Hur bra är källkritiska checklistor egentligen?

Du stöter på ett påstående om att Covid-19 troligtvis är en laboratorieprodukt och att ledande vetenskapliga tidningar gemensamt gått ihop och dolt detta faktum för allmänheten. Det här låter ju onekligen intressant och du bestämmer dig för att med hjälp av en checklista för källkritik granska påståendet enligt konstens alla regler. Du väljer skolverkets checklista för källkritik från deras resurssida kring ämnet för lärare. Rubrikerna och frågorna  nedan är hämtade från checklistan.

Vem har gjort källan (webbplats, bok, tidning m.m.)?

Är det en myndighet? Är det en organisation?  Är det ett företag? Är det en privatperson? Är det någon som kan ämnet? Är det någon du litar på?

Artikeln med det häpnadsväckande påståendet ”Did Top Medical Journal Help Cover Up Origins of SARS-CoV-2″? är publicerad på en webbplats som heter “the Defender” med domännamnet childrenshealthdefense.org. Du känner inte till sidan sen innan. 

Längst ner på sidan kan vi läsa mer om avsändaren:

“Children’s Health Defense® is a 501(c)3 non-profit organization. Its mission is to end childhood health epidemics by working aggressively to eliminate harmful exposures, hold those responsible accountable, and to establish safeguards so this never happens again.”

Organisationen bakom sidan beskriver själva att de jobbar med syftet att få “hälsoepidemin” hos barn att upphöra vilket låter som en hedervärd uppgift, även om det ur din svenska kontext är lite osäker på vad “hälsoepedemin” egentligen betyder i sammanhanget, 

Det är uppenbarligen inte en myndighet eller privatperson utan en organisation som ligger bakom sidan. 

Författaren av artikeln är Dr. Joseph Mercola och klickar man på hans namn kommer man till en sida där hans andra texter på sidan är länkade och hans författarporträtt. Det finns en upphovsman till texten vilket checklistan hänvisar till som viktigt.

“Dr. Joseph Mercola is the founder of Mercola.com. An osteopathic physician, best-selling author and recipient of multiple awards in the field of natural health, his primary vision is to change the modern health paradigm by providing people with a valuable resource to help them take control of their health.”

Författaren är läkare vilket i sammanhanget borde vara att betrakta som en auktoritet på området. 

En sökning på Google på författarens namn ger en inforuta som bekräftar informationen om att han är läkare:

En sökning på Libris ger att han har gett ut böcker som åtminstone låter som att han kan vara insatt i ämnet han uttalar sig om. 

Du går vidare med nästa steg i den källkritiska granskningen.

Varför är källan gjord?

För att informera om något? För att luras? För att sprida en åsikt? För att sälja något? För att underhålla?

Det här steget är svårare. Inget talar än så länge för att någon vill luras och det sker ingen försäljning i anknytning till artikeln. Det finns en shop på sidan där man till exempel kan köpa barntröjor med trycket “Children’s rights are never wrong”. 

Det finns också en donationsknapp på sidan om man vill skänka pengar. Båda dessa saker är ju dock vanliga på en mängd olika sidor och inget som får dig att höja på ögonbrynen. Sidans huvudsakliga fokus verkar vara att informera, eller att sprida en åsikt. Artikeln innehåller dock källhänvisningar och länkar och ger ett professionellt intryck för dig som lekman på området.

Sidan själv beskriver under länken ”Why we do what we do” sitt syfte:

“The Children’s Health Defense Team is devoted to the health of people and our planet. Our mission is to end the childhood health epidemics by working aggressively to eliminate harmful exposures, hold those responsible accountable, and establish safeguards so this never happens again.”

Av detta kan man läsa ut att sidan och organisationen bakom jobbar för att minimera epidemier bland barn.

Hur ser källan ut?

Har den kontaktinformation? Har den fungerande länkar (webbplatsen)? Har den trovärdiga källhänvisningar? Har den senast granskad-datum (webbplatsen)?

