Från insikter till möjligheter

Äntligen dags att omvandla insamlade insikter till möjligheter och lösningar! Kanske fick du idéer på kreativa lösningar i biblioteket redan när du sammanställde och sorterade dokumentationen? För tydlighetens skull är ändå idéutveckling ett särskilt steg som följer på en sorterad dokumentation.

Först, ett fiktivt exempel för att beskriva bryggan från insikter till möjligheter:

Tänk dig att en kollega har kommit till insikten att det ibland uppstår hög ljudnivå vid de publika datorerna eftersom flera personer samarbetar vid en dator. I samma utrymme sitter personer som behöver tystnad och fokus för att lösa sina ärenden vid andra publika datorer. Ni har alltså två motstridiga behov hos era användare, en grupp behöver prata medan en grupp behöver tystnad. Hade ni bara sett problemet “hög ljudnivå” hade kanske en lockande lösning varit att sätta upp en tydlig skylt med uppmaningen att vara tyst. I det fiktiva exemplet leder insikten istället till frågan: hur skulle vi kunna skapa möjlighet att samarbeta vid de publika datorerna samtidigt som vi ser till att andra personer kan arbeta ostört?

När det finns en tydlig frågeställning kan man gå vidare till att skapa lösningar och förbättra situationen för sina användare. I Innovationsguidens arbetsmaterial finns en mall för att göra bryggan mellan insikter och möjligheter.

Sjunde uppdraget: Hur skulle vi kunna…

Uppskattad tid för uppdraget: cirka 20-30 minuter

Förra uppdraget var att skapa en lista med insikter. Den listan ska nu kompletteras med frågor som öppnar upp för nya möjligheter.

Skriv en möjlighet per insikt. Starta dina möjligheter med “Hur skulle vi kunna…”.

Idégenerering

I podden Greppa UX finns avsnittet “To move from user research to action” där Andy Priestner, UX-inspiratör med biblioteksbakgrund, berättar om att gå vidare från den undersökande fasen till praktiska idéer. Priestner inleder med att bekräfta att steget från datainsamling till praktiska förbättringar kan vara lite klurigt. Det gäller att våga lita på de mönster som dyker upp när man grupperar informationen och satsa på att jobba fram förbättringsmöjligheter inom de mest framträdande problemområdena.

Metoden 6-8-5

När det gäller idégenerering så menar Andy Priestner att det allra viktigaste är att gruppen är överens om vilka regler som gäller i den kreativa processen. Till exempel betonar han att det viktigaste är att komma på så många idéer som möjligt. Därför ska inte idéer kritiseras utan i ett första steg ska alla kunna dela helt vilda idéer även om de är superdyra, tekniskt komplicerade, eller på annat sätt verkar orealistiska. Själva idégenereringen ska vara en helt fri process. Man gör ändå ett urval sedan.

Andy Priestner tipsar om metoden 6-8-5. Den går till så att det gäller att komma på sex till åtta idéer på fem minuter. Alla jobbar tyst i fem minuter och sen delar man alla idéer med gruppen. Genom att skriva sina idéer på post-it-lappar kan liknande lösningar snabbt grupperas tillsammans.

Här kan du som vill lyssna på hela poddavsnittet “To move from user research to action” där Karin Ljungklint och Kristin Olofsson på Chalmers bibliotek intervjuar Andy Priestner.

Omvänd brainstorming

Har ni svårt att komma igång med er idégenerering eller har ni svårt att hitta lösningar på ett komplext problem? En metod ni då kan ta till är omvänd brainstorming. Det är en kreativ metod där ni fokuserar på att skapa problemen snarare än att hitta lösningarna.

I denna övning fokuserar gruppen på en gemensam insikt, men vänder på utmaningen. Ställ er frågan ”Hur skulle vi kunna bidra till detta problem?” eller ”Hur skulle vi kunna åstadkomma motsatt effekt?”

Brainstorma idéer hur ni skulle kunna åstadkomma detta omvända resultat. Känn er inte bundna till att dessa ska vara realistiska eller genomförbara.

