Fastna inte i upphovsrättstrålares nät: En enkel metod för att undvika rödlistade bilder

“Hej Digiteket,

Vi har uppmärksammat att ni förmodligen har publicerat material olovligen på er hemsida och därmed brutit mot lagen om upphovsrätt.”

Det var inte det roligaste mejlet man fått mitt i sommaren, men kanske kan det föra med sig något gott i form av än mer försiktighet framöver. Bilden i sammanhanget var en skärmdump på ett Facebookinlägg som den här firman som jagar upphovsrättsövertramp å sina klienters vägnar hade hittat. Troligtvis hade de som ursprungligen publicerat bilden på Facebook betalat för den användningen, men det betyder ju inte att vi på Digiteket i vår tur kan använda den när vi återpublicerar. 

Som alltid gäller det att man har koll på att bilder och annat upphovsrättsskyddat material man använder följer upphovsrätten – att det till exempel är fria bilder, Creative commons-licensierade bilder eller kanske bilder man skapat själv. Hade vi bott i USA hade vi kunnat åberopa det som kallas fair use, vilket hade låtit oss använda lagom mycket av någon annans material i andra sammanhang, men några sådana undantag har vi inte här. 

I arbetet med en kurs om verktyg som kan hjälpa en att granska webbsidors tillgänglighet dök problematiken upp igen. För att illustrera hur så kallade alt-texter, texter som med ord beskriver bilders innehåll, fungerar skulle en skärmdump från myndigheten DIGG vara lämplig för att illustrera. Men kanske är det någon som äger den bilden? Jag vill ju inte behöva gå till chefen och skämmas igen och säga att vi behöver betala pengar till upphovsrättsinsamlingsföretag för att vi inte har koll på vår bildanvändning.

Men hur kan man göra då?

Den här typen av så-här-gör-du-guide tjänar ju på ett rikt illustrerande bildmaterial. Något ironiskt blir det lite svårt av de upphovsrättsliga skälen och ni får därför titta på länkarna till originalfilerna och de, väldigt, maskade exemplen nedan.  Denna förvrängning är ju dock i sig problematisk, och bryter mot den så kallade ideella rätten, du får inte ändra eller förvanska andra personers verk. I exempelfallen tänker vi dock att de är så gravt maskade att de lämnat ursprungsbilden bakom sig. 

Det händer inte alltför sällan att webbsidor byter skepnad, och det är inte säkert att myndigheten har kvar samma bakgrundsbild som vi använder som pedagogiskt exempel vilket kan förvirra. Om du klickar på länken till DIGG:s sida och du inte möts av en bild som bildbyrån beskriver som “Teenage girl skateboarding while multiracial friends walking on pier against clear sky”, ja, då har de bytt bild. Jag passade dock på att använda mig av internets arkivarier och historieskrivare Internet Archive och deras Wayback Machine för att där spara en kopia av sidan som den såg ut den 20/11 2022 för att du ska kunna följa med i nedanstående exempel.

Nedan ser vi då sidan med en något förvrängd bild av upphovsrättsliga skäl.

Om du använder webbläsaren Chrome så har du möjlighet att använda tjänsten Google Lens som lätt låter dig söka information med bilder. Högerklicka på sidans bild och välj “Bildsökning med Google Lens”.

Just denna bild används som en bakgrundsbild på sidan och jag promptas att dra en markering över själva bilden.

När jag gjort det öppnas ett sidofält i webbläsaren för Google Lens där jag under bilden presenteras för ett antal olika näthandlare som erbjuder kläder liknande de som de bär på bilden. Om jag istället för att börja nätshoppa väljer “Hitta bildkälla” ovanför bilden utförs en traditionell bildsökning. 

Du kan se resultatet av sökningen här. I detta fall var det sparsmakat med sökträffar vilket underlättar vårt arbete. Vi ser att Google hittat att DIGG använder bilden och om vi går vidare till sidan två ser vi också att tyska tidningen Handelsblatt har använt bilden för att illustrera några recensioner om två nyutkomna böcker på temat skiljelinjerna mellan generation X och Y. 

Vi hittar också länken till en stor bildbyrå. Det underlättar om man känner till att de är en stor bildbyrå, annars får man skumläsa textutdragen under länkarna. Nu vet vi att bilden är från en kommersiell tjänst och vi bör undvika att använda den utan avtal med dem. 

Klickar vi på länken kommer vi till en bild med samma människor på men vi får kolla igenom hela bildserien för att hitta till DIGG:s valda bild. Bilden är tagen på Ribersborg strand i Malmö, vilket är lite kul i sammanhanget. Vi ser också att den kostar från 1100 upp till 4200 SEK att använda. Vill vi söka bildens ursprung vidare ser vi att fotografen är “Maskot”, och om vi söker på det landar vi på en svensk bildbyrå med det namnet.                                                                

Detta är en enkel metod att använda för att undvika att fastna i upphovsrättstrålarnas nät. Hur man kan göra för att använda skärmdumpar och bildmaterial för att illustrera exempel och fenomen är dock tyvärr svårare att svara på, något som denna artikel också får illustrera.

Puffbilden på den tropiska fisken är Public domain/CC0.