SIFT
SIFT är den inom källkritiksfältet välkände Mike Caulfields guide för hur man undviker såväl att bli lurad själv som att bidra till att sprida vidare falsk information. Metoden består av fyra steg att gå igenom när man stöter på information på nätet:
- stanna upp (Stop),
- undersök källan (Investigate the source),
- se om andra har granskat budskapet (Find better coverage) och till sist,
- sök upp och granska ursprungskällorna (Trace claims, quotes and media to the original context).
Det finurliga här är att om du redan vid steg ett i metoden märker att källan är tveksam så kan du avfärda den och gå vidare med din dag. Du behöver inte genomföra alla stegen. Målet är att du så sömlöst som möjligt ska kunna integrera metoden i din vardag och inte behöva förlita dig på svåra och omständliga checklistor.
Grundtanken med SIFT-modellen är att underlätta förståelsen genom att sätta informationen du möter i en kontext och skapa ett sammanhang för den. Budskapets ursprungliga kontext har ofta skalats bort på vägen och metoden är ett sätt att återskapa denna. Vet du vem som delar detta? Vet du varför du litar på dem? Vet du vem det är eller deras koppling till ämnet? Vet du någonting om påståendet? Är du expert inom fältet? Har du “domänkunskap”?
Stop
När du stöter på ett inlägg eller ett påstående så syftar första steget till att stanna upp! Fundera över om du känner till avsändaren eller publikationen. Gör du inte det så bör du om möjligt använda de andra stegen i modellen för att först bilda dig en uppfattning om avsändaren. Detta kan vara svårt att genomföra om det är kortare information som sociala medier-inlägg, memer eller dylikt.
Det är extra viktigt att stanna upp och fundera om du reagerar starkt på innehållet som du betraktar. Är det något som gör dig upprörd? Eller är det något som du instinktivt vill dela vidare för att du vill visa upp för världen hur korkat och dumt och fel någon resonerar? Eller är det innehåll som gör dig varm i hjärtat, som får dig att känna hopp och glädje?
Effektiv reklam, missinformation och propaganda syftar till att få dig att känna något och att du sedan i din tur ska reagera på innehållet genom att ge tummar upp, kommentera eller i bästa fall dela vidare i ditt eget flöde för extra spridning.
Investigate the Source (undersök källan)
Tanken är att du bör veta vad det är du kommer läsa innan du tar dig an texten, eller filmen eller vilken typ av information det handlar om. Detta är svårt i ett sociala medier-flöde där budskap och avsändare passerar i en strid ström. Innan du tar dig an innehållet i en artikel om det svenska valsystemet är det bra att veta om den är skriven av en välrenommerad statsvetare eller av en arg youtuber tillhörande en politisk ytterkant. Det betyder inte att statsvetaren alltid har rätt och att den arga youtubern alltid har fel, men en förförståelse för deras eventuella expertis i ämnet eller deras agenda är viktigt. Ett budskaps kontext är viktigt. Om det handlar om virala inlägg på sociala medier kommer man troligtvis att genomföra den här “bakgrundskollen” efter det att man har tagit del av budskapet. Det är svårt att förebyggande skydda sig mot den känslomässiga påverkan ett skickligt utfört propagandainslag eller reklambudskap har på oss.
Find better coverage (hitta bättre källor)
Ibland är du bara intresserad av själva påståendet som görs och om det är sant eller falskt, det vill säga du är inte intresserad av själva artikeln eller videons innehåll i övrigt.
Det kan då vara bra att lämna själva källan för att hitta vad andra trovärdiga källor säger om påståendet. Finns det konsensus i frågan? Har den kanske faktagranskats av andra aktörer? Att lämna själva källan och söka information om påståendet brukar benämnas som den laterala granskningen, istället för att undersöka webbsidan uppifrån och ner, öppnar du en ny flik i webbläsaren och söker efter andras beskrivningar av källan eller påståendet.
Trace claims, quotes and media to the original context (spåra material till dess ursprungskontext)
Många av de budskap och det innehåll som möter oss på nätet har strippats på sin ursprungliga kontext, eller presenteras i en helt ny kontextuell skrud. En nyhetsbild från ett gammalt krig har beskurits på sin bildtext och presenteras som en färsk ögonvittnesskildring. Eller så presenteras bilder från dataspel som varandes aktuella nyhetsbilder. Den här typen av rekontextualisering, att man presenterar en bild, ett påstående, ljud eller annat budskap i en ny kontext, är kanske den vanligaste och enklaste formen av falsk information. Det kan i detta steg vara nödvändigt att använda verktyg som omvänd bildsökning eller andra typer av digitalt detektivarbete, men ha i åtanke att detta är det sista steget, målet är att hitta ett tillvägagångssätt som är enkelt, praktiskt och snabbt. Vi kan inte lägga tid på att omvänt bildsöka alla budskap och memer vi stöter på.