Fruktbart när föräldrar och förskolor samarbetar med bibliotek

Kan barn hinna läsa 1 000 böcker innan de har börjat förskoleklass? Småländska Lessebo inspirerades av en amerikansk satsning. Det visade sig locka många familjer till läsning. Kristina Hörberg, bibliotekarie, berättar om satsningen och även om mångspråksböcker i kapprum på förskolor.

Läs 1 000 böcker före F-klass är en utmaning för att få vårdnadshavare, eller andra vuxna i barnens närhet, att läsa mer med sina barn. Man kan kalla det en mängdträning i läsning. Den är grundad i den amerikanska satsningen 1,000 Books Before Kindergarten som vi kom i kontakt med under pandemin. Vi hade då fått pengar från Bokstart för att satsa på de yngre barnen men kunde inte starta upp sociala evenemang på grund av restriktioner. I ett inlägg från ett amerikanskt bibliotek såg vi en bild på en stolt liten kille som höll upp ett formulär där texten löd att han nu klarat att läsa 300 böcker i utmaningen. 

Efter att ha undersökt utmaningen mer såg vi chansen att locka de föräldrar som är lite mer tävlingsinriktade att läsa mer för sina barn, som idén med delmål ger. Samtidigt ligger den stora belöningen för barnet i att få matas med språk, närhet och berättelser vilket är ovärderligt. Enligt den amerikanska förlagan ska det vara enkelt och roligt och det var det vi sökte i en tid när det var svårt att nå barn och föräldrar, som komplement till våra andra verksamheter – både då och nu.

Hur går det till?

Utmaningarna distribueras via 10 häften. Det första häftet som introducerar utmaningen delas ut via BVC under 8-månadersbesöket. Personalen arbetar inom den regionala satsningen Språkstegen och berättar om barns språkutveckling vid besöket. Barnet får även en bokgåva med sig hem. Man kan även hämta häftet på sitt bibliotek. Under uppstarten hade vi premiärkalas på varje bibliotek i Lessebo kommun för att lyfta utmaningen. Det finns totalt 10 häften, där man kryssar 100 böcker i varje. På baksidan av varje häfte finns en kort text om språkutveckling och vikten av högläsning.

För att göra häften och pins attraktiva har de ett färggrant tema med frukt och bär i kawaii-stuk, (en japansk lekfull estetik som är populär bland barn). För varje häfte man klarar får man en gåva i form av en pin. Varje pin har en bild av samma frukt som finns på framsidan av varje häfte. Det är valbara böcker på valbart språk och det kan vara samma bok som läses flera gånger. Man kan samla pins med 10 olika frukter.

När man lämnar in sitt sista häfte får man dessutom ett diplom och en sagosamling. Varje år bjuder biblioteket in de som läst sig igenom hela utmaningen, det vill säga 1 000 böcker, till ett firande där barnen blir uppmärksammade och får en särskild presentpåse. I presentpåsen finns det något för både de små och de stora som varit delaktiga i läsningen.

Fler familjer för varje år

Responsen har mestadels varit positiv. Vi startade utmaningen tidigt på hösten för att de äldre barnen skulle få chansen att vara med innan de började förskoleklass. Trots det kom kritik från föräldrar med äldre barn att det var svårt att hinna med. I övrigt har responsen varit positiv. Utmaningen är ju frivillig så de som tycker det är spännande och kul är de som är med, och barnen är alltid så glada och stolta när de kommer in med sina färdiga häften. Alla är inte med hela vägen, men antalet familjer som klarar hela utmaningen ökar från år till år.

Materialet är gratis för alla som vill använda det. Just nu finns det tillgängligt för regionen Blekinge Kronoberg, men vi vill sprida utmaningen till hela Sverige då det är ett enkelt och roligt sätt att få föräldrar att läsa mer med sina små barn. Då vi smyger in fakta om barns språkutveckling på baksidan till häftena får vi även in den språkförmedlande aspekten. För biblioteken blir det också ett mervärde i fler besök, då familjer kommer in och lånar böcker att läsa i utmaningen, samt att de kommer in för att lämna in sitt häfte efter varje avslutat delmoment.

