Gå direkt till kursmenyn Gå direkt till innehållet

Utveckling av totalförsvaret

Totalförsvaret var aktivt under andra halvan av 1900-talet men som en följd av kalla krigets slut skedde en stark nedrustning under 1990-talet. I och med Rysslands annektering av Krim-halvön 2014 försämrades säkerhetsläget och regeringen fattade beslut om att återuppta planeringen av totalförsvaret.

Sedan 1990-talet har förstås samhället förändrats. Digitaliseringen har exempelvis förändrat förutsättningarna för informationsspridning i grunden och mer offentlig verksamhet drivs idag av privata aktörer. Erfarenheterna från bland annat covid-19-pandemin har visat på ett ökat behov av samhällelig beredskap inför kriser.

Totalförsvaret, dess planering och ansvarsfördelning, är just nu under utveckling. I nedanstående stycken beskrivs ett par utvecklingsprocesser, som är av särskild relevans för biblioteken.

Kommunal beredskapsutveckling

För folkbiblioteken är det viktig att ha kunskap om kommunernas ansvar för att skapa beredskap. Kommunerna ska enligt Lag om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap planera för hur verksamhet ska bedrivas vid kris och höjd beredskap. Genom en överenskommelse mellan MSB och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) fördelas nu utökade statliga medel till kommunerna för att “öka samhällets robusthet och beredskap på lokal nivå”. I och med detta ökade fokus på kommunala beredskapsfrågor har många bibliotek börjat samarbeta med den kommunala säkerhetsorganisationen, för att tillsammans identifiera och definiera bibliotekets roll i händelse av kris eller krig.

Under 2025 färdigställdes den statliga utredningen Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig (SOU 2024:65). Där föreslås att överenskommelsen med SKR ska upphöra och att den statliga finansieringen av kommunernas beredskap istället ska ske genom statsbidrag. Utredningen föreslår också en ny lagstiftning som ger kommunerna ansvar att ha en ändamålsenlig och likvärdig förmåga att fullgöra sina lagstadgade uppdrag, även under fredstida krissituationer och höjd beredskap, detta kallas grundläggande verksamhetsförmåga. Då bibliotekslagen i §6 säger att kommuner ska bedriva folkbiblioteksverksamhet innebär det också att biblioteksverksamhet ska upprätthållas i ett sådant läge. Förslagen i utredningen har remitterats och bereds nu av regeringen. Du kan läsa KB:s remissvar här (pdf).

Kopplingen mellan kris och krig

Under 1900-talet var totalförsvarets fokus förberedelse inför krigshot och krig. Det civila försvaret, vilket biblioteksstrategin hänvisar till, handlar om just detta. Idag har hotbilden förändrats. Allt oftare förekommer situationer där gränserna mellan fred och krig är otydliga, vilket resulterar i kriser som samhället behöver hantera, utan att totalförsvaret aktiveras. Det kan exempelvis handla om överbelastningsattacker mot digital infrastruktur, spridning av desinformation eller fysiskt sabotage. Läs mer om detta i rapporten Gråzonslägen i krig och fred från Totalförsvarets forskningsinstitut.

Covid-19-pandemin visade på att samhället behöver ha beredskap för att bedriva verksamhet även när förutsättningarna förändras i grunden. Klimatrelaterade kriser till följd av exempelvis torka, brand, höga temperaturer och flyktingsituationer väntas också öka, enligt MSB.

Ett begrepp som används allt mer är civil beredskap. Det är ett samlingsbegrepp för alla slags samhällsstörningar som riskerar att skada oss. MSB:s utgångspunkt är att det civila försvaret och krisberedskapen kan stärka varandra men att det är den yttersta krisen, det vill säga ett väpnat angrepp, som ska vara dimensionerande för den civila beredskapen. Det är dock viktigt att beakta de grundläggande skillnaderna mellan kris- och krigssituationer. Vid krigstillstånd aktiveras särskilda lagar och förordningar som inte gäller under vanliga krissituationer. Dessutom tillkommer en antagonist, vars handlingar inte går att förutsäga.

Foto: Eleonor Grenholm, Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY-NC-SA 4.0.)

