Vetenskapsbiblioteken i Vasa – blickar mot framtiden
När Finlands svenska biblioteksförening arrangerade sina biblioteksdagar i maj 2023 låg fokus i hög grad på högskolebibliotek. Som ett led i det tämligen nystartade expertnätverket för anställda vid högskolebibliotek kunde dessa bibliotekarier nu träffas för att diskutera relevanta frågor. Digiteket passade på att intervjua tre representanter från vetenskapsbiblioteken vid Åbo Akademi och Tritonia.
I Vasa finns idag två vetenskapsbibliotek, Åbo Akademis bibliotek i Vasa och Tritonia.
Åbo Akademis bibliotek i Vasa, eller Academillbiblioteket som det också kallas, utgör en av fyra filialer av Åbo Akademis bibliotek och ligger på bottenplan i akademins vackra tegelbyggnad i Vasa. Här arbetar fyra bibliotekarier med kursverksamhet för och handledning av studenter, låneservice och bestånd samt annan service såsom skrivkvällar i samarbete med Språkcentret.
Vetenskapsbiblioteket Tritonia är beläget på Vasa universitets campus. Campus ligger även vägg i vägg med de bägge yrkeshögskolorna VAMK och Novia, vilka Tritonia även betjänar. Tritonia är tillgängligt för studenter dygnet runt och erbjuder sedvanlig service för ett högskolebibliotek såsom handledning och undervisning i informationssökning.
På Vasa universitet är huvudspråken finska och engelska, på Novia svenska och engelska och på VAMK finska och engelska. Detta gör att Heidi Troberg och alla andra som arbetar på Tritonia arbetar på alla tre språken. All information finns därför på tre språk på Tritonia: på webbsidorna, i kundservice (begrepp som används frekvent i denna kontext i Finland, reds. anm.), forskarservice, LibGuiderna samt i undervisningsmaterial och videor.
Bibliotek under utveckling
År 2001 gick Vasa universitet, Åbo Akademi i Vasa och Svenska handelshögskolan i Vasa samman och uppförde ett gemensamt bibliotek, Vasa vetenskapliga bibliotek Tritonia. Detta skulle tillgodose studenter från alla tre lärosätena med material och service. Novia och VAMK gick med i bibliotekssamarbetet 2010.
Under perioden 2019 till 2022 avvecklades samarbetet mellan Åbo Akademi och Svenska handelshögskolan, varvid samlingarna separerades och fördelades över lärosätenas egna bibliotek. Att separera samlingarna och utforma flera separata verksamheter har tagit tid. De nya strukturerna börjar nu sätta sig, vilket gör att biblioteken kan börja blicka framåt för att fokusera på såväl interna som nationella projekt och utvecklingsprocesser.
Majoriteten av studenterna i Finland lånar sin kurslitteratur, vilket idag medför stora anskaffningar med huvudsakligt fokus på inköp av e-böcker.
Ett just nu pågående nationellt projekt i Finland är Digivision 2030. Målet är att skapa en ny era av lärande med digital pedagogik i fokus, där var och en kan samla på sig önskad kompetens i en snabbt föränderlig värld.
Digivision 2030-projektet utvecklar nya gemensamma tjänster för att stödja denna förändring. Tjänsterna utvecklas i samarbete med högskolorna. Den första implementeringen är den så kallade “brickan”, en ny digital tjänst som på ett smidigt sätt kombinerar utbudet av kurser vid de finländska högskolorna på ett och samma ställe.
Förutom utbildningsutbudet kommer “brickan” bland annat att innehålla identitetshantering, de gemensamma tjänsterna för ansökan och inskrivning. Dataplattformen samlar in informationen som behövs av brickan för kontinuerligt och flexibelt lärande från de olika källsystemen och returnerar den uppdaterade informationen tillbaka. Data som lagras på plattformen kan också användas av andra aktörer och applikationer. Även för vetenskapsbibliotekens del innebär det nationella projektet en stor arbetsinsats, mycket planering och stor resursallokering.
Majoriteten av studenterna i Finland lånar sin kurslitteratur, vilket idag medför stora anskaffningar med huvudsakligt fokus på inköp av e-böcker. Utlåningen av tryckta böcker, och särskilt dagslån/nattlån, är uppskattad och generellt kan sägas att det digitala utbudet stort och e-utlåningen mycket större.
