Säkra ditt digitala jag med starka lösenord
Om internet bara var en plats för att dela bilder på hundar i dinosauriekostymer så hade vi inte behövt lösenord. Men internet är en plats där du betalar räkningar eller förnyar recept på medicin. Om du tänker på alla de ”virtuella värdesaker” som du delar över internet och sparar i dina enheter, är det självklart att ha dem under lika bra översikt som din plånbok eller dina nycklar.
Det finns ett enkelt sätt att göra det svårare för andra att få tillgång till dina virtuella värdesaker: gör det inte lätt för dem att gissa ditt lösenord. De flesta behöver inga särskilda tekniska kunskaper för att ta sig in i dina konton, de behöver bara försöka gissa ditt lösenord eller köra ett automatiskt program för att göra det. Och när de väl tagit sin in i ett konto kan de testa det lösenordet på andra konton, samla information om dig och dina vanor, ta över konton du äger eller till och med kapa din digitala identitet.
Skärmlåset – ytterdörren till mitt digitala jag
Skärmlåset, där nyckeln är lösenordet, mönstret, fingeravtrycket eller ansikts-ID för att få tillgång till din enhet, är ett av dina bästa försvar mot personer som vill ta sig in i dina enheter. Men det finns många olika metoder och det kan vara svårt att veta vilket som passar dig bäst.
Att ha något slags lås på din telefon, platta eller dator ger dig mer skydd än inget lås alls. Och precis som de olika typerna av lås du kan ha på en dörr är vissa skärmlås starkare än andra.
Säg att du använder en enkel svepgest för att öppna din telefon. Du kan sakta öka din säkerhet genom att skapa ett långt lösenord. Har du redan idag ett system för att skapa och komma ihåg lösenord? Vad sägs om att göra det längre? Är din pinkod 1234? Vad sägs om att slå en tärning sju gånger och memorera resultatet som en pinkod istället? En liten förändring kan räcka långt för att få kontroll över dina enheter.
Det starkaste låset av alla (som dock oftast inte är applicerbart på ett skärmlås) är ett långt, unikt lösenord. Det innebär att om du låser upp enheten med ett lösenord så bör det innehålla många, oförutsägbara tecken. En vanlig rekommendation är att blanda bokstäver, siffror och specialtecken. En annan rekommendation är att skapa lösenord med hjälp av tärningar, som i workshopen för denna kurs.
Sjutillhållarlås och nyckelknippor
Med tanke på att du inte bör använda samma lösenord till mer än en inloggning eller tjänst så kan det bli en hel del olika lösenkoder och lösenord du samlar på dig.
Det allra bästa är att använda en lösenordshanterare för att skapa och spara alla dina lösenord. Den fungerar som en slags nyckelknippa för dina lösenord och lösenkoder. Ett par exempel på lösenordshanterare är Bitwarden och KeePassXC (båda ofta rekommenderade av säkerhetsexperter). Detta är appar vars enda syfte är att skydda dina inloggningsuppgifter och andra viktiga data. Om du vill lära dig mer så kan du kolla in Digiteketkursen om Bitwarden.
Om du vill förstärka din låsta dörr med ett sjutillhållarlås så kan du använda dig av multifaktorautentisering. Att skapa en tvåfaktorautentisering (2FA) eller multifaktorautentisering (MFA) innebär att även om någon får tag på ditt lösenord så har de förmodligen inte tillgång till den extranyckel de behöver för att komma in. BankId är ett exempel på tvåfaktorsautentisering.
Titta på säkerhetsinställningarna på dina mest använda appar och se om de tillåter en sådan extranyckel. Börja med de viktigaste apparna – ekonomiappar eller tjänster som till exempel e-post som du använder för att återskapa lösenord för andra konton.
Om du använder Gmail så kan du välja att använda tvåstegsverifiering under kontoinställningarna för att höja säkerheten.
En rejäl höststädning skyddar också
På samma sätt som du skyddar dina värdesaker i hemmet bör du skydda värdefull information som du sparar digitalt – vare sig det gäller bankinformation, en inskannad bild av ditt pass, eller till och med din adress, så är det värt att tänka på var du sparar din mest värdefulla personliga information och hur du kan skydda den.
En punktrengöring är toppen om du vill göra några snabba förbättringar på fikapausen. Sök efter specifik information i din e-post eller andra konton och ta bort skannade bilder av ditt ID, bankinformation eller försäkringsuppgifter med mera. Om det är något du kan behöva senare så kan du alltid ladda ner det eller skriva ut det innan du tar bort det från ditt e-postkonto.
En djup rengöring är mer grundlig och är lämplig att göra en gång om året. Det kan kännas svårt att rensa för mycket eftersom det påverkar användarvänligheten och därmed vår bekvämlighet. Det viktiga är att var och en fattar medvetna beslut. Väljer du att vara grundlig så kan du arkivera allt i din e-post och dina sociala medie-konton, ladda ner det till din dator och ta bort allt innehåll på kontot för att få en nystart. Instruktioner för hur man laddar ner sin data på de olika sociala medier-plattformarna hittas oftast under inställningar.
Tips: Ta inte bara bort saker, töm också papperskorgen och ta bort tillfälliga filer! Det är upp till dig om du vill göra säkerhetskopior av dina arkiv och dokument i molnet eller spara dem på en extern hårddisk eller USB-sticka. Oavsett hur du sparar filerna, se till att du inte tappar bort dem och att du har ett starkt lösenord som skyddar dem.
Vi sitter i samma nät
Det är lätt att glömma att nätet kallas för ett ”nät” av en anledning. Vi kopplas alla samman via olika nätverk, inte bara som vänner på sociala medier, utan även genom kontakterna i våra e-postkonton och de foton vi delar på nätet. När du säkrar dina konton, förstärker dina lösenord och städar upp bland din data så är det inte bara dig själv du hjälper – alla du är ihopkopplade med blir lite säkrare tack vare dig.
När du städar din e-post och dina sociala medie-konton, tänk på vad du mer skulle kunna ladda ner och ta bort som skulle kunna hjälpa dina vänner och kollegor: din systers bankinformation, portkoden till kontoret, eller din sons inskannade lösenord är bara några exempel på dokument som skulle kunna skapa problem om de hamnade i fel händer.