Fact-checking i praktiken: erfarenheter från fältet

Siri Christiansen och Christian Haag arbetade under flera år på Storbritanniens största fact-checkingsajt, Logically Facts. Genom konkreta exempel på konspirationsteorier, vaccinskepsis, manipulerade krigsvideoklipp och klimatmissinformation ger de läsaren en god inblick i vad man behöver veta för att förstå och identifiera vilseledande påståenden. Du får också lära dig mer om Medieinstitutet Fojo och deras arbete inför valet som biblioteken kan dra nytta av.

Vi är två av få aktörer i Sverige som har konkret, djupgående erfarenhet av factchecking. Som heltidsanställda på Storbritanniens största fact-checkingsajt, Logically Facts, arbetade vi under flera års tid med att dagligen scanna sociala medier, göra nyhetsbedömningar och skriva fact-checks såväl som analyser och rapporter, varav flera plockades upp av svensk riksmedia.

Logically Facts var en av flera globala fact-checkingaktörer som växte fram som ett resultat av ökade krav på sociala medieföretag att tackla miss- och desinformation på sina plattformar.

I juli 2025 försattes moderbolaget Logically i rekonstruktion genom försäljning. En bidragande orsak till rekonstruktionen enligt The Times är att Logically förlorade sina fact-checkingkontrakt med Meta och Tiktok, som var värda flera miljoner pund (Sellman 2025). I samband med detta slutade vi arbeta för Logically Facts. Vi har sedan dess fokuserat på att granska missinformation inrikes, bland annat för den svenska fact-checkingorganisationen Källkritikbyrån.

Genom detta kapitel vill vi dela med oss av våra erfarenheter från en av de stora globala aktörerna i fältet. Vi kommer att förklara hur en sådan organisation kan vara strukturerad, hur vårt dagliga arbete såg ut, och hur vi identifierade återkommande teman och narrativ.

Hur vi jobbade

Logically Facts huvudkontor låg i Irland, men dess fact-checkers var placerade i Storbritannien, Indien, och flera länder i Europa.

Såsom många andra etablerade fact-checkingaktörer var Logically Facts en signatär av International Fact-Checking Network (IFCN), ett initiativ som startades 2015 i syfte att skapa gemensamma riktlinjer och standarder för fact-checkingindustrin. 

Inkomster från fact-checkingavtal med sociala medieplattformar har varit avgörande för fact-checkingindustrin. Metas program är en av de huvudsakliga inkomstkällorna för många fact-checkingorganisationer världen över. Men detta stöd håller på att omförhandlas på grund av den politiska utvecklingen i USA.

Programmen kan variera lite från företag till företag, men generellt fungerar de så här: fact-checkers granskar viralt innehåll på plattformen, och när de hittar falska eller vilseledande inlägg informerar de plattformen och skriver en factcheck som publiceras på fact-checkingorganisationens hemsida. Inläggen kan ha flaggats av plattformen och dess användare eller upptäckts av fact-checkers genom proaktiv research. Fact-checkers tar alltså inte bort eller modererar innehåll på plattformar, utan de förser sociala medieföretagen med information och analys som möjliggör för deras moderatorer att vidta åtgärder.

Sådana åtgärder kan handla om att ta bort inlägg eller minska dess spridning. En annan åtgärd är att lägga till en varningstext under eller på inlägget som upplyser användare att innehållet inte är verifierat, eller att det har flaggats som falskt eller vilseledande. Vissa plattformar har även valt att länka fact-checks under falska eller vilseledande inlägg, så att användare kan klicka sig fram till en förklaring om varför påståendet inte stämmer. 

Men hur såg Logically Facts dagliga arbete ut, rent konkret? Det går vi in på nu.

Hur bestämde vi vad vi skulle skriva om?  

Precis som på vanliga redaktioner hade vi på Logically Facts en nyhetsvärdering att förhålla oss till. Vi använde data, analyser och redaktionell bedömning för att identifiera och prioritera påståenden, spridningen av dessa påståenden, och konsekvenserna av dess viralitet. Visst granskade vi påståenden och material som låg nära i tid och hade stor spridning, men många virala påståenden valdes bort i vår urvalsprocess.

En av våra huvudsakliga riktlinjer var att de påståenden vi plockade upp skulle ha “potential att åsamka stor skada”. Det innebar först och främst att påståendet hade publicerats offentligt eller var allmänt tillgängligt, så att det skulle kunna få spridning. Påståendet skulle även ha potential att övertyga många personer. Med “stor skada” avsågs både fysisk skada (att påståendet kunde övertyga människor att exempelvis undvika solskydd och vaccin) och samhällelig skada (att påståendet kunde skapa obefogad misstro till demokratiska institutioner eller vetenskap, eller spä på hat mot utsatta grupper).

Det bör tilläggas att satir går att fact-checka när det delas utanför sin satiriska kontext och uppenbart lurar andra. Detta är inte ovanligt när internetanvändare glömmer bort sina källkritiska glasögon. Exempelvis spreds ett klipp i juli 2023 som påstods att människokött såldes i Storbritannien. Det var egentligen ett satiriskt klipp om mänskligt kött som odlats i labb för att möta växande matpriser.

Vanliga teman och hur vi bevakade dem

I Doppelgänger (2023) beskriver Naomi Klein missinformationsmiljön som en förvrängd spegelvärld till verkligheten. Att bena ut specifika teman kan därför verka som en hopplös utmaning, när det vi försöker bemöta är en totalt parallell verklighetsuppfattning. För nästan varje nyhetshändelse eller fenomen kan man förvänta sig förvillande återspeglingar och alternativa förklaringar på sociala medier. Med det sagt finns det vissa teman som är vanligare än andra. Dessa har vi listat här.

Konspirationsteorier

En konspirationsteori är egentligen inte ett ämne i sig, utan en alternativ, grundlös förklaring till flera olika händelser och fenomen som hävdar, i breda drag, att allmänheten har blivit förledd av en elit som verkar i det fördolda.

Till detta tillhör idén om att det finns en så kallad “djup stat” som styr bakom kulisserna. Ett välbekant exempel på detta är den amerikanska Qanon-rörelsen, som sedan 2017 (grundlöst) har hävdat att det finns en satanistisk sammansvärjning av högt uppsatta Demokratiska politiker, näringsledare och Hollywoodkändisar som ägnar sig åt pedofili och trafficking av barn. Även i Sverige förekommer påståenden om en djup stat. Dels en om att Socialdemokraterna, efter att de förlorade valet 2022, har bibehållit sin makt genom att tillsätta lojala tjänstemän i nyckelpositioner inom svenska myndigheter och universitet. Dels en om att familjen Wallenberg styr den djupa staten (och därmed även Sverige), bland annat genom att de “kontrollerar världens telekommunikation” genom Ericsson.

På senare år har konspirationsteorin om den djupa staten expanderat. Under covidpandemin fick idén fäste inom vaccinskeptiska kretsar som förklaring till de kraftiga nedstängningar och förbud (så kallade “lockdowns”) som ägde rum i många länder. I maj 2020 släpptes dokumentärfilmen “Plandemic: The Hidden Agenda Behind Covid-19” som påstår att covidpandemin var planerad av miljardärer för att tjäna pengar på globala vaccinationsprogram, och uppföljarfilmen påstår även att vaccinen är ett sätt att kontrollera befolkningsökningen. År 2020 lanserade World Economic Forum (WEF) dessutom The Great Reset, ett frivilligt initiativ för att bygga upp en mer hållbar världsordning efter pandemin. För konspirationsteoretiker blev det ett bevis på att en hemlig elit av globalister planerar att ta över världen. Idag är The Great Reset en slags meta-konspirationsteori som innefattar flera olika teorier om hur WEF vill kontrollera varje liten aspekt av människors liv – bland annat genom att frysa köttätares bankkonton.

Vaga påståenden om att “världen styrs av en dold elit” är svåra att faktagranska. I de flesta fall kan fact-checkers bara säga “nej, det finns inga bevis för det”, och förklara de mekanismer som finns i demokratiska samhällen för att förhindra maktmissbruk och korruption. Det är dock viktigt att uppmärksamma att många aspekter av teorin om den djupa staten bottnar i antisemitiska troper. Idén om “ondskefulla globalister” härstammar från Sions vises protokoll, en pamflett bestående av fabricerade mötesanteckningar från en påhittad judisk sammankomst som länge använts som “bevis” för att judarna kontrollerar världen. När någon typ av bevisföring åberopas blir det däremot enklare. I november 2023 skakades Island av mer än 2,000 jordbävningar på mindre än 48 timmar. Enligt Qanon-anhängare på X (tidigare Twitter) berodde jordskalven på en storskalig sprängattack av underjordiska militärbaser (på engelska Deep Underground Military Bases, eller den lustiga akronymen DUMB:s). Deras bevis var en skärmdump som visar att 85 jordbävningar ägde rum på mindre än tio kilometers magnituddjup. Dessa militärbaser, påstod Qanon-anhängarna, används av världsledare för att gömma sina barnoffer. Vi valde då att kontakta en lektor i seismologi vid Uppsala universitet, som förklarade att det inte är möjligt att förväxla jordbävningar med underjordiska sprängningar. Det ena är en så kallad “skjuvrörelse” som knappt påverkar volymen i området, medan en explosion innebär en rejäl volymförändring, och de seismiska vågorna ser därför olika ut.

Kroppen

Vår erfarenhet är att hälsorelaterade påståenden ofta får stor spridning även utanför de traditionella missinformationsmiljöerna. De flesta får inte upp Qanoninlägg i sina flöden, men Tiktok-videos om den så kallade “carnivore”-dieten (som går ut på att bara äta animaliska produkter) kan få miljontals visningar. En förklaring kan vara att människor i regel är intresserade av sådant som berör dem, och hälsa och sjukdom berör oss alla. Påståenden om sjukdomar och förgiftning är därför sådant som kan väcka rädsla, ilska och ångest i många – och innehåll som spelar på högintensiva känslor är mer sannolikt att bli viralt.

Det kanske mest välbekanta exempel på hälsorelaterad missinformation är det som spreds under covidpandemin, där virusets risker och dödlighet förnekades, vaccinen ansågs farliga, och länders “lockdown”-restriktioner tolkades som bevis på att den globala elitens masskontroll. “Covid-19 är den största utmaningen som factcheckers någonsin har ställts inför,” sa IFCN:s biträdande direktör Cristina Tardáguila i mars 2020, då flera europeiska länder hade börjat införa restriktioner för att stoppa spridningen. I skrivande stund, över fem år senare, hittar fact-checkers fortfarande nya påståenden om covidpandemin och -vaccinen.

I många fall handlar det om studier som publiceras i “vetenskapliga” tidskrifter som vid första anblick ser helt vanliga ut, men som i själva verket är vaccinskeptiska missinformationsfabriker. En sådan studie blev viral i januari 2024 och påstod att covidvaccinen har orsakat 17 miljoner dödsfall. Studien gjordes av en organisation vid namn Correlation Research in the Public Interest, och när Logically Facts granskade bakgrunden hos studiens författare hittade vi Denis Rancourt, en tidigare fysikprofessor vid Ottawas universitet som är medlem i den covidförnekande och vaccinskeptiska organisationen Panda. Flera forskare förklarade för oss varför studien var bristfällig; den var inte expertgranskad (peer reviewed), det var den enda studien som påstod att 17 miljoner människor har dött av covidvaccinen, och författarna klargjorde inte om eller hur de verifierade vaccinationsstatusen hos de personer som dog – vilket innebar att det skulle kunna vara covidinfektionen som var dödsorsaken, inte själva vaccinet.

När du ser en “vetenskaplig” studie dyka upp är det därför alltid bra att granska vilka som står bakom publikationen. Om de kan kopplas till vaccinskepsism eller annan hälsorelaterad missinformation är det en stark indikation på att studien inte är tillförlitlig.

Vaccinskeptiska påståenden dyker även upp i samband med skriverier om nya virus, såsom när Världshälsoorganisationen (WHO) klassade spridningen av viruset mpox som ett internationellt hot mot människors hälsa den 14 augusti 2023. Dagen därpå spreds ett foto på en ingredienslista från AstraZenecas covidvaccin på sociala medier, med ingrediensen “cimpanzee adenovirus” inringad i rött. Fotot användes för att påstå att mpox inte alls är en virussjukdom, utan en biverkan av covidvaccinet. Logically Facts förklarade då att AstraZeneca-vaccinet använder ett modifierat adenovirus som är ofarligt för människor och som inte är relaterat till mpox-viruset.

Det finns alltså goda skäl till att covidförnekelse och vaccinmotstånd är det första som många tänker på när man nämner hälsorelaterad missinformation. Tyvärr finns det många andra exempel som ofta faller i skymundan, trots att de kan bli lika virala.

Flera virala Tiktok-videos, varav en från december 2023 fick över 6 miljoner visningar, påstår till exempel att bentonitlera kan bota karies och att detta hemlighålls av tandläkare. Det finns inga kliniska studier som stödjer detta. Tvärtom kan invärtes användning av bentonitlera vara skadligt, eftersom bentonitlera kan innehålla tungmetaller som kan absorberas genom tandköttet. En annan viral Tiktok-video från januari 2024, som har visats mer än åtta miljoner gånger, påstår att mobiltelefoner avger farligt höga nivåer av elektromagnetiska fält (EMF) när de laddas, vilket kan kopplas till cancer och tumörer. Indikatorn i videon visar dock att EMF-strålningen från mobilen är på en säker nivå, och forskning visar att exponering för normala EMFnivåer inte är kopplat till hälsorisker. Ett annat viralt påstående är att havsmossa (på engelska “sea moss”) kan bota diabetes. Även detta saknar vetenskaplig grund; Logically Facts hittade inga kliniska studier som undersöker kausaliteten mellan havsmossa och diabetes, och dessutom finns det i dagsläget inget botemedel mot diabetes.

I vissa fall kommer hälsorelaterad missinformation från alarmistiska rubriker som publicerats av trovärdiga nyhetsmedier. Rubriken får sedan spridning som en skärmdump utan länk till artikeln. I vissa fall är artikeln dessutom låst, vilket gör det ännu svårare för personer att få en fullständig uppfattning. Det hände till exempel i juli 2024, då en studie från University of California (Berkeley) upptäckte spår av tungmetaller såsom bly och arsenik i ett dussin olika tampongmärken. Flera nyhetsrubriker rapporterade att “tamponger innehåller giftiga metaller”, utan att förtydliga att det handlar om små mängder. Studien skapade oro och ilska på sociala medier, där vissa menade att de “giftiga” tampongerna är ett avsiktligt försök att skada menstruerande personer och att användning av tamponger kan kopplas till endometrios, polycystiskt ovariesyndrom, cystor på äggstockarna, och infertilitet. Men studien undersökte bara om tungmetallerna finns i tamponger, inte om de faktiskt läcker ut ur tampongerna och absorberas av kroppen. Dessutom extraherades metallerna inte genom att efterlikna en vaginas fysiologiska förhållanden, utan genom att utsätta tampongerna för 70 procent salpetersyra och 180°C graders värme. Därför är det oklart om tungmetallerna faktiskt läcker ur tampongerna, och tidigare studier om kopplingen har inte upptäckt något oroväckande. Studien blev kritiserad av bland annat den kanadensiska gynekologprofilen Dr Jen Gunter, som noterade att de genomsnittliga nivåerna av bly och arsenik i en tampong är lägre än vad som finns i en kopp ekologiskt grönt te.

Konflikter

År 2023 uppmättes det högsta antalet beväpnade konflikter i världen sedan 1946, då Uppsala universitets Conflict Data Program (UCDP) påbörjade sin datainsamling. Det handlar om 59 konflikter där stater är inblandade, varav nio är krig. Det är framför allt två som är fokus för miss- och desinformation i västvärlden; Rysslands invasion av Ukraina, som påbörjades i februari 2022, och konflikten mellan Israel och Hamas, som bröt ut i oktober 2023. I skrivande stund pågår båda konflikterna. För att hålla det koncist kommer vi fokusera på tre narrativ som återfinns i båda fallen.

Ett vanligt påstående är att krigsdrabbade befolkningar iscensätter videoklipp på döda och skadade människor för att manipulera västvärlden till att ställa sig på deras sida. Detta så kallade “Pallywood-narrativet” (en ordlek på “Palestina” och “Hollywood”) var viralt under det första skedet av Israels invasion av Gaza. I flera fall handlade det om foton och videos på döda lik, ofta barn, som påstods vara dockor. En sådan video publicerades till exempel av den israeliska statens officiella X-konto. Logically Facts noterade att videon hade en vattenmärkning på arabiska som vi översatte till “Momen El Halabi”, som är en fotograf bosatt i Palestina. En längre version av videon publicerades på hans Instagramkonto två dagar innan det dök upp på den israeliska statens X-konto. Mannen och barnet fotograferades även av AFP-fotografen Mohamed Abed under en begravning efter ett israeliskt flyganfall i Gaza den 12:e oktober 2023. På så sätt kunde vi bevisa att påståendet var falskt. I andra fall används “behind the scenes”-material från film- och serieproduktioner, där skådespelare blir sminkade med fejkblod eller sitter i liksäckar (Ali 2024). Samma narrativ har förekommit om ukrainska offer. Till exempel påstods ett foto på en svårt skadad ukrainsk kvinna vara fabricerat; kvinnan, sas det, var egentligen en “kris-skådespelare” (“crisis actors”). Andra hävdade att fotot togs efter en gasexplosion i den ryska staden Magnitogorsk 2018. Genom en omvänd bildsökning kunde vi spåra fotot till en frilansfotograf som var på plats efter ett ryskt flyganfall i staden Tjuhujiv i Ukraina den 24 februari 2022, och fotots metadata visar att den faktiskt togs vid det tillfället.

Än mer vanligt är att gamla, orelaterade videoklipp och foton på dramatiska explosioner återanvänds i samband med nyhetshändelser. Efter att Iran skickat över 180 missiler mot Israel den 1:a oktober 2024 spreds bland annat en video som påstods visa en explosion i Tel Aviv. Men videon har varit viral tidigare; genom en enkel omvänd bildsökning kunde vi hitta samma video i en BBC-artikel från juli 2023, som förklarar att den visar en ukrainsk drönarattack i Moskva i Ryssland. Ibland kommer videoklippen till och med från datorspel. Enligt en viral Tiktok-video lyckades ukrainska trupper spränga Krimbron i augusti 2024, och videon visar en realistisk explosion på en bro som vid första anblick ser ut som Krimbron. Genom en Google-sökning hittade vi dock originalmaterialet; en YouTube-video med titeln ”1 minute ago, a Ukrainian F-16 fighter jet dropped an 8 ton bomb on the Crimean bridge.” Videons beskrivning förklarar tydligt att materialet kommer från det realistiska krigsspelet Arma 3 och är en simulering, inte verklighet. Sådana här videor kan även påstås visa militära insatser från länder som inte befinner sig i krig. I slutet av februari 2023 cirkulerade en video med Arma 3-grafik som påstods visa en NATO-helikopter som sköts ner i Ukraina. Likaså cirkulerade en video i september samma år som påstods visa ett amerikanskt F35 stridsplan som sköts ner efter luftstrid med kubansk militär. I inget av fallen var länderna eller allianserna i krig med varandra.

I början av delkapitlet nämnde vi att man kan förvänta sig att varje nyhetshändelse utnyttjas i miss- och desinformationssyfte för att rikta uppmärksamhet till vissa konflikter eller aktörer, även om det inte finns något som helst samband. När Slovakiens premiärminister Robert Fico utsattes för ett mordförsök i maj 2024 påstods det i flera ryska Telegram-kanaler att gärningsmannen fru är en ukrainsk flykting och att det var hon som beordrade attacken på den pro-ryske Fico. Påståendet spreds sedan till engelskspråkiga sociala medier. Vår granskning visade att det inte fanns några belägg för detta. Däremot hade gärningsmannen tidigare kopplingar till en ultranationalistisk prorysk paramilitär grupp. En liknande situation inträffade när Tobias Billström avgick som Sveriges utrikesminister strax efter att Ryssland attackerade en militärskola i Poltava. Pro-ryska sociala mediekonton och ryska nyhetssajter påstod då att Billströms beslut var kopplat till Poltava. Enligt dem blev svenska militärinstruktörer, som var på plats för att lära Ukrainas armé hur man använder svensktillverkade övervakningsflygplan, dödade i attacken. Även detta påstående var helt grundlöst; attacken hade ingen koppling till Sverige eller svensk militär, och alltså inte heller till Billströms avgång.

Klimatet

Generellt handlar klimatrelaterad missinformation om att bestrida forskning kring den globala uppvärmningen. Det sker ofta när vardagliga observationer, det man ser, tycks gå helt emot vad experterna säger. Sommaren 2024 var ovanligt kall i Storbritannien, varpå många brittiska sociala medieanvändare reagerade när nyhetsmedier såsom BBC publicerade rubriker i stil med “Summer 2024 was world’s hottest on record”. “Bollocks”, skrev en användare som kände sig övertygad om att sommaren 1976 faktiskt hade varit mycket varmare. Logically Facts fact-checkade detta genom att visa grafer från bland annat NASA, som visar hur den globala temperaturen har ökat sedan 1880, och hänvisade till flera oberoende mätningar som alla visar att sommaren – globalt sett – faktiskt varit den varmaste sedan mätningar påbörjades. Vi hörde även av oss till Storbritanniens nationella vädertjänst och en oberoende expert som förklarade att Storbritannien utgör en sådan liten del av jordens yta att den kalla sommaren inte nämnvärt påverkat den globala sommartemperaturen i stort.

Om man tror att den globala uppvärmningen är påhittad, hur förklarar man då den ökade förekomsten av naturkatastrofer? Ofta påstås de medvetet ha skapats med hjälp av någon sorts ny teknologi som de flesta inte förstår eller känner till. I april 2024 översvämmades ökenstaden Dubai av Förenade Arabemiratens värsta regnfall sedan mätningar påbörjades 1949. På sociala medier påstods översvämningen ha orsakats av Dubais molnsådd, en metod som används för att skapa regn. Vi samlade bedömningar från flera olika experter inom klimatvetenskap och meteorologi som alla menade att detta var osannolikt. Dels är det inte ännu teknologiskt möjligt, dels fanns det starka naturliga meteorologiska förklaringar för skyfallet såsom ovanligt hög luftfuktighet i regionen.

På liknande sätt har flera naturkatastrofer påståtts vara medvetet skapade eller manipulerade med hjälp av HAARP, eller High-frequency Active Auroral Research Program, en forskningsanläggning i Alaska som använder radiosignaler för att studera jonosfären. Dessa påståenden spreds om både orkanen Helene och Milton som slog till mot USA:s östkust och Florida med förödande kraft hösten 2024. HAARP har dock inte kapaciteten att manipulera vädret. Orkanernas storlekar berodde på rekordvarmt vatten i Mexikanska golfens vindar i övre atmosfären.

När naturkatastrofer inträffar sprids ofta videoklipp på sociala medier som påstås visa det drabbade området, trots att de egentligen filmades vid en helt annan tidpunkt och plats. I samband med orkanen Helene spreds en kompilation av videomaterial som påstods visa orkanen, men som egentligen var från bland annat Ryssland, Polen och Norge. Ett av klippen kunde geolokaliseras till Massachusetts tack vare det distinkta taket på ett översvämmat hus och byggnader i bakgrunden.

Enligt konspirationsteorin om WEF och the Great Reset är klimatpolitik och hållbara initiativ exempel på globalisternas tyranniska kontroll över samhällsmedborgare. När nya klimatinitiativ och förslag dyker upp är det vanligt att de på sociala medier framställs som farliga hot mot människors fri- och rättigheter. Detta hände med stadsutvecklingsinitiativet om 15-minutersstäder, som handlar om att säkerställa att invånare kan nå grundläggande tjänster såsom skolor och affärer inom en kvarts promenad eller cykeltur från sina hem. I september 2023 började påståenden cirkulera på sociala medier om att svenska städer undertecknat avtal om 15-minutersstäder som skulle förbjuda invånare att resa utanför stadsgränserna. Detta påstående riktade sig mot det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities, där svenska kommuner och offentliga myndigheter tecknar “klimatkontrakt”. Kontrakten har dock inget att göra med att begränsa människors fria rörlighet, utan om att tillhandahålla långsiktiga verktyg för kommunernas klimatanpassning. En liknande situation inträffade i januari 2023, då ett nästan sex år gammalt Icarecept med mjölmaskar blev viralt och användes som bevis för att WEF och “globalister” försöker tvinga svenskar att äta insekter. Det påstods även att det säljs mat med insekter i Sverige utan att konsumenter vet om det. Men Ica säljer inte insekter, och Livsmedelsverket kräver att allt som finns i en produkt ska finnas med på ingrediensförteckningen.