Samtidigt innebär anskaffningen av just digital svenskspråkig litteratur generellt utmaningar. I Finland finns en strävan att alla studenter ska ha jämlik tillgång till kurslitteratur. Då de svenskspråkiga högskolorna och universiteten i Finland ofta köper in svenskspråkig kurslitteratur från Sverige, där studenterna generellt förväntas köpa sin kurslitteratur själva och där grundutbildningens böcker främst finns att tillgå i tryckt form, upplever de intervjuade att det är svårt att leva upp till jämlikhet i detta avseende. Idag, då många studerar på distans, är den digitala tillgången till kurslitteratur extra viktig.
De kurser som erbjuds studenter är ytterligare en aktuell fråga för vetenskapsbiblioteken. Vid Åbo Akademis bibliotek har man som ett led i det interna utvecklingsarbetet initierat en större översyn av den undervisning som erbjuds på biblioteket idag. Linda-Marie Evertson, bibliotekarie vid Åbo Akademis bibliotek i Vasa, arbetar med att inventera den undervisning i informationskompetens som erbjuds studenter vid universitetet. I arbetet ingår även att arbeta fram en plan för hur undervisningen ska utvecklas, med fokus på vilka undervisningspaket som ska erbjudas studenterna samt hur dessa paket ska vara utformade. Biblioteket strävar också efter att få till en undervisning som är mer jämnt fördelad över de olika ämnena och utbildningarna än vad den är i dag. Eftersom önskemålen varit olika vid de olika fakulteterna har undervisningen med åren utvecklats till att se olika ut. Genom att erbjuda studenterna färdigplanerade paket har de större möjlighet att få samma information och kunskap oberoende vilket ämne de studerar. Samtidigt underlättar det också arbetet för personalen vid biblioteket, som på det här sättet bättre kan samarbeta kring undervisningsmaterial och kurser.
Det finns idag stora skillnader mellan Sverige och Finland när det kommer till bibliotekens skrivstöd.
Linda-Marie Evertson
Linda-Marie Evertson och Heidi Troberg, servicechef på sambiblioteket Tritonia med ansvar för utbildning och forskarservice, ser båda att biblioteken generellt har ett bredare uppdrag idag än förr. Det stöd som biblioteken behöver erbjuda studerande idag handlar om såväl informationskompetens som skrivande, men också om att parera den studiestress studerande känner med lämpliga nya serviceformer.
– Idag ställs det högre krav på studenter och doktorander och det finns en större tidspress att bli färdig. Doktoranderna har idag ett större individuellt ansvar för att kunna navigera i den nya vetenskapliga miljön. Men de behöver stöd av biblioteket så de vet hur de bäst bedriver sin forskning och samtidigt beaktar kraven på öppen vetenskap, tillämpning av FAIR-principerna, de lagstadgade tillgänglighetsdirektiven och hur de drar nytta av nya AI-verktyg. De ansvarar även för sina egna data management plans, och även här har vetenskapsbiblioteken en viktig ny roll, säger Heidi Troberg.
De intervjuade anser att biblioteken kan och behöver bidra med stöd i form av till exempel skrivkvällar med fokus på språklig stöttning och stöttning inom informationskompetens. Åbo Akademis bibliotek genomför idag fysiska träffar men ska även utöka med digitala träffar. Dessutom kör Åbo Akademis bibliotek ”Satelliten” via Zoom, där man kan logga in för att ställa frågor. De flesta tar dock direktkontakt med en bibliotekarie för att boka in handledning.
Tritonia genomför drop-in-thesis workshops för studerande vid Vasa universitet tillsammans med studiepsykologen. På yrkeshögskolan VAMK:s thesis workshop finns biblioteket, en skolkurator men också flera ämnes- och språklärare på plats. Att lärare är med är nytt och gör konceptet ännu bättre för de studerande.
– Denna struktur, när ämneslärare och språklärare medverkar, är idealisk. Tyvärr är den inte lika enkel att genomföra på universiteten, säger Heidi Troberg.