Sidan är snygg, lättöverskådlig och ger ett proffsigt intryck. Länkarna i artikeln och menylänkarna funkar och leder dit de säger. Källan har ett .org-domännamn som andas seriositet. 

Det finns gott om källhänvisningarna i texten som leder till vetenskapliga artiklar, webb-tidningar och andra källor.

Dessa ser trovärdiga ut, men det är svårt för dig att avgöra då den medicinska terminologin är svår:

“An examination of 43 SARS-CoV and 46 SARS-CoV-2 genomes revealed a striking difference in the number of substitutions over similar 3-month periods (Figure 1A), with more genetic polymorphism in early-to-mid epidemic SARS-CoV compared to late epidemic SARS-CoV or SARS-CoV-2 (Figure 1B). To rule out a subsampling artefact, we performed one hundred sampling experiments from all high-quality SARS-CoV-2 sequences on GISAID; IQtree phylogenies were built from the one hundred 46-taxon subsampled sequence sets, i.e., 15 randomly selected samples from each month of January through March, 2020 from diverse geographical regions, in addition to Wuhan-Hu-1.”

Detta är ett stycke taget från en av de hänvisade artiklarna och även om du inte förstår så är det en källhänvisning till en vetenskaplig studie, vilket måste vara bra.

Länk till kontaktinformation till sidan och organisationen hittas tydligt längst ner i sidfoten. Här finns e-postadresser, telefonnummer och postadress. Det är på intet sätt en anonym avsändare. 

Någon senast granskad datum kan inte hittas, men längst ner finns en copyrightnotis 

“© 2016 – 2021 Children’s Health Defense® • All Rights Reserved” som iallafall indikerar att sidan i sig är aktuell och uppdateras.

Kan du få information från andra ställen?

Har du jämfört med vad du redan vet? Har du jämfört med andra källor?

Eftersom ämnet kräver ämneskunskaper du inte besitter har du inte möjlighet att jämföra med vad du redan vet. Du väljer att söka på Google efter “kommer SARS-COV-2 från laboratorium”.

Den första träffen, som dessutom Google valt ut som extra viktig i sammanhanget, bekräftar att det förekommer påståenden om att viruset SARS-CoV-2 kommer från ett kinesiskt forskningslaboratorium, men det vet du ju redan. Du vill ju ha reda på om det är sant eller inte. Den andra och tredje träffen är inte intressant för dig men sen på fjärde träffen står det något om att coronaviruset “kommer sannolikt från en enskild smitta som skett mellan djur…”

Du klickar på länken och kommer till vad som verkar vara en finsk sida som heter “Institutet för hälsa och välfärd” där du kan läsa att sannolikt kommer smittan från djur till människa. 

“Det nya coronaviruset kommer sannolikt från en enskild smitta som skett mellan djur och människa. En annan teori är att viruset redan under en tid har smittat från djur till människor och att det funnits flera personer som fått smittan. Efter det här har viruset börjat sprida sig från en människa till en annan.”

Nu har du motstridiga uppgifter att ta hänsyn till och du vet inte vad du ska tro. Du har dessutom nått till slutet på checklistan, och är villrådig kring vad nästa steg är. 

I genomgången här har jag ju såklart gjort min granskning väl omständlig i syfte att  försöka göra en poäng, men i princip har jag bara följt råden i checklistan.

Ett annat, mer effektivt, tillvägagångssätt

Visst finns det poänger med den här typen av checklistor, men vi bör kanske vara lite försiktiga med att rekommendera och lära ut den här typen av metoder. Ingen människa går igenom alla dessa steg när de möter ett påstående på internet. Det tar helt enkelt för lång tid och är för omständligt. Det är problematiskt att lära ut metoder som i praktiken inte är genomförbara. 

Hur bör man då egentligen göra? Ja, den enklaste och snabbaste metoden är att istället för att grotta ner sig och undersöka själva källan så lämnar man lite paradoxalt själva påståendets källa och utnyttjar nätets resurser. Man startar en ny flik i sin webbläsare. Nätet är oftast bästa källan för att granska påståenden på nätet, inte en själv. En metod är att granska kontexten påståendet finns i och där är till exempel Wikipedia oftast en bra utgångspunkt. 