Lokalt ansvar och nationell samordning

En viktig princip inom den civila beredskapen har länge varit att den som bedriver verksamheten i normala situationer också har ansvar för denna vid störningar i samhället. Samtidigt visade covid-19-pandemin på behovet av nationell samordning för att säkra likvärdig tillgång till samhällsviktig verksamhet. Det var en central slutsats av Coronakommissionen. Som ett svar på detta har en nationell strukturförändring skett, där 60 statliga myndigheter numera är beredskapsmyndigheter. Det är myndigheter med särskild betydelse för samhällets krisberedskap och totalförsvar.

Myndigheterna ska ha god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter och hantera fredstida krissituationer. De har också ett samordnande uppdrag gentemot andra myndigheter, kommuner och regioner inom sina respektive ansvarsområden. Tio beredskapssektorer har skapats för att leda arbetet med att samordna åtgärder både inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Länsstyrelserna har också blivit indelade i sex civilområden som ska säkerställa att det civila försvaret får en enhetlig inriktning i respektive geografiska område.

Beredskap inom kultursektorn

Det finns idag ingen beredskapsmyndighet eller beredskapssektor som på ett självklart sätt tar in bibliotekens uppdrag och möter bibliotekens behov vid kris eller höjd beredskap. MSB konstaterar att detta är en brist i rapporten Civilt försvar mot 2030 – ett totalförsvar i balans:

“Erfarenheterna från moderna konflikter, inte minst kriget i Ukraina, visar att kulturinstitutioner och kulturutövare påtagligt kan bidra till att stärka motståndskraft och försvarsvilja under höjd beredskap och krig. Under andra världskriget var det i Sverige av detta skäl viktigt att kultursamlingar skulle fortsätta vara tillgängliga för allmänheten. Detsamma bör gälla idag och för olika typer av kulturupplevelser, exempelvis klassisk och nyskapad film, musik, drama, dans, konstnärskap och författande med mera.”

Vidare framhåller MSB att i en diskussion om kulturens roll under höjd beredskap och krig måste det hela tiden finnas respekt för yttrandefriheten och kulturens fria roll i ett demokratiskt samhälle.

Kulturens roll och betydelse för att bygga enighet, försvarsvilja och motståndskraft betonas också i promemorian från Försvarsdepartementet Kraftsamling: Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret (DS 2023:34):

“Kulturen bidrar till att skapa normalitet i vardagen, hantering av traumatiska händelser men också till underhållning och förströelse vid sidan av kriget.”

I början av 2024 beslutade regeringen att inrätta ett Råd för skydd av kulturarv i Sverige med syfte att bidra till en effektiv beredskapsplanering för att skydda samlingar av kulturarv samt kulturhistoriskt värdefulla fastigheter och miljöer.

Arbetet i rådet kommer pågå fram till den 28 februari 2027. Utöver Riksantikvarieämbetet som är sammankallande ingår också Riksarkivet, Kungliga biblioteket, Statens fastighetsverk och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i rådet samt representanter från länsstyrelserna, de centrala museimyndigheterna, de regionala museerna, Svenska kyrkan och vid behov även företrädare för det civila samhällets organisationer.

Biblioteken som en del av kulturarvet

I vardagligt tal förstås ofta kulturarv som fysiska objekt som på olika sätt berättar om dåtiden. Anna Mcwilliams och Sofia Olsson är forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut. De har skrivit rapporten Hoten mot kulturarven – En analys av aktörsdrivna hot mot kulturarv i Sverige där de definierar kulturarv både som “materiella objekt, arkiv och samlingar [och] byggnader” såväl som “immateriella företeelser som språk, seder och traditioner” samt digitalt kulturarv, alltså digitiserat kulturarv och digital kultur.

En sådan förståelse för kulturarv gör att bibliotekens skyddsvärda fysiska och digitala samlingar utgör kulturarv. Men i Sverige finns också en lång grundlagsskyddad demokratisk tradition som biblioteken, enligt bibliotekslagen, ska verka för att utveckla. Att hålla biblioteket öppet i en utmanande situation kan därför sägas vara ett uttryck för skydd av ett immateriellt kulturarv. Denna förståelse finns också uttryckt i MSB:s lista över viktiga samhällsfunktioner där det inom funktionen kulturarv också återfinns en förmåga att “upprätthålla verksamheter” vid bibliotek.