Som ett led i förändrade och utvidgade stöttningsbehov samarbetar Åbo Akademis bibliotek idag med Språkcentret vid Åbo Akademi för att förbättra skrivstödet till studenterna vid Åbo Akademi. Samarbetet har lett till två studieresor till Sverige med två representanter från Åbo Akademis bibliotek och Språkcentret. Vid det första tillfället i maj 2022 besökte man biblioteken vid Göteborgs universitet, Högskolan Väst, Örebro universitet samt Karlstads universitet. Vid det andra besöket i april 2023 fokuserade man på biblioteken i Stockholmsregionen: Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Stockholms universitet (SU), Karolinska Institutet samt Uppsala universitet.
I och med turnén ville man genomföra en inventering av de arbetssätt som finns med fokus på skrivstöd i Sverige samt upprätta kontakt för utbyte i frågan mellan de högskolor och universitet man besökte och Åbo Akademi. Syftet är att arbeta fram ett stärkt skrivstöd till studenter vid Åbo Akademi.
– Det finns idag stora skillnader mellan Sverige och Finland när det kommer till bibliotekens skrivstöd, menar Linda-Marie Evertson, som var Åbo Akademis biblioteks representant från Finland. I Sverige hör språkstödet tydligare ihop med biblioteken, vilket det ännu inte lika tydligt gör i Finland.
Förändrade kompetensbehov – rekryteringar och utbildningar
Antalet anställda vid bibliotek tycks inte minska i Finland framöver, men förändrade kompetensbehov i och med ett stärkt fokus på digitalisering, e-medier och öppen vetenskap påverkar såväl fördelningen av arbetsresurser som rekryteringarna av personal till vetenskapsbiblioteken menar de intervjuade. De ser det som troligt att till exempel personal som arbetar med samlingarna kommer att minska eller att de tvingas utföra nya arbetsuppgifter, då fler behövs för att arbeta med e-resurser, digitala plattformar och öppen vetenskap. De menar vidare att man kommer att behöva byta fokus och arbetsuppgifter samt genomföra ett internt förändringsarbete för att möta de behov som finns och de nya uppgifter som åligger vetenskapsbiblioteken.
Utbildningsreformen på 1990-talet medförde också ett öppnare utbildningslandskap samt fler vägar till jobb inom bibliotek. Förändringen har medfört att man numera antingen kan gå via den högre utbildningen eller via yrkeshögskoleutbildningen.
Eva Costiander-Huldén, bibliotekarie emerita, har arbetat med biblioteksverksamhet sedan början av 1980-talet. Hon har varit knuten både till allmänna bibliotek och till forskningsbiblioteket vid Åbo Akademi. Under sitt yrkesverksamma liv har Eva Costiander-Huldén varit med och utformat användarutbildningen samt bidragit till att utveckla hur man tänker kring och arbetar med informationskompetens vid Åbo Akademis vetenskapsbibliotek. Med användarutbildning menas att bibliotekets användare erbjuds den kunskap och kompetens de behöver för att kunna använda service och verktyg på bästa sätt. Huvudfokus har legat på studenterna som målgrupp, men fokus har i viss mån även legat på de anställda. Costiander-Huldén, som haft möjlighet att följa biblioteksväsendets utveckling i Finland under många år, berättar:
– Trenderna har gått från fokus på informationskompetens till fokus på forskarservice och öppen vetenskap, vilket också syns i hur man rekryterar till universitetsbiblioteken idag. Som exempel kan ges den nya överbibliotekarien vid Åbo Akademis bibliotek, Yrsa Neuman, som disputerat i filosofi. Hon tar med sig ett fokus på “öppen publicering” in i biblioteksvärlden. Förr var överbibliotekarier bokhistoriker, och från 1980-talet blev administration och ledarskap allt viktigare. Idag har överbibliotekarier sällan tid för egen forskning.
Utbildningsreformen på 1990-talet medförde också ett öppnare utbildningslandskap samt fler vägar till jobb inom bibliotek. Förändringen har medfört att man numera antingen kan gå via den högre utbildningen eller via yrkeshögskoleutbildningen. (Mer om detta kan du läsa i intervjun med Finlands svenska biblioteksförening, reds. anm.) Dessutom finns den ”öppna högskolan” med ”öppna universitetsleden” för vuxna som vill läsa kurser och på så sätt komplettera eller bredda sin utbildning/kompetens, till exempel för att få arbete inom bibliotek.