En sökning på “Children’s Health Defense wikipedia” ger oss direkt informationen att organisationen är känd för sin anti-vaccin-aktivism och vi kan konstatera att källan kanske inte är den bästa att utgå från, utan att ens ha behöva besöka Wikipedia för att läsa mer. Påståendet om att Corona är en laboratorieprodukt kan ju såklart fortfarande vara sann, men vi bör hitta en trovärdigare källa för det än en anti-vaccinlobbygrupp. 

En sökning på artikelns författare Wikipedia leder oss till artikelsidan där det bland annat under “Views and controversy” går att läsa om hans webbsida:

“The site promotes a number of disproven health ideas, including the notion that homeopathy can treat autism, and that vaccinations have hidden detriments to human health.[2]”

Enligt Wikipediaartikeln har han också spridit alternativmedicinska råd mot Covid-19 och sålt alternativa botemedel i sin online-affär. Troligtvis kan man hitta bättre källor som inte verkar i en kommersiell kontext.

En tredje metod är att utnyttja mängden faktagranskningar som görs på kontroversiella påstående, en sökning på till exempel “man made corona fact check” ger en uppsjö träffar, till exempel denna från Factcheck.org som sammanfattar läget:

Report Resurrects Baseless Claim that Coronavirus Was Bioengineered

Den här så kallade laterala metoden har visat sig ge bra effekter på elevers faktagranskningsförmåga i studier.

Avslutning

Vi behöver fortfarande vissa färdigheter, förmågor och förkunskap för att kunna genomföra dessa så kallade laterala sökningar. Vi behöver känna till att det finns anti-vaccin-aktivism och att det i dessa kretsar ofta figurerar en uppsjö andra konspiratoriska tankemönster. Vi behöver också ha källtillit till Wikipedia, och andra resurser. Vi måste alltså veta när vi inte behöver tänka källkritiskt. Vi måste veta vilka resurser vi kan använda för att bekräfta eller förkasta ett påstående. Att den här sistnämnda metoden troligtvis i de flesta sammanhang är effektivare än de traditionella checklistorna torde dock vara givet. 

Kanske är det bäst att helt enkelt börja med det fjärde steget i checklistan, “Kan du få information från andra ställen?”, och hoppa över de andra? 

Bör vi sen helt förkasta dessa listor och råd? Nej. De fyller fortfarande delvis en funktion, det är inte alltid det går att utnyttja de laterala sökningarna. Ett påstående kan vara så nytt att ingen har faktagranskat det eller skapat en Wikipediaartikel om det och ett så kallat “data void”, datahål, har uppstått. Då får man förlita sig på att granska påståendet och källan utifrån den mer klassiska källkritiska metoden. Vi kan dock hoppa över det där med att titta på sidans utseende, detta är en kvarleva från ett äldre internet där seriositet kanske i viss mån gick parallellt med ett proffsigt utseende. Nuförtiden kan du med enkla medel skapa en superproffsig webbsida i princip utan förkunskaper och rådet får snarare motsatt effekt då det lurar oss att tro att snygg design är en garant för trovärdigt innehåll. 

Många av de olika källkritiska checklistorna som florerar och hänvisas till bygger på samma principer som det amerikanska så kallade CRAAP-testet (Currency, Relevance, Authority, Accuracy, Purpose) men det kanske är hög tid att tänka om och anpassa våra metodrekommendationer till något mer anpassat till informationsklimatet av 2021.

Mer om problemet med att utgå från daterade checklistor och tanken på att webbsidor bör granskas på samma sätt som en tryckt källa: 

Sam Wineburg och  Nadav Ziv: Why can’t a generation that grew up online spot the misinformation in front of them?

Läraren Therese Personne har skapat en praktisk infografik som sammanfattar den laterala metoden som i svensk kontext bygger på forskningsgruppen bakom Nyhetsvärderarens arbete. På Nyhetsvärderaren kan du också testa din egen källkritiska kompetens i en övning. 

Lateral källkritik som pdf.