Sök medel till kreativa samarbeten med kollegor i Europa!
Är du sugen på att besöka och jobba med kollegor runt om i Europa? Inom EU:s program Kreativa Europa fördelas flera olika stöd som är möjliga att söka för folkbibliotek. Här informerar Kulturrådets kontaktkontor om stöd som kan sökas av aktörer i bibliotekssektorn, och ett stöd från Europeiska Kulturfonden. Passa på att söka!
Kreativa Europa är EU:s program för de kulturella och kreativa sektorerna. Målet för programmet är att skydda, utveckla och främja den europeiska kulturella och språkliga mångfalden och det europeiska kulturarvet. Internationellt fokus på Europa är förstås en grundförutsättning, men stöden har olika inriktningar, mål och kriterier.
Kreativa Europa Desk Sverige är Sveriges kontaktkontor på Kulturrådet och Filminstitutet. De kan ge rådgivning och stöd till dig och din organisation om ni vill ansöka om medel för att samverka med bibliotek eller organisationer internationellt. Sista ansökningsdatum för de olika stöden varierar och finns de inte sökbara just nu så återkommer sökperioden efter en tid. Gå gärna in och prenumerera på Kreativa Europas nyhetsbrev, så får du och ditt bibliotek insyn i vad som finns att söka. För folkbiblioteken kan särskilt nämnas stöd för samarbeten, till exempel inom MIK, och stöd för resor, som individ eller grupp. Några exempel finns här nedan.
Stöd till europeiska samarbetsprojekt

Detta stöd kan ges till samarbetsprojekt som består av minst tre organisationer baserade i minst tre olika länder som deltar i Kreativa Europa. Ett projekt kan inkludera europeiskt samarbete inom bibliotekssektorn, eller med aktörer inom andra sektorer. Stödet kan sökas av organisationer, exempelvis kulturorganisationer, kommuner, regioner, universitet, högskolor och företag.
Ett exempel på ett projekt som beviljats stöd är LOE for Good – Libraries of Emotions for Good. Organisationen Love for Livres, baserad i Paris, koordinerar detta projekt som är ett samarbete mellan fem bibliotek i Polen, Slovenien, Belgien, Litauen och Tunisien, ett belgiskt universitet i Gent och organisationen Bibliothèques Sans Frontières. Projektet handlar om att stärka, träna och utveckla bibliotekens användning av biblioterapi och emotionella verktyg i läsning för unga vuxna. Syftet är att främja inkludering och psykisk hälsa bland unga. Läs mer om Stöd till europeiska samarbetsprojekt.
Medie- och informationskunnighet
Folkbibliotek kan liksom andra organisationer söka medel för projekt inom medie- och informationskunnighet (MIK). För att kunna söka behöver man bilda en internationell projektgrupp med minst tre organisationer från minst tre europeiska länder som deltar i Kreativa Europas ramprogram. Projekten ska leda till en bredare kunskap om mediekunnighet, och bidra till nya samarbeten i Europa. Några av de kriterier som bör uppfyllas i projektet handlar om att utveckla aktiviteter, material och verktyg för att medborgare ska utveckla kritiska förhållningssätt och skapa medvetenhet om desinformation. Ett annat handlar om att ta fram metoder för att öka kunskapen om AI. Läs mer om MIK-stödet här.

Ett projekt som beviljats är TECH TALES, ett samarbete mellan sju organisationer i sex länder. Det går ut på att öka medvetenheten hos barn och unga om stigmatisering och våld, och skapa en utställning med olika digitala verktyg som Augmented Reality. Utställningen planeras att turnera och bjuda in skolklasser, för att öka den digitala läskunnigheten och få möjlighet att använda nya verktyg.
Culture Moves Europe
Culture Moves Europe är ett stöd för möjliggöra resor för exempelvis studiebesök, som kan sökas av konstnärer, kulturskapare eller kulturprofessionella, exempelvis bibliotekarier eller andra som arbetar inom biblioteksverksamhet. Det går att söka som enskild person eller som grupp på upp till fem personer. Stöd kan ges för resekostnader, logi och dagliga kostnader för genomförande av ett projekt i ett annat land som deltar i Kreativa Europa. Vid funktionsnedsättning utgår extra ersättning. Läs mer om Culture Moves Europe.
Stöd till spridning av europeisk skönlitteratur

Detta stöd ger medel till litterära projekt som ger ut översättningar av minst fem skönlitterära titlar och som har utarbetat en strategi för att ge ut och sprida böckerna. Syftet är att europeisk skönlitteratur ska nå läsare i Europa. Stödet kan sökas av aktörer inom litteratursektorn såsom bibliotek, bokförlag, kommuner, regioner, universitet och högskolor, litteraturfestivaler, litterära agenter eller andra organisationer och nätverk. Det går bra att ansöka som enskild organisation eller i samarbete med andra organisationer baserade i Sverige eller i de länder som deltar i Kreativa Europa. Läs mer om stöd till spridning av europeisk skönlitteratur.
Ett exempel är projektet HOPE – Books of Hope. En organisation i Polen översatte sammanlagt sju böcker till polska och till ukrainska för barn i åldern 6–10 år. Syftet var att förmedