Gå direkt till innehållet

Det är enkelt att lura MiG – källkritik i uppförsbacke

Ens källkritiska förmåga får alltid jobba extra hårt när man stöter på ett budskap som man vill ska vara sant. När något passar in i ens världsbild, eller bekräftar något som man håller för sant. Detta blir extra sant när det handlar om stora, världsomvälvande händelser som krig eller pandemier, där ställningstagande för eller emot något är starkt kopplat till frågor om ens identitet eller politiska sympatier. Hur kan man göra för att undvika att lura sig själv, när man väldigt gärna vill att något ska vara sant?

I början av mars la en användare på Twitter upp ett inlägg där hen konstaterade att ett videoklipp på ett ryskt MiG-plan i luftstrid med Stingermissiler var “incredible”, och något som skulle kunna vara hämtat från en Hollywoodfilm.

Problemet var ju att själva klippet var taget från datorspelet Arma 3 som är ett populärt krigsspel. Spelet är känt för dess realistiska spelmekanik och grafik vilket gör att det inte är första gången bilder från spelet misstagits för autentiska krigsbilder. Till exempel så visades bilder från spelet i rysk statstelevision under kriget i Syrien 2018, ett videoklipp som påstått visade talibaner skjuta ner ett amerikanskt transportplan samlade ihop miljontals visningar på Facebook 2021. Det finns även flera exempel på hur filmklipp från spelet har använts som desinformation och propaganda under kriget i Ukraina.

Om man inte är en så kallad “MÖP”, militärt överintresserad person, som har en bred kompetens inom modern krigföring är det såklart svårt att direkt bedöma den här typen av filmklipps trovärdighet. Vi har ju kommit till en punkt i teknikutvecklingen där det ser verkligt och realistiskt ut. I och med AI-teknikens utveckling och den ökade tillgängligheten till lättanvända verktyg för att skapa fejkat mediematerial i form av text, ljud och rörlig bild kommer ens förmåga att granska ett budskaps kontext bli allt viktigare. Frågor av typen ”I vilket sammanhang publiceras det?” och “I vems syfte?” blir allt viktigare att ställa sig.

Än viktigare är dock att granska sig själv. Att inte direkt dela vidare, lajka, sprida eller hylla ett inlägg, trots att det kanske smeker en medhårs genom att tycka samma sak som en själv i en glödande aktuell politisk fråga. Den här effekten är stark och är det som kallas för konfirmeringsbias.

Konfirmeringsbias innebär att vi har en tendens att leta efter, tolka och komma ihåg information på ett sätt som bekräftar våra egna åsikter eller förväntningar. Det innebär att vi ofta tror på det vi vill tro och ignorerar information som motsäger det.

Om du är hundrädd och tänker att alla hundar är otäcka och farliga så är det stor risk att du också blir rädd för den snälla hunden som bara vill leka med dig. Hundens lekfulla skall tolkas av dig som att den är beredd att attackera dig. Detta är konfirmeringsbias eftersom du letar efter information som stödjer din tro och ignorerar information som motsäger den. Konfirmeringsbias handlar om att vi har en tendens att se det vi redan tror och förväntar oss istället för att vara öppna för nya idéer och information.

Den här effekten är som starkast intuitivt. Med andra ord: om vi gillar något och känner starka känslor inför det så delar vi det instinktivt, utan att tänka efter och reflektera. Vi måste alla försöka bli mer varse om hur vi själva fungerar, lära oss pausa, ta ett andetag och vila en stund med reaktions-hanen. Men detta är svårt! Ett mer personligt lågaffektivt förhållningssätt till sociala medier hade dock varit mycket värdefullt, men själva tjänsterna bygger ju dock på att vi ska känna starka känslor, vilket gör att vi kan arbeta i uppförsbacke i den här metakognitiva processen. Ju mer vi känner och reagerar, desto mer tid investerar vi i tjänsterna, och ju mer data vi delar med oss av, desto mer exponeras vi för reklam. Tid är pengar!

Nåväl, hur hade en användare kunnat göra om den hade valt att stanna upp innan den delade vidare? Ja, ett första steg hade kunnat vara att klicka på avsändarens namn för att se vad det är för typ. Är det till exempel någon som driver en stark agenda? Eller är det helt enkelt ett konto som sprider videoklipp från spelet? Och klart och tydligt berättar att det är det de utger sig för att vara? Ja, i det här fallet hade ett enkelt knapptryck från postarens sida enkelt lärt honom att det inte var autentiska krigsbilder han spred vidare.

Den här typen av missinformation, benämningen på falsk information som delas vidare utan någon intention att luras (vilket vi utgår från att inläggsskaparen inte vill göra) är ett exempel på rekontextualisering. Detta innebär helt enkelt att vi tar ett nyhetsklipp, en bild, en notis eller något annat och skriver en ny bildtext eller förklaring till händelsen. Vi sätter samman två saker som inte hör ihop och detta enkla sätt är ofta tillräckligt för att lura folk. Vi orkar sällan stå emot vår egna drivkraft att lura oss själva, vi vill ju alla vara någon som har rätt!

De olika sociala medier-plattformarna försöker hantera falsk information på olika sätt och med olika metoder. Twitter har till exempel börjat med att användare kan lägga till sammanhang till inlägg som de upplever behöver förklaras tydligare. Där kan vi också tydligt läsa att klippet kommer från datorspelet. Dessa tillkommer dock i efterhand, och bara ibland. De är dessutom inte alltid korrekta.

Vad ska man då göra om man själv råkat dela något som visar sig vara falskt? Ett första steg är att radera själva inlägget men man kan tänka att det är smartast att lägga till en rättelse i en kommentar till själva inlägget, men väldigt många ser aldrig dessa. Det är också bra att lägga ut en rättelse där man förklarar vad som var fel, det är bra med transparens. Om man vill visa upp vad som var fel är det bra att tydligt märka upp det som falskt, eller felaktig information. Samma råd är bra att ha i bakhuvudet när man arbetar med den här typen av fenomen i utbildningssyfte, var varsam med äkta exempel för att undvika att sprida myter och falskheter vidare.

Lycka till med att hålla din inre konfirmeringsbias i schack! Det är ett tufft jobb, men det är bara du som kan göra det.

Kommentarer

Hjälpte detta dig?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.