Nytt på Digiteket
Nytt på Digiteket
Världens ”win-win” – att handleda studenter
Brukar du handleda bibliotekariestuderande praktikanter? Praktik beskrivs ofta som något ömsesidigt givande, samtidigt pekar andra på ett gap mellan utbildningen och yrkeslivet. Med rapporten ”Det här var ju världens win-win”: Handledares upplevelser av bibliotekariestudenters kompetenser och bidrag till praktikplatsen vill Sonja Gullberg Fagerholm och Therese Lind nyansera diskussionen.
Bankärenden, utskrifter och digitala återvändsgränder
Biblioteken har blivit en plats dit människor vänder sig när det digitala samhället inte fungerar som tänkt. Här synliggörs både behov av digital vägledning och brister i tjänster, system och processer som är svåra för enskilda individer att hantera på egen hand.
Folkbiblioteket – demokratins kanariefågel?
Folkbiblioteken blir allt oftare en arena för politiska konflikter. I denna text vill biblioteks- och informationsvetarna Hanna Carlsson, Fredrik Hanell och Joacim Hansson i dialog med Maria Ehrenberg, som arbetat som regionbibliotekarie i Region Halland, diskutera de utmaningar och möjligheter som folkbiblioteksinstitutionens demokratibärande uppdrag står inför i samtidens politiska landskap. Forskarnas inledning Vad är ett folkbibliotek? Frågan kan besvaras på flera sätt. En humanistisk och litterär förståelse erbjuds i den brittiska författaren Ali Smiths novellsamling Bibliotek. I denna varvas personligt färgade hågkomster och berättelser som på olika vis är kopplade till bibliotek med korta texter där både kända och okända människor bjuds in till att reflektera över bibliotekens betydelse. I en sådan text beskriver poeten Sophie Mayer det offentliga biblioteket som ”den idealiska samhällsmodellen, den ...
“Yes, we have soundbooks here that you can borrow home” – biblioteksengelska för dummies
Varför heter “utlån av böcker” inte “outborrowing of books” på engelska och hur förklarar man för den icke-svensktalande skillnaden mellan en talbok och en ljudbok? För att råda bot på alla språkförbistringar har Digiteket tagit fram ordlistor med översättningar av de vanligaste bibliotekstermerna – samt några andra termer som kan vara användbara på folkbibliotek – på några av de mest användbara språken. Först ut är engelska. De flesta i Sverige har relativt goda kunskaper i engelska och majoriteten har åtminstone så pass grundläggande kunskaper i språket att de kan be om en vägbeskrivning på en utlandsresa eller hjälpa en turist som gått vilse att hitta rätt. För många, även de som har mycket goda kunskaper i engelska, så uppstår dock problem när det kommer till ...
”Stockholmare är dryga” – att provocera fram ett samtal om demokrati
Stockholmare är dryga. EPA är white trash. Barn behöver mer disciplin. På affischer i norrländska bibliotek utgör påståendena en del av kampanjen Ordet är fritt! Meningen är att besökare och politiker ska möta de provokativa budskapen, stanna upp, och börja prata om yttrandefrihet.
Välj väg! Ett läsäventyr
Under sommaren förvandlades Gnesta bibliotek till en plats för mysterier, äventyr och gemensamt berättande. Genom projektet Välj väg fick barnen lösa gåtor, leta ledtrådar och göra vägval i interaktiva berättelser.
En nationell tjänst för digitala böcker – seminarium från Bokmässan
Kan svenska folkbibliotek snart få en nationell e-bokstjänst? Under detta seminarium från Bokmässan i Göteborg 2026 samtalade representanter från KB, MTM, SKR och folkbiblioteken om just detta.
Undersökande arbetssätt för demokrati ger mening
Projektet Biblioteken som tankesmedjor visar på värdet av att folkbiblioteken arbetar med explorativa metoder för att nå nya målgrupper i sina kommuner. Det framkommer i en utvärdering gjord av forskaren Cecilia Andersson vid Lunds universitet. Den visar också att samarbete över regiongränser kan skapa nya nätverk och möjligheter till att inspireras av andra biblioteks arbetssätt.
Att bli en bra lyssningsläsare när seendeläsning är norm
Är det verkligen lättare att läsa med öronen än med ögonen? Trots att lyssningsläsning är avgörande för många människor med läshinder beskrivs den fortfarande ofta som en genväg, ett fusk eller ett mindre legitimt sätt att läsa. Anna Lundh diskuterar hur normer kring läsning kan skapa läshinder och varför lyssningsläsning behöver förstås som värdig läspraktik.