Nytt på Digiteket

I dag görs massvis för att öka människors läsning. Läsningen förväntas lösa problem på flera samhällsområden. I boken Den frivilliga läsaren följer forskarna Åse Hedemark och Linnéa Lindsköld hur läsningen utanför skola och arbete har styrts av politiken under ett flertal decennier. Frågan är hur det ska gå för läsandet under tyngden av samhällets förhoppningar och ambitioner? Boken avslutas med fyra förslag till stöd för den frivilliga läsningen.

I Helsingborg är det lång väntetid för små barn med misstänkt språkstörning att få hjälp av en logoped. Skulle biblioteket kunna erbjuda något stöd under väntetiden?

Hur lär man små barn ifrågasätta, granska och utvärdera information? Kanske med hjälp av en välkänd björn och hans familj och vänner? Som första bibliotek i Sverige fick Motala bibliotek möjlighet att visa den interaktiva utställningen Bamses källspanare under sju veckor hösten 2023. Emelie Ekholm, som arbetat med utställningen, berättar här mer om projektet. Som första bibliotek i Sverige fick Motala bibliotek möjlighet att visa den interaktiva utställningen Bamses källspanare under sju veckor hösten 2023. I utställningen får barnen tillsammans med Nina Kanin och Bamses barn Teddy, Nalle-Maja och Brum ta sig an rollen jasom källspanare. Uppdraget är att lösa mysteriet kring vem som sprider falska rykten om Bamse. Genom att undersöka bevis och ställa frågor om vem, vad och varför tränar barnen på att ...

Vad händer med din identitet när du förlorar förmågan att läsa? För den som drabbas av afasi kan tillgänglig läsning handla om att få vara den person man alltid har varit.

På många bibliotek, inte minst mindre, efterfrågar både besökare och personal mer kvalificerade samtal om litteratur. Hur kan bibliotekarien ta plats i samtal om litteratur? Kursen Kritisk och redaktionell kompetens på bibliotek– att skriva litteraturkritik, som erbjuds av Kritiklabbet, ger nya tankar om bibliotekariens roll i vår tid, skriver Eva Fred, litteraturkonsulent i Västra Götalandsregionen.

AI-verktyg producerar fotorealistiska bilder på sekunder, videobaserade plattformar blir en allt viktigare nyhetskälla för unga, och visuell desinformation används aktivt för att underminera demokratisk motståndskraft. Den här forskningsöversikten, hämtad ur rapporten Bildkunnighet och beredskap från Bildkonst Sverige, kartlägger kunskapsläget kring visuell påverkan som ett kombinerat demokratiskt och säkerhetspolitiskt problem. I denna text presenteras en forskningsöversikt över aktuella studier inom fyra olika fält. Kapitlet utgörs av två delar. I första delen presenteras aktuell forskning om informationspåverkan som ett kombinerat demokratiskt och säkerhetspolitiskt problem i en ny mediemiljö som präglas alltmer av visuella element. Fokus ligger på hur text och bild skiljer sig åt som verktyg för påverkan, samt existerande studier om potentiella effekter av både informationspåverkan och visuell påverkan. Om forskningsöversikten Bild har på kort tid ...

Att dela en stunds närvaro kring en text, och i samma veva prata om nya informationskällor och gamla sanningar, kan ge något både till gruppen och individen. Bibliotekarien Veronica Sarge Cech har erfarenhet av Shared Rreading tillsammans med äldre, både från Åland och Bromölla. Hon ser i metoden möjligheter att motverka ofrivillig ensamhet och främja hälsa och källkritiskt tänkande.

Vem kan bättre nå unga än andra ungdomar? I Västra Götalandsregionen kunde folkbiblioteken söka pengar för att under året anställa unga demokratiambassadörer som ska vända sig till unga och förstagångsväljare. Det visade sig att flera av biblioteken såg det som en chans att öka engagemanget hos unga besökare.