– Olika utbildningar leder till olika arbetsmöjligheter och möjligheten att utföra olika uppgifter inom biblioteksväsendet, där allt från högskoleutbildade informationsspecialister till biblioteksassistenter behövs. Bakgrunden till de förändrade utbildningsvägarna var troligtvis också att man identifierat ett framtida bredare kompetensbehov inom fältet, menar Eva Costiander-Huldén.
Studentunderlag och studenters behov i förändring
I Finland kommer antalet högskolestuderande att minska på sikt på grund av minskad nativitet, vilket de intervjuade menar kommer att kräva rekrytering av såväl studenter som, i det långa loppet, även anställda från andra länder. Rekrytering av utländska studenter påverkar utformningen av utbildningar, en utveckling som väcker frågor och kräver svar för att man ska kunna möta framtida behov. Det blir allt viktigare att kunna locka studenterna till sitt lärosäte.
Förutom att vara en studieplats tror de intervjuade alltså att det handlar om att kunna erbjuda studenterna studiestöttning i form av såväl skrivstöd som informationskompetens och guidning kring öppen vetenskap och de krav tillgänglighetsdirektiven ställer på skrivande liksom stöttning i stresshantering.
Kraven på att nå ut till studenter med förändrade behov ställer därför nya krav på hur biblioteken arbetar för att stötta studenterna på plats och digitalt. Vilka behov har studenterna och vilka behov har de av biblioteken? Vilken roll ska biblioteken spela och hur ska de arbeta för att fortsätta vara relevanta för studenterna? Idag ser de intervjuade behov i form av studieutrymmen och grupprum, möjligheten att låna tryckta böcker – även om e-utlåningen är mycket större än utbudet av tryckta böcker och därför inte längre utgör en så stor del i bibliotekets roll och uppdrag.
Förutom att vara en studieplats tror de intervjuade alltså att det handlar om att kunna erbjuda studenterna studiestöttning i form av såväl skrivstöd som informationskompetens och guidning kring öppen vetenskap och de krav tillgänglighetsdirektiven ställer på skrivande liksom stöttning i stresshantering. Användningen av AI är ytterligare en utmaning för studenterna och där kommer biblioteken att behöva anta en stöttande roll.
– I Finland finns ett finskt begrepp som betyder ”stödintelligens”, alltså hur man skulle kunna se på AI:s potential i ens eget arbete. Det ska inte ersätta, men skulle kunna fungera som stöd. Samtidigt får AI inte belasta lärarna. Studenterna måste lära sig att använda AI på ett ansvarsfullt sätt, säger Heidi Troberg.
Om de intervjuade
Eva Costiander-Huldén, bibliotekarie emerita, har arbetat med bibliotek sedan början av 1980-talet, allmänna bibliotek och på forskningsbiblioteket Åbo Akademis bibliotek. Hon har varit med och utvecklat användarutbildningen och handledningen i informationskompetens på Åbo Akademis bibliotek, med huvudfokus på studenterna men även i viss mån på de anställda.
Linda-Marie Evertson, bibliotekarie vid Åbo Akademis bibliotek, har idag tagit över en del av Eva Costiander-Huldéns uppgifter och arbetar just nu med att göra upp en plan inför framtiden, vilket innebär att gå igenom vad man erbjuder idag och hur verksamheten ska utvecklas, med fokus på utformningen av och vilka undervisningspaket som ska erbjudas vid Åbo Akademis bibliotek. Linda-Marie har arbetat med undervisning i mer än 15 år och samarbetar nu, som ett led i förändrade och utvidgade stöttningsbehov, med Språkcentret för att förbättra skrivstödet till studenterna vid Åbo Akademi.
Heidi Troberg är servicechef på sambiblioteket Tritonia och ansvarar för utbildning och forskarservice. Hon arbetar med undervisning sedan mer än 20 år tillbaka och har även de senaste åren utvecklat Tritonias forskarservice. Tritonia håller kurser inte bara för studerande utan även för forskare och lärare.