Kulturkriget och kränkande påståenden

Tonläget är ofta högt i den här typen av påståenden, och det övergripande narrativet är framför allt att acceptans mot olika minoriteter orsakar storskaligt lidande hos majoritetsbefolkningen – till exempel att ökad acceptans och rättigheter för transpersoner kommer ske på bekostnad av biologiska kvinnors trygghet.

I kapitel fyra skrev vi hur det inte går att faktagranska rasism och diskriminering eftersom det, till sin spets, är en åsikt. Undantaget är när det görs med direkta påståenden och försöker beläggas med “bevis” som är falska eller vilseledande. Exemplen här är många då det är frågor som skapar mycket känslor, såsom invandring, transpersoners rättigheter, antisemitism, med flera. Vi tar några exempel nedan.

Efter att den algeriska boxaren Imane Khelif besegrat den italienska motståndaren Angela Carini på bara 46 sekunder i en preliminär welterviktsmatch i olympiska spelen i Paris 2024 delade Harry Potter-författaren J.K Rowling ett foto på de två boxarna på X. ”Kan någon bild bättre sammanfatta vår nya rörelse för mäns rättigheter?” frågade J.K Rowling retoriskt. ”Flinet hos en man som vet att han skyddas av ett misogynt idrottsetablissemang och som njuter av ångesten hos en kvinna som han just har slagit i huvudet och vars livsambitioner han just har krossat.” Inlägget visades över 88 miljoner gånger och påståendet om att Khelif är en transkvinna blev viralt. Som bevis pekade många på att det internationella boxningsförbundet IBA diskvalificerade Khelif år 2023 efter ett “könskvalificeringstest”. Testet och resultatet har dock aldrig offentliggjorts, och beslutet har kritiserats för att sakna vederbörlig process. Internationella olympiska kommittén drog dessutom tillbaka sitt erkännande av IBA i juni 2023. Det är inte heller troligt att Algeriet skulle tillåta en transkvinna representera landet i de olympiska spelen, med tanke på att landets domstolar har slagit fast att könsbekräftande vård är “oförenlig med den mänskliga naturen”.

Precis som vi ser inom andra teman så används här ofta orelaterade videoklipp i vilseledande syfte. I mars 2024 varnade ett viralt inlägg på X för att den brittiska staden Bradford är “helt oigenkännlig” på grund av “massinvandring”. Som belägg delades ett videoklipp från en livlig gata fylld av kvinnor i burka och män i traditionell klädsel. Problemet var att videon inte alls var från Bradford, utan från en marknad i Pakistan.

Sammanfattning

För varje nyhetsnotis skapas alternativa förklaringar och falska narrativ som ringar på vattnet från en tung sten. Det kan kännas överväldigande, tills man inser att dessa förvrängningar ofta följer samma narrativ. När man förstår den här logiken är det lättare att reagera snabbt. Vi kan förmoda, baserat på erfarenhet, att varje nyhetshändelse om en förödande orkan kommer inspirera virala påståenden om HAARP, och att civilt lidande i krigsdrabbade områden kommer trivialiseras som krisskådespeleri. Därför vet vi vilka sökord vi ska använda för att snabbt hitta dessa påståenden och motbevisa dem. Det här spelar även en central roll i “prebunking”, vilket har blivit ett alltmer vanligt grepp inom fact-checkingbranchen. Det handlar om att proaktivt bemöta falska påståenden som kan tänkas dyka upp efter en nyhetshändelse, utan att vänta på att de ska börja cirkulera på sociala medier.

Syftet med det här kapitlet är dels att förklara hur vi som fact-checkers arbetar i praktiken, men framför allt att ge ett slags “lexikon” över dessa teman som vi spårar. Med det sagt är det inte en fullständig lista utan snarare ett axplock av virala teman hösten 2024. Missinformationslandskapet är i ständig rörelse, precis som nyhetslandskapet. Nya narrativ dyker ständigt upp, och gamla narrativ kan växa eller minska i styrka. Därför är det viktigt att ständigt hålla sig uppdaterad om utvecklingen och inte blint lita på tidigare erfarenhet.

Vår före detta medarbetare Matthew Ross brukade säga att fact-checkers bör kunna lista 2-5 potentiella missinformationsnarrativ för varje nyhetshändelse. Förhoppningsvis har vi nu gett dig en inblick och inspirerat till egna efterforskningar så att du, så småningom, kan bygga upp ett eget lexikon.