Fundera sedan på om dessa idéer kan användas för att ge inspiration till hur den ursprungliga utmaningen kan mötas

Vidareutveckla idéerna tillsammans

Med metoden 6-8-5 arbetar ni individuellt med idégenerering. Det är viktigt att i ett nästa steg göra idéerna till kollektivets. Om hela gruppen känner ägandeskap är det lättare att anlägga nya perspektiv och vidareutveckla idéerna tillsammans, en initial idé är ju sällan “färdig”. Testa att i gruppen vidareutveckla era idéer genom att tillämpa olika tankemodeller. Beroende på utvecklingsprocessens karaktär kan man behöva arbeta med detta på olika sätt, men några sådana metoder är dessa:

• Skapa en nytt koncept genom att kombinera två av era idéer.
• Diskutera intressanta idéer i gruppen utifrån frågan ”Hur skulle Google utveckla den här idén?”.
• Förenkla idéer genom att tänka att det ska ta max två minuter att genomföra aktiviteten för användaren.

Att bearbeta era idéer leder er garanterat till nya idéer.

Metoden How-now-wow för urval

Metoden how-now-wow hjälper gruppen att välja bland idéer. En fara med idégenerering och brainstorming kan vara att gruppen i slutändan väljer bort de mer utmanande idéerna, till förmån för enkla idéer som egentligen inte gör så stor skillnad för användaren. Matrisen består av två axlar (se bild nedan). Den lodräta indikerar hur svårt något är att genomföra medan den horisontella värderar själva idén. Normala idéer är en typ av enkla lösningar som absolut inte behöver förkastas utan snarare kanske kan genomföras på en gång, utan större ansträngning. Originella idéer kan kännas lite ovana eftersom de är nya. Men de är ändå genomförbara. Ytan i matrisen delas in i fyra fält: now, now, wow och en tom. Den tomma rutan är där axlarna “svårt att göra” och “normala idéer” möts eftersom det är en osannolik kombination.

How-now-wow passar bra att göra efter en brainstormövning med post-it-lappar, till exempel 6-8-5. Det är bra om lapparna har genomgått en första sortering så att ni städat bort dubbletter och snarlika idéer. Rita upp matrisen how-now-wow på en whiteboardtavla eller ett blädderblock. Låt sedan gruppen placera post-it-lappar med idéer i rutorna: how?, now och wow! Vissa idéer hamnar kanske lite mitt emellan, det gör inget. När alla lappar är placerade i matrisen tar ni ställning till idéerna i “now” och “wow”.

• How = spännande och originella idéer men kräver resurser eller förutsättningar som inte finns just nu
• Now = enkla att genomföra, kanske redan pågår i mindre form.
• Wow = spännande och originella idéer som faktiskt är genomförbara

Så gjorde vi

Under 2020 testade en arbetsgrupp i personalen på Bibliotek Uppsala som flera olika användarcentrerade metoder. Här berättar Ida Hedin, bibliotekarie på Bibliotek Uppsala, om hur de upptäckte mönster i sin dokumentation:

“Vi ställde ut whiteboards och gjorde intervjuer för att ta reda på vilka områden som vi kunde förbättra för användarna. Vi såg ganska snabbt att mycket handlade om reservationer och generellt om att hitta i lokalerna. För att grupperna informationen gick vi igenom olika steg där användaren interagerar med reservationssystemet. Då märkte vi att det kan kan förbättras på flera ställen eftersom vissa steg återkom som irritationsmoment för användaren. När vi väl hade identifierat problemen i de olika stegen var det ganska enkelt att komma på utvecklingsmöjligheter. En grupp fick presentera utvecklingsmöjligheterna för ledningen som valde ut vad vi skulle gå vidare med.”

Åttonde uppdraget: Idéer och how-now-now

Uppskattad tid för uppdraget: cirka 20-30 minuter

1. Ta fram listan med insikter och möjligheter som skapades i det sjunde uppdraget.
2. Har du idéer på lösningar? Skriv upp alla dina idéer som besvarar “Hur skulle vi…”-frågorna.
3. Har du tillgång till kollegor gör en “6-8-5” tillsammans.
4. Rita en “how-now-wow”-matris.
5. Placera idéerna i matrisen.
6. Välj en idé som du tar med dig i ett fortsatt arbete. Parkera övriga idéer till ett senare tillfälle.

Tips på andra metoder

Innovationsguiden – konkretisera er idé
Innovationsguidens metodmallar för att ta fram idéer

Läs mer om övningen how-now-wow på Gamestorming