Finlands svenska biblioteksdagar
Under två soliga majdagar höll Finlands svenska biblioteksförening årets upplaga av Finlands svenska biblioteksdagar, denna gång i den österbottniska staden Vasa. Digiteket var på plats för att berätta om den nylanserade plattformen och det utökade uppdraget inom läsfrämjande samt för att ta del av programmet som hade temat Digital nutid via historiens vingslag.
Finlands svenska biblioteksförening firar 85-årsjubileum i år, och årets upplaga av biblioteksdagarna hade ett rekordstort besöksantal med 103 anmälda deltagare från såväl Finland som Sverige. Dagarna samlar biblioteksanställda från hela Svenskfinland en gång om året, och tidigare upplagor har arrangerats på olika orter eller digitalt (under pandemin).
Finlands svenska biblioteksförening
Föreningen grundades 1938 men hette då Österbottens svenska biblioteksförening. Denna slogs sedermera ihop med biblioteksföreningen för södra Finland. Tre gånger om året publicerar föreningen bibliotekstidskriften Bibban, med reportage, aktuella biblioteksfrågor och krönikor från föreningens medlemmar. Föreningen får ekonomiskt stöd av bland annat undervisnings- och kulturministeriet samt Svenska kulturfonden.
Under biblioteksdagarna fick Digiteket möjlighet att intervjua ordförande Anna-Maria Malm och styrelseledamot Gun Vestman om föreningens arbete. Läs intervjun här.
Vasa huvudbibliotek och Finlands Biblioteksmuseum
Att biblioteksdagarna hölls just i Vasa detta jubileumsår var ett genomtänkt val. Finlands första lånebibliotek grundades nämligen i staden redan år 1794 av Vasa Läsesällskaps medlemmar. På Biblioteksmuseet finns vad man tror är det ursprungliga skåpet där Läsesällskapet förvarade sin boksamling. Förutom medlemmarna kunde vem som helst låna av biblioteket mot en liten avgift. Läsesällskapet upplöstes 1844 och ett nytt bibliotek, Vasa stadsbibliotek, öppnade 1855.
Vasa huvudbibliotek, centralt beläget i Vasa stad, är en trevåningsbyggnad uppförd 1935. År 2001 fick huset en utbyggnad och det gjordes en omfattande renovering. Biblioteksmuseet placerades då på översta våningen i byggnaden.
På bibliotekets nedre plan finns en yta för it-service och en infodisk. Här går det, förutom att hämta sina reserverade böcker, även att låna datorer, 3D-printer, Ipads, skannrar, symaskiner med mera, samt en hel hylla med olika sport- och hälsoredskap. Här finns även ett café och en yta för utställningar. Bakom infodisken ligger barn- och ungdomsavdelningen. Avdelningen har böcker på svenska, finska och engelska samt flera hyllsektioner med övriga språk.
Biblioteket har en egen maskot, grodan Lulu, som tipsar om böcker, och det går även att följa hen på Instagram under kontot @lulugram. Biblioteket anordnar aktiviteter och läsutmaningar för barn och samarbetar med förskolor och skolbibliotek i staden.
På övre plan ligger vuxenavdelningen. Där står svenska och finska böcker integrerat i de olika hyllsektionerna, både för skön- och facklitteraturen. Det finns gott om studieplatser på de olika avdelningarna, framför allt längs med de stora glaspartierna ut mot gatan. Biblioteket har gott om utrymme och här finns även möjlighet att låna lokaler för möten och evenemang.
Biblioteket har en stor samling lokalhistoria i ett separat rum och även ett bevarat så kallat ”giftskåp”. I giftskåpet förvarades förbjudna böcker inlåsta efter andra världskriget, då en övervakningskommission krävde att alla sovjetfientliga böcker skulle gallras bort från alla bibliotek i Finland. Bibliotekarierna valde själva ut de förbjudna titlarna och plockade ner dem i lådor som förseglades av polisen. År 1958 var det möjligt att återinföra böckerna i bibliotekets samlingar, men de fick inte lånas ut och placerades därför inlåsta i dessa skåp. I Vasa huvudbiblioteks giftskåp finns 443 böcker, numera har allmänheten möjlighet att läsa dem.
I Biblioteksmuseet på tredje plan visas en odyssé över biblioteksverksamhetens utveckling i Finland. Från det skåp som en gång stått i Vasa gamla hovrätts lokaler, där man tror att Läsesällskapet förvarade sin boksamling, till dagens digitaliserade bokhantering. Här finns maskiner och apparater som pekar på den tekniska utveckling som biblioteken genomgått i form av kartotek, utlåningsmaskiner, skannrar för utlåning med mera. I museets samlingar ingår även de första tryckta finska böckerna. Museet bevarar dessutom den lilla boksamling som räddats efter den stora branden i Vasa 1852, vilken ödelade hela staden. “Giftskåpets hemligheter” är den utställning som lockat flest besökare enligt intendenten. Museet erbjuder även bibliotek att låna en utställning med exempel på efterkrigstidens förbjudna böcker.
Biblioteksdagarna
Programmets tema Digital nutid via historiens vingslag knöt på ett tjusigt sätt ihop den historiska staden Vasa med de digitala utmaningar som biblioteken står inför idag och framöver. Flera av programpunkterna berörde också bevarandet och tillgängliggörandet av historien på olika sätt, exempelvis Eva Costiander-Huldéns föredrag Den digitala revolutionen och bokhistoria och författarsamtalet med Maria Turtschaninoff som cirkulerade mycket kring de historiska källor hon använt i skrivandet av den nya boken Arvejord. Här nedan följer ett sammandrag av innehållet i ett urval av programpunkterna för båda dagarna. För den nyfikne finns hela programmet att läsa på föreningens webbplats.
Sammandrag av några programpunkter
Christina Knookala, bildningsdirektör i Vasa stad, inledde de två konferensdagarna med ett anförande där hon vävde in Vasas anrika historia. Knookala berörde även kort de utmaningar med en ökad polarisering och arbetslöshet som kommunen brottas med och lyfte fram biblioteken som en viktig verksamhet för att motverka dessa.
Karolina Andersdotter, biblioteksdagarnas huvudtalare, drog igång första programdagen med föreläsningen AI är här! Vad händer i samhället och biblioteken?. Om AI och de frågor som uppstår kopplat till samhället i stort och biblioteken specifikt vad gäller dess användning, möjligheter och utmaningar. Hon berörde hur AI-tekniken redan används i många av de vardagliga tekniker och verktyg som vi har idag och utvecklade vidare ett resonemang kring hur vi kan förhålla oss till AI framöver. Andersdotter rekommenderade även kursen Elements of AI, som vi har skrivit om tidigare här på Digiteket.
Under dagen hölls två parallella sessioner: föreningens nyligen uppstartade “Expertnätverket för högskolebibliotek” hade sin första fysiska träff, och biblioteksmedarbetare på de allmänna biblioteken (folkbiblioteken) genomförde en workshop med Päivi Jokitalo, lärare i informations- och bibliotekstjänster på Keuda yrkeshögskola under rubriken Framtidens anställda på biblioteken i Svenskfinland: vad behövs?
I workshopen delades deltagarna in i flera mindre grupper för att diskutera utifrån varsin frågeställning. Frågorna kretsade kring de kompetenser och färdigheter som behövs hos framtidens biblioteksanställda, exempelvis vilka kunskaper som är viktiga att tillägna sig under utbildningen och hur AI kan hjälpa biblioteken i framtiden. I samtalen lyftes bland annat förändringar i bibliotekens uppdrag och behovet av att ha fler kompetenser på biblioteket. Detta kopplades till att det inte längre ställs krav på biblioteksmedarbetare att ha just en biblioteksutbildning i grunden. Frågorna kring AI på bibliotek och teknikens inflytande och potential diskuterades också.
Dag två inledde Susanne Ahlroth, överinspektör för biblioteksväsendet vid Regionförvaltningsverkens svenska enhet, med föreläsningen Finns det utrymme för böcker och bibliotek i den digitala världen? Föredraget var framförallt en genomgång av Finlands biblioteksstatistik från 2022, där även inköp och utlån av specifikt svenskspråkig litteratur lyftes fram. Överlag har biblioteken återhämtat sig relativt bra efter pandemin, både utlån och besök ökar. Däremot är det stora skillnader mellan olika kommuner, vilket är bekymrande enligt Ahlroth. Det finns också intressanta motsättningar i statistiken, exempelvis att utlåningen av barn- och ungdomslitteratur ökar medan läsningen inom samma målgrupp minskar. En aspekt som Ahlroth framhöll vore intressant att titta närmare på.
Ahlroth fortsatte vidare med att vända blicken mot framtiden, vilka förändringar i samhället och utmaningar kan vi se framöver? Här lyfte Ahlroth bland annat differentiering i läskunnighet och ett minskat intresse för läsning, behovet av en likvärdig tillgång till e-material, digitaliseringen samt AI:s inverkan. Att det är viktigt att biblioteken har en följsamhet i förändringar och ett ledarskap med långsiktigt perspektiv. Biblioteken behöver ha ett framåtsyftande resonemang kring vilka de kommande användarna är och vilka behov de har, menar Ahlroth.
Päivi Jokitalo fortsatte på samma spår i den efterföljande föreläsningen Framtidsvisioner i biblioteket. Jokitalo utgick från tankesmedjan Sitras fem megatrender och kopplade dem till ett resonemang kring vilka frågor, möjligheter och utmaningar dessa ger biblioteken. Vilken roll ska framtidens bibliotek spela i samhället och vilka behov ska de tillgodose? Här lyfte Jokitalo olika exempel, såsom biblioteksrummet som en plats att ta skydd i vid naturkatastrofer och kriser, och bibliotekens möjlighet att verka hälsofrämjande genom exempelvis läsecirklar för personer med utmattningssyndrom.
Studiebesök på vetenskapsbiblioteket Tritonia och Åbo Akademis bibliotek i Vasa
I början av 2000-talet gick Vasa universitet, Åbo Akademi och Svenska handelshögskolan i Vasa samman och uppförde ett gemensamt bibliotek, Vasa vetenskapliga bibliotek Tritonia. Det gemensamma biblioteket skulle tillgodose studenter från de tre lärosätena med material och service. Samarbetet har nyligen avslutats och samlingarna har separerats till egna bibliotek för respektive lärosäte. Under biblioteksdagarna gavs möjlighet att göra studiebesök på två av dessa, vetenskapsbiblioteket Tritonia och Åbo Akademis bibliotek i Vasa (eller Academillbiblioteket som det också kallas).
Academillbiblioteket utgör en av fyra filialer inom Åbo Akademis bibliotek och ligger på bottenplan i akademins vackra byggnad i Vasa. Biblioteket är uppdelat i tre åtskilda rum som sammanlänkas av en stor och ljus studiesal med gott om studieplatser. Här arbetar fyra bibliotekarier med bibliotekets bestånd, kursverksamhet för och handledning av studenter samt annan service såsom skrivkvällar i samarbete med Språkcentrum. I bibliotekets bestånd finns en omfattande samling av finlandssvenska skolböcker genom tiderna.
Vetenskapsbiblioteket Tritonia är beläget på Vasa universitets campus. Campuset ligger vägg i vägg med de bägge yrkeshögskolorna VAMK och Novia vilka Tritonia även betjänar. Biblioteket är tillgängligt för studenter dygnet runt och erbjuder sedvanlig service för ett högskolebibliotek såsom handledning och undervisning i informationssökning.
Med en blick mot framtiden
Päivi Jokitalo konstaterade att hennes första föreläsning på biblioteksdagarna 1997 hade rubriken IT och yrkesrollen i förändring, för att illustrera hur de digitala frågorna ständigt är och har varit aktuella för biblioteken. Det knyter an till Karolina Andersdotters föreläsning om AI och hur bibliotekarier och bibliotek redan är och kan fortsätta vara förmedlare av ny teknik och kunskap om den i samhället. Hur biblioteken ska förhålla sig till AI och vilka förändringar den kommer att föranleda diskuterades även under workshopen med Päivi Jokitalo, men det var ett trevande samtal. Osäkerheten och okunskapen kring den nya tekniken återspeglades i diskussionerna, vilket vi känner igen från den svenska bibliotekssfären.
Med avstamp i den digitala utvecklingen och de kommande samhälleliga utmaningarna, såsom klimatet, pratade Päivi Jokitalo och även Susanne Ahlroth inspirerande om vikten av att biblioteken formulerar och skapar framtidsvisioner. Att biblioteken inte enbart följer med i samhällsutvecklingen utan också är aktiva aktörer som formar och utforskar sin verksamhet inför kommande utmaningar, möjligheter och behov i det framtida finska samhället. Här ser vi likheter med debatten i Sverige om biblioteken som en del i totalförsvaret, även om ordet i sig aldrig nämndes under konferensen.
Frågor rörande till exempel läsfrämjande tycktes ha fått ta ett steg tillbaka under just denna bibliotekskonferens, kanske som ett led i biblioteksdagarnas betoning på högskole- och universitetsbibliotek, troligtvis mot bakgrund av det nyligen uppstartade “Expertnätverket för högskolebibliotek”. Susanne Ahlroths genomdrag av biblioteksstatistiken rörde dock delvis utmaningar vad gäller barns och ungas läsning i Finland. Noteras bör också att den Nationella läskunnighetsstrategin 2030 inte nämndes under dagarna.
Inte heller språkfrågor stod i fokus även om vi uppfattade, genom samtal med deltagarna, att det finns stora utmaningar i att arbeta med svenskspråkig litteratur på biblioteken, både vad gäller inköp och att freda yta för litteraturen i biblioteksrummet. Flera deltagare påpekade hur givande det är att befinna sig i en svenskspråkig kontext under biblioteksdagarna och att få möjlighet att prata med kollegor om de gemensamma utmaningar som finns i just språkfrågorna. Många framhöll hur de kontinuerligt växlar mellan finskan, svenskan och engelskan i det vardagliga arbetet. En trespråkighet som även återspeglas i biblioteksrummet, speciellt på vetenskapsbiblioteken där språken står integrerade i bokhyllorna.
Generellt upplevde vi att biblioteksdagarna är ett mycket uppskattat arrangemang bland föreningens medlemmar och flera deltagare lyfte det värdefulla i att ses och prata om aktuella biblioteksfrågor med kollegor inom den svenskspråkiga minoriteten. Det är tydligt att föreningen har lagt ner mycket tid och engagemang i att göra årets dagar extra minnesvärda och festliga i och med jubileumsåret, speciellt den stora jubileumsmiddagen som hölls under torsdagskvällen.
