AI och integritet
En styrka i AI-system är deras förmåga att se mönster. AI kan användas för att “förbättra upplevelsen”: göra att service framstår som mer personlig och skräddarsy rekommendationer. Traditionell segmentering och målgruppsinriktning inom marknadsföring, där mottagare och budskap paras ihop (en vanlig teknik inom till exempel algoritmer i sociala medier), kan numera ersättas av så kallad hyperpersonalisering med hjälp av AI. Detta förutsätter dock insamling av personliga data om preferenser och beteenden.
Uppgifter
1. Fråga Perplexity vad hyperpersonalisering är. Undersök vilka källor Perplexity anger för sitt svar.
2. Be Perplexity redogöra för nackdelar och risker med hyperpersonalisering.
Diskussionsfrågor
- Verkar Perplexitys svar rimliga och pålitliga? Är källorna neutrala eller företräder de något intresse?
- Vilka fördelar och nackdelar finns med hyperpersonalisering?
- Vilka risker tar vi genom att lämna ut vår personliga data?
- Hur kan vi skydda oss mot att bli manipulerade, diskriminerade eller “isolerade” i filterbubblor?
Se gärna den korta filmen Jag har ju ingenting att dölja, eller …?
Personlig integritet innebär att alla människor har rätt till ett privatliv. I dag utmanas vår personliga integritet av att vi måste dela med oss av personlig information för att kunna ta del av alla de tjänster och plattformar som finns på nätet.
Du kanske tänker: “Jag har inget att dölja.” Men Markus Bylund, författare till boken Personlig integritet på nätet, menar att personlig integritet inte primärt handlar om att dölja något. Det handlar snarare om att själv ha makt och kontroll över sin egen person och sin privata sfär.
Till exempel har vi möjlighet att hålla hemligt vilka vi röstar på, för att kunna upprätthålla ett demokratiskt system. Ett annat exempel är att vi inte gärna berättar hur mycket vi har på bankkontot när vi går in i en budgivning. Eller att vi gärna låser dörren när vi sitter på toaletten.
Läs mer: Det här är integritet – och därför behöver du bry dig (Internetkunskap)
Gemensamt för alla AI-system är att det behövs enorma mängder data för att träna upp och förbättra dem, men var har AI-företagen fått tag på sin träningsdata? Stora mängder kommer från internet – man kan tänka sig det mesta som finns online.
Fredrik Heintz, professor vid Linköpings universitet och AI-forskare, har kommenterat att det som matas in av användarna högst troligt också används för att träna systemen vidare, men att det saknas insyn i hur de större AI-företagen hanterar denna data.
Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet, har påpekat att AI-tjänsternas samtalsliknande gränssnitt kan locka användare att dela väldigt personlig information, trots att samtalet inte är privat.
Läs mer: Vad gör AI med din data?