Materialet håller på att göras delbart, men alla intresserade är välkomna att kontakta Lessebo bibliotek!

Kapprumsbibliotek med satsning på mångspråk

Vi har också arbetat med kapprumsbibliotek. Genom ett kapprumsbibliotek kan vårdnadshavare låna hem böcker direkt via förskolan. De kan se ut på olika sätt. Det kan finnas ett tråg tillgängligt där man kan bläddra bland olika böcker och välja en eller ett par som man lånar hem. Det kan också hänga färdiga bokpåsar så att man bara tar med sig en bokpåse i farten. Böckerna och bokpåsarna brukar finnas väl synliga och tillgängliga i entrén vid hämtning och lämning varför fenomenet fått benämningen kapprumsbibliotek. På en del förskolor turas man om att få hem en bokpåse, på andra väljer man själv att låna när böcker/påsar finns inne.

Böcker på olika språk

Lessebo kommun är en mångspråkskommun. Vi fick önskemål om kapprumsbibliotek med språkpåsar från förskolorna när vi startade ett samverkansprojekt genom Bokstart, men i projektet ingick inga medel till böcker. Efter några terminer hade vi samlat ihop tillräckligt många böcker, genom överblivna gåvoböcker och successiv gallring, för att kunna erbjuda kapprumsbibliotek till alla förskolor under ungefär sju veckor per termin. Varje påse innehåller fyra böcker. Man får låna en bokpåse två veckor i taget för att det ska bli ruljangs. 

I starten för varje ny termin skickar vi ut en förfrågan om vilka som vill ha kapprumsbibliotek, hur många barn som finns på respektive avdelning, vilken ålder barnen har och hur många som har annat modersmål och vilket språk det är. Vi fixar en påse per 3–4 barn, så uppdelningen på böcker kan se ut så här:

Bokpåsarna är indelade efter ålder för att barnen ska få böcker som passar deras nivå. Lessebo är en mångspråkskommun, och då vårt projekt innebär att främja små barns språkutveckling ordnar vi språkpåsar till alla som vi har möjlighet till. Vi har hämtat inspiration från bland andra Eva Kristina Salameh som förespråkar att ett starkt förstaspråk gör det lättare för barn att även lära sig andra språk. Därför vill vi att alla barn ska få möjlighet att höra berättelser på sitt hemspråk. Det gör det även lättare för barnet och dess vuxna att samtala om böckerna de läser. 

Vi skapar bokpåsar efter önskemål och utefter vårt bestånd. I dessa språkpåsar brukar det finnas minst två böcker på barnets hemspråk och resterande böcker med textlösa böcker eller böcker med lätt svenska. I de fall vi inte har barnets hemspråk i vårt bestånd lånar vi ut påsar med textlösa böcker och böcker med lätt svenska och tydliga bilder man kan berätta kring. Även om vi fått ihop en bra grund med påsar på svenska delar vi fortfarande upp lånen på två omgångar, annars räcker inte böckerna på andra språk.

Att hitta en struktur som fungerar

Efter fyra år har vi lyckats få ihop en bra rutin med kapprumskonton för avdelningarna, så att kapprumspåsarna inte blandas ihop med de vanliga lånen. Att färgmarkera påsarnas innehållslappar gör det lätt att se vilka påsar avdelningarna haft tidigare. Det krävde inledningsvis mycket tid, men nu har vi bra koll på vilka böcker avdelningarna haft i närtid. Det här fungerar för oss eftersom vi är en liten kommun som har en god samling med böcker på flera språk. Vi hade inte kunnat starta upp detta utan Bokstartsmedel och mycket internt arbete. 

Vi får mycket bra respons från förskolorna om att det är en fin service och att föräldrar är väldigt nöjda. Många vårdnadshavare hinner inte åka förbi biblioteket och jag tror att många känner sig mer avslappnade att låna på detta sätt. Att fler får tillgång till böcker och kan läsa för sina barn är för oss värt väldigt mycket. Vi når fler föräldrar än tidigare och det blir också reklam för vårt bestånd när vi visar att vi har mycket barnböcker på olika språk. Språkböcker som tidigare inte lånats ut under lång tid, har nu blivit bläddrade i många gånger.