I väntan på flodvågen – så ställer sig bibliotekarier till AI-skapade böcker

Kanske blir det en flodvåg – eller så stannar det vid krusningar på ytan. Oavsett verkar AI-genererade böcker vara här för att stanna, och blir något som alla bibliotekarier behöver förhålla sig till. I denna intervju berättar Beata Sjöstedt utifrån sin masteruppsats om hur folkbibliotekarier ställer sig till AI-genererad skönlitteratur. Och om de svåra avvägningar som kan behöva göras.
– Jag tror att det är viktigt att göra medvetna val, att det inte blir slentrian, säger hon.

I somras publicerade Beata Sjöstedt sin masteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Där har hon intervjuat sju folkbibliotekarier på lite större bibliotek i Sverige om hur de förhåller sig till AI-genererad skönlitteratur, framför allt när det gäller beståndsutveckling.

Även om det skrivits en hel del om AI i förhållande till kreativitet och skönlitteratur kunde Beata konstatera att det inte publicerats så mycket tidigare forskning om just bibliotekens roll i det hela.

Just biblioteken har ju en speciell situation när det gäller hur man ska förhålla sig till generativ AI.

– Ja, precis. När man inte är skapare, utan förmedlare. Det tyckte jag var intressant. Har man ett särskilt ansvar som förmedlare?

Din uppsats heter I väntan på flodvågen. Vill du berätta varför du valde den titeln?

– Det är inspirerat från svaren från informanterna i uppsatsen. En använde ordet flodvåg för att beskriva hur AI-genererad litteratur troligen kommer att växa som fenomen. Hon beskrev en slags väntan där man inte riktigt vet vad som ska komma. Jag tyckte att det var intressant med den här bilden av en flodvåg. Att det är något som kommer att svämma över oss och som känns lite hotfullt. I kombination med att det är en väntan, att vi inte är där än.

Under paraplyet Angelägen forskning lyfter Digiteket utöver forskning även fram intressanta studentarbeten. Den här intervjun tar avstamp i en masteruppsats inom biblioteks- och informationsvetenskap, inom Masterprogrammet i ABM vid Lunds universitet. Uppsatsen I väntan på flodvågen. Folkbibliotekariers inställningar till AI-genererad litteratur är skriven av Beata Sjödtedt och publicerades sommaren som 2025.

“AI kommer komma som en flodvåg antagligen, med mycket AI-genererat. Det tror jag alltså. Det får man ju hantera och man får ha en levande diskussion hela tiden om vad det är vi ska pyssla med på biblioteket (…) Det har ju svängt extremt mycket till att man ska ta in allt som låntagaren ber om. Men nu kanske det svänger igen. Alltså det går upp och ner, som allt.

Anna

Personerna som Beata intervjuade jobbade alla på bibliotek där det förekom AI-genererad skönlitteratur, även om böckerna utgjorde en mycket liten del av beståndet i stort. De kunde till exempel ha illustrationer som var skapade av AI, såsom i Det spökar på äventyrsbadet, skriven av influencern Joanna André. Men det handlade också om litteratur på andra språk, där översättningen gjorts av AI.

– Det var läsare som uppmärksammat att det var problem med dem, berättar Beata Sjöstedt.

det var första gången jag blev personligen riktigt irriterad av att se en bok i våra samlingar som har den här typen av bilder

Emma om när biblioteket hon jobbar på beslutade att ta in en barnbok med AI-genererade bilder.

Kvalitet vs informationsfrihet

Vissa av intervjupersonerna är kluvna. Å ena sidan: vikten av informationsfrihet. Å andra sidan: att kunna erbjuda ett kvalitativt bestånd.

Bibliotekarierna menade att de AI-genererade böcker de stött på brast i kvalitet. Samtidigt hade inget bibliotek helt satt stopp för AI-genererad litteratur, och bland dem som Beata intervjuade betonades ändå vikten av informationsfrihet och att kunna erbjuda ett brett och varierat utbud. Och det oavsett hur man ställde sig till böckerna på ett mer personligt plan.

”Jag tänker att vi vet ingenting om framtiden. Det viktiga är att vi står fast vid vad vi vill erbjuda alltså i form av, ja hur vi ser på utbudet alltså lite mer så här etiskt, moraliskt – vad vill vi erbjuda

Sofia

Beata påpekar samtidigt att inköpsbeslut inte är det enda urvalet man gör som bibliotekarie.

– Det fanns utrymme för åsikter när det gäller vad man lyfter fram på hyllorna eller överhuvudtaget rekommenderar.

Det är ju också en viktig del av urvalet.

– Ja, det handlar ju inte bara om vad man köper in. Om något står längst bak på hyllan så är det inte samma sak som om det skyltas längst fram.

Riktlinjer eller inte

Riktlinjer, då? På ett av biblioteken fanns det specifika sådana för AI-genererad litteratur. På andra ställen var det på gång, medan det saknades helt på vissa bibliotek. Samtidigt skilde sig åsikterna åt om det ens var nödvändigt med särskilda riktlinjer.

– För vissa av dem jag intervjuade var det verkligen en självklarhet, medan andra tyckte att det räckte med de riktlinjer som redan fanns.

”Översättarna har ju kritiserat översättningen [av boken Icebreaker]till exempel. Det blir väldigt, väldigt viktigt med riktlinjer då. För man behöver någonting att luta sig mot, så att man inte famlar i blindo som vi ju gör nu då

Vera

De som inte såg något behov, hur resonerade de?

– De tyckte att man kan utgå från samma principer för urval som biblioteket redan har. För att det inte ska spela någon roll vem som står bakom boken. Det tyckte jag var ganska intressant.

Var det något annat som överraskade dig särskilt i svaren från dina intervjupersoner?

– Jag tyckte att det var intressant att frågan om folkbildning kom upp, om man ska märka eller inte märka upp litteraturen. Och att märkningen i så fall kan användas som en slags MIK-undervisning, att “det här är en AI-genererad bok och så ser den ut”.

“Jag tycker att det är från två håll, att man [som låntagare] kan vara medveten när man lånar att det här är inte en mänsklig produkt och man har också chansen att mer få syn på om man är nyfiken på AI-genererad litteratur

Lena

Ett bibliotek gjorde denna märkning i samband med katalogiseringen, medan ett annat satte lappar på böckerna om att de var AI-genererade.

– Men en annan intervjuperson reflekterade över att man kanske inte ska lyfta ut det alls.

Och hur resonerade man där?

– Att det finns böcker som är producerade på olika sätt och som till exempel är översatta med snabböversättningsprogram, det finns många gråzoner. Därför menade man att det blir konstigt om man skulle peka ut att “det här är genererat”. Att det nästan blir som ett ställningstagande då. Och att det kan bli lite svartvitt.

Vikten av medvetna val

“Vilken roll generativ AI i framtiden får inom litteratursektorn
generellt och för bibliotekets verksamhet mer specifikt återstår att se. Blir det som en bibliotekarie uttryckte det, en väntan på en flodvåg, eller är det snarare ett fenomen som bara kommer att krusa ytan på bibliotekets litteraturförmedlande arbete?” Så avslutar Beata Sjöstedt sin uppsats.

Ett halvår efter uppsatsens publicering har vi kanske ännu inte svaret på den frågan. Beata menar att det oavsett är viktigt att som folkbibliotekarie ta ställning till frågor som när och hur AI-genererad litteratur ska köpas in.

– Jag tror att det är viktigt att göra medvetna val kring vad man faktiskt vill, att det inte bara blir slentrian. Att ha ett kritiskt förhållningssätt till AI.

Citaten i denna artikel är hämtade från Beata Sjöstedts uppsats. Namnen på informanterna är fingerade.