Nytt på Digiteket
Nytt på Digiteket
Samverkan stärker Shared Reading i Skåne
Vad kan läsmetoden Shared Reading spela för roll för människors hopp och livslust? Hur kan metoden bidra till att bryta isolering för unga hemmasittare? Och hur kan bibliotek samverka med vården kring Shared Reading som skrivs ut på recept? Tove Eriksson Mrozowski, utvecklare inom bibliotek på Kulturförvaltningen Region Skåne, berättar om ett antal skånska folkbibliotek som utforskar detta tillsammans med andra aktörer på olika platser i Skåne. När Region Skåne och Föreningen Shared Reading Skåne tillsammans lanserade den regionala satsningen Shared reading i samverkan med ett webbinarium i februari var intresset stort. Närmare 80 personer deltog från folkbibliotek och andra verksamheter, både från offentlig och ideell sektor i hela Skåne. Den stora uppslutningen på lanseringen signalerade ett stort intresse. Vad är Shared Reading? Shared Reading ...
Högläsande pappor i glesbygd – berättelser från samhällets periferi
På vilket sätt kan biblioteket uppmuntra pappor att bli läsande förebilder för sina barn? Och är det så att platsen där vi bor har betydelse för vår läsning? Bibliotekarien Annika Hansson i Torsby bestämde sig för att undersöka detta.
Valpåverkan, källtillit och demokrati med Andreas Önnerfors och Johan Farkas
Biblioteken i Malmö har under våren bjudit in till en föreläsningsserie som på olika sätt kretsar kring temat källtillit. Varför litar vi på vissa källor men inte på andra? Och vad betyder det för demokratin? Initiativet fokuserar på hur vi kan förhålla oss till information i en digital tidsålder, skydda oss från manipulativ påverkan och stärka det demokratiska samtalet. I denna artikel kan du se föreläsningar av forskarna Johan Farkas och Andreas Önnerfors som pratar om olika aspekter av temat. De två föreläsningarna i Biblioteken i Malmös serie om källtillit närmade sig oron över vad den digitala informationsmiljön gör med oss från två olika håll. Andreas Önnerfors, som forskar om radikalisering och konspirationsteorier, pratade om ämnet ur en praktisk vinkel. Han leder projektet Valkollen 2026 ...
Unga om läsning: Det gäller att hitta en bra bok
Varför tycker unga att det är roligt att läsa på fritiden och inte i skolan? Varför ser man sig inte som en läsare, även om man faktiskt läser böcker? I samband med att sommarlovsarbetande ungdomar i Region Uppsala genomförde ett Shared Reading-projekt med fritidsbarn, gjordes en studie om de ungas egen läsning. Digiteket ställde några frågor till forskaren Åse Hedemark som står bakom studien.
Angelägen podd – om passionerad läsning
Titt som tätt talas det om att vi har en pågående läskris i Sverige och från samhällets sida läggs mycket fokus på att nå de så kallade icke-läsarna. Litteraturprofessorn Magnus Persson har istället vänt blicken mot de dedikerade läsarna i sin senaste bok. I det här avsnittet av Digitekets podd har vi träffat Magnus för att samtala om passionerad läsning.
Kompetensbehov i folkbibliotekens vardag
Vad behöver personalen på Sveriges folkbibliotek kunna mer om – och inom vilka områden känner de sig säkra? Digitekets studentmedarbetare Ana-Marija Spajić har genomfört en enkätundersökning för att förstå vilka kompetensbehov bibliotekspersonal upplever att de har.
Bibblix – läsning för barn direkt i mobilen
Bibblix är en app som gör det möjligt för barn i åldern 6–12 år att läsa böcker direkt på sin surfplatta eller telefon.
En dörr står på glänt i skärmsamhället
I ett alltmer digitaliserat samhälle förändras synen på vad en medborgare behöver kunna för att vara aktiv i samhällslivet. Helena Iacobaeus, forskare vid Linköpings universitet, skriver i sin essä om digitalt utanförskap med särskilt fokus på mötet mellan medborgare och tjänsteman. Biblioteken förväntas hantera de praktiska konsekvenserna av att så många tjänster digitaliseras – samtidigt kan de vara betydelsefulla för hur samhället ska hitta en fungerande väg framåt.
Kunskapen och folkbibliotekens demokratiuppdrag
1759 gav Peter Forsskål ut en skrift mot censuren vilken genast blev förbjuden i hela landet. Hotet mot den fria kunskapen ser annorlunda ut i dag. Det kommer inte uppifrån, från kung och kyrka, utan från desinformation, algoritmer och faktaresistens. Vad gör biblioteken åt detta? Svaret finns kanske i det vardagliga: vilka medier som köps in, hur rummet används och upplevs, vilka som bjuds in att tala och vad personalen gör och kan. Detta är den första av tre texter om demokrati och bibliotek av Marika Alneng. Ibland blir vi alla tvungna att erkänna vår okunskap, även om det svider till. Det hände mig i höstas när jag hamnade bredvid en statsvetare på en middag och litet lättsamt försökte middagskonversera. Jag berättade att jag forskar ...