Vännäs bibliotek bjuder upp till sagolik dans

I Vännäs kommun åker biblioteket ut till förskolorna istället för att de kommer till biblioteket. Med högläsning, klassisk musik och rekvisita får barnen kliva rakt in i berättelsen. Metoden kallas Sagodans och bygger på en enkel tanke, att låta barn uppleva berättelser med hela kroppen. Bibliotekarie Moa Strömberg, en av de som jobbat med projektet, berättar här mer om hur man läser sagor med, inte för, förskolebarn.

Genom metoden Sagodans – en lekfull kombination av högläsning, musik och rörelse – får förskolebarnen i Vännäs möta berättelser på ett kroppsligt och fantasifullt sätt. Projektet sker som en del av kommunens arbete med Bokstart. Biblioteket besöker förskolorna och skapar stunder där fantasi, språk och motorik vävs samman för att stimulera barnens språkutveckling.

Bakgrund och planering

När Vännäs bibliotek sökte projektmedel från Bokstart var målet att nå så många barn som möjligt. Hembesök, som är vanliga inom Bokstart, visade sig dock vara svårt att genomföra i praktiken. Det är långa avstånd mellan kommunens olika byar och dessutom har jag inget körkort. Lösningen blev att vi, jag Moa Strömberg och kommunens sagopedagog Helen Jonsson, beslutade oss för att besöka kommunens alla förskolor istället för att göra hembesök.

Helen inspirerades efter att Norrlandsoperan haft ett arrangemang på biblioteket, då en dansare läste en saga som avslutades med att både vuxna och barn fick dansa. Konceptet från det arrangemanget blev starten för Sagodans.

Först tog vi kontakt med förskolorna och bokade in tider. Upplägget vi tänkte oss var att först ha sagostund för de allra minsta, därefter sagodans för treåringarna. För att skapa trygghet och arbetsro rekommenderar jag grupper om cirka tio barn. Hur många pedagoger som deltog fick förskolorna avgöra själva, men oftast var de två. Pedagogerna visade stor entusiasm och glädje över att biblioteket skulle komma på besök.

Kort därefter skickade vi ut affischer med information och en bild på mig och Helen, så att barnen skulle få veta i förväg vilka vi var och vad som skulle ske under besöket. Några dagar innan varje besök gjorde vi även en avstämning med pedagogerna om hur många barn som skulle delta och eventuella önskemål om böcker de ville låna. Det var något som snabbt visade sig vara mycket uppskattat då pedagogerna oftast har svårt att hinna till biblioteket för att lämna och låna böcker.

Så går ett besök till

Sagostund för de yngsta

Besöket inleds alltid med en sagostund för barn mellan 1 och 2 år. Reaktionerna varierar när vi kommer till förskolan: vissa barn är nyfikna, andra betraktar på avstånd och några söker trygghet hos en vuxen. Vi brukar hålla till där barnen är vana att läsa sagor eller ha samling. Vi presenterar oss och för att ”bryta isen” presenterar Helen först en magisk resväska som ”knackar tillbaka” när man knackar på den, vilket snabbt fångar barnens uppmärksamhet. I väskan bor handdockan Karl‑Bertil, som tillsammans med sina vänner Busiga Spindeln och fingerfåglarna Jan och Sten deltar i sagostunden. Sedan läser vi tre böcker. Helen läser Knuttes hus av Barbro Lindgren, sen deltar vi alla tillsammans och sjunger Imse Vimse Spindel av Catarina Kruusval och sen läser jag Hissen upp av Karin Berg och Katarina Frimodig. Stor vikt läggs vid interaktivitet där barnen får peka, fundera och delta aktivt. Denna sagostund tar ungefär 20 minuter.

Sagodans för de äldre barnen 

För barn som är runt 3 år följer Sagodans. Vi börjar med att läsa boken Det är jag som är trollet av Jenny Bergman, och därefter får barnen kliva in i berättelsen genom dans och lek. Vi spelar klassisk musik och använder en trollstav för att ”förvandla” barnen till troll. Vilken musik vi använder beror helt på vad vi tycker passar till sagan. Dessutom är det kul att utmana barnens öron med något som de kanske inte hört förut. Lekar och rörelser följer sen när vi återberättar sagan. Barnen låtsas äta grodor, hoppar i ring, kastar en sten mot månen och med hjälp av rekvisita så blir ett blått tyg en bäck att hoppa över och färgglada sjalar förvandlas till löv att kasta och fånga.

Hur engagerade barnen blir i Sagodansen beror dels på barngruppen i sig men också på pedagogerna. Om de vuxna deltar och visar entusiasm sprider det sig till barnen som också hakar på. Vi lägger ingen press på att barnen ska vara med utan det är helt okej att sitta och titta på. Oftast brukar även de blygaste barnen tina upp när sjalarna kommer fram.

Vikten läggs på att läsa med barnen, inte för dem.

Besöket avslutas med att gruppen samlas i en ring och musiken tystnar. Barnen får reflektera över vad som varit roligast och om de vill bli förvandlade tillbaka till människor eller fortsätta vara troll. Ofta landar gruppen i att det är roligt att vara troll, i alla fall ibland, när de är utomhus.

På barnens hyllor lämnar vi färgglada Bokstartspåsar med Bokstartsmateriall till deras vårdnadshavare. Det är broschyrer och informationsblad om barns språkutveckling och hur man kan väcka läslust. Vi tar även med en broschyr med boktips från biblioteken i Vännäs.

Varför Sagodans?

Genom Sagodansen får fantasin flöda och alla barn blir delaktiga. Det talade ordet kompletteras med lek och rörelse, vilket ger en djupare förståelse av berättelsen. Barnen tränar sin koncentrationsförmåga och utvecklar samtidigt fantasi, kreativitet och språk. Vikten läggs på att läsa med barnen, inte för dem. Barnens initiativförmåga tas tillvara, både i samtalet om bilderna och i rörelserna under Sagodansen.

Pedagogernas upplevelser

Efter varje besök stämmer vi av med pedagogerna. De beskriver ofta besöken som mycket uppskattade och värdefulla, särskilt eftersom det minskar behovet av egen planering och extra personal. Många uttrycker att de gärna skulle arbeta mer med liknande aktiviteter, men att tiden inte räcker till. Besöken upplevs av pedagogerna som inspirerande och som ett kreativt sätt att arbeta med böcker.

Avslutning

Ett minne från våren visar hur starkt intryck Sagodansen kan göra. När jag och Helen skulle säga hej då hittade vi barnen studsande omkring i rörelserummet med sjalar som svansar, redan förvandlade till troll igen, spelande samma musik som vi nyss dansat till. Sagodansen visar hur berättelser kan bli något som känns, hörs och upplevs tillsammans. När biblioteket möter barnen där de är skapas stunder som både inspirerar och stärker deras språkutveckling. För många barn blir detta ett första möte med litteraturens värld, och ett minne som fortsätter leva långt efter att musiken tystnat.

• Ålens nyckel av Bjarke Stenbæk Kristensen
• Kattpromenaden av Sara Lundberg
• Piraterna och rymdskeppet av Sara Berg, Karin Frimodig