maria Fredriksson, utvecklingsledare vid Bibliotek Uppsala, berättar att allt startade med personalutbildningar i Lesersørvis hösten 2023. De genomfördes under ledning av Johanna Stenlund, bibliotekspedagog som driver Barnens boktips.

I utbildningen fick biblioteksmedarbetarna öva på nycklarna, men även på andra delar i metoden som snabbläsning och att skriva så kallade bokbeskrivningar. Medarbetarna fick även ”hemläxor” mellan utbildningstillfällena.

Ger struktur och gemensamt språk i det läsfrämjande arbetet

Under 2025 har Bibliotek Uppsala fortsatt med kompetensutveckling i metoden, bland annat med fokus på referenssamtalet. De utgick då från de norska digitala utbildningarna, som finns tillgängliga på nätet.
Maria tycker att det är viktigt att framhålla att metoden egentligen inte är ny.

– Alla som arbetat länge säger ”det är ju precis så där vi gör”. Men de olika delarna i metoden ger oss en struktur och ett gemensamt språk för vad vi gör. Ett gemensamt språk ger oss möjlighet att öva, vilket kan vara väldigt betydelsefullt för den som är ny. Snabbläsning ger oss också möjlighet att snabbt få koll på böcker inom olika genrer. Då kan vi på ett bättre sätt ge läsförslag även på sådant vi vanligtvis inte läser.

Inom Bibliotek Uppsala har de bara börjat resan med Lesersørvis. Maria berättar om arbetet framöver:

– Vi vill bland annat fördjupa oss mer i hur metoden används i läsfrämjande arbete för vuxna. Och fortsätta utveckla digitala lösningar som kan stödja oss i arbetet. Ledningsgruppen har även tagit beslut om att alla nyanställda inom Bibliotek Uppsala som ska arbeta i yttre tjänst ska gå Digitekets kurs om Lesersørvis.

Metoden används nu på olika sätt och i olika sammanhang i verksamheterna, bland annat genom boktips på biblioteksmöten, foldrar med read-alikes och bokbeskrivningar på webben. Läs mer om det nedan.

Hur metoden används i verksamheterna
– reflektioner, exempel och tips

Läsfabriken

Paula Karlstam är verksamhetsledare på Läsfabriken som är Uppsala stadsbiblioteks barnavdelning. Hon berättar om hur de arbetar aktivt med Lesersørvis. Bland annat sätter de upp skyltar i hyllorna med texten ”Har du läst?”, för att uppmuntra till vidare läsning. De tipsar om böcker i samma genre, men de letar också efter appellfaktorer i andra genrer. På så sätt kan de locka barnen att vidga sina läspreferenser och kunna hitta nya böcker. För att säkerställa att de inte glömmer bort metoden i vardagsbestyren har de ett rullande schema, där tre i personalen ansvarar för nya skyltar varje månad.

Personalen tipsar om böcker månadsvis med hjälp av tipsstickor i böckerna. Även besökarna kan använda tipsstickorna för att skriva egna boktips, vilket har blivit väldigt populärt. Utöver detta har de varje vecka en stående punkt på biblioteksmötena som kallas ”veckans snabbläsare”. Där tipsar de om böcker som de läst enligt snabbläsningsmetoden, anger appellfaktorer och vem boken kan passa för. Boktipsen samlas sedan för återanvändning i biblioteket och/eller på webben.

Den uppsökande verksamheten

Uppsökande enheten inom Bibliotek Uppsala har arbetat med Lesersørvis på olika sätt det gångna året. Bibliotekarien Malin Svensson berättar att de under ett par utvecklingsmöten har haft pass med gemensamt fokus på snabbläsning i praktiken. Arbetsgruppen har avsatt en halvtimme då alla fått snabbläsa en handfull kortare böcker. Därefter har de återsamlats för att rapportera i gruppen och prata om read-alikes. Ett tema har till exempel varit lättlästa böcker för högläsning inom äldreomsorgen.

Arbetssättet har varit mycket uppskattat. Malin beskriver att de upplevde ett extra fokus genom att de alla gjorde samma sak samtidigt, under en begränsad tid. Med tanke på hur tydligt det ökar kvaliteten i mötet med låntagare blir det särskilt meningsfullt, och något som arbetsgruppen vill fortsätta med.

Annas tips från Gottsundabiblioteket

Anna Grelle är barnbibliotekarie vid Gottsundabiblioteket. Anna tycker det är väldigt kul att arbeta med Lesersørvis, något hon tror beror på att hon hittat sitt eget sätt att använda metoden. Exempelvis använder hon inte alla appellfaktorerna/nycklarna slaviskt, utan låter sig inspireras av dem för att sänka tröskeln för läsning. Anna delar materialet som hon tar fram med hela organisationen. En viktig del av Lesersørvis är att återanvända det man skapar så att det kan synas i olika sammanhang, menar Anna.

Förra året började barnnätverket inom Bibliotek Uppsala med en gemensam julkalender för barn upp till 12 år, med tips utformade efter Lesersørvis bokbeskrivningar. De sätter bland annat upp de dagliga tipsen laminerade i en skylthylla.

– En effekt som metoden haft är att jag nu arbetar mer ”uppsökande” i biblioteket, genom att fråga besökare om de vill ha boktips. Det har ofta lett till givande samtal – och ju oftare man gör det, desto enklare blir det. Barn vet inte alltid vad de gillar att läsa, men då kan man lära sig mycket av vad de inte gillar. Jag försöker alltid att ge minst två tips.

Med hjälp av Lesersørvis och digitala verktyg har Anna testat olika sätt att sprida boktips till de unga läsarna. Här är några exempel:

• Med hjälp av Wheel of names har Anna tagit fram ett slags digitalt lyckohjul för boktips 6–9 år. Man skannar en QR-kod i biblioteket och får sedan snurra på ett hjul i telefonen för att få fram ett slumpat boktips. Då får man en bild på framsidan, titel och författare samt tre ord som kan förknippas med boken (till exempel humor, monster och börja läsa). Här kan du snurra på det digitala boktipshjulet.
• Genially är en gratistjänst som Anna har använt för att göra en interaktiv bokhylla, där man kan trycka fram read-alikes utifrån populära böcker. Man kan även ta reda på om boken finns inne på biblioteket. Levande bokhyllan finns numera också på bibliotekets hemsida: Levande bokhyllan – Bibliotek Uppsala.
• Boktipsbroschyrer, utifrån mallen på Lesersørvis webbplats. Där har Anna samlat bokbeskrivningar av böcker med liknande appellfaktorer/nycklar som en populär bok eller ett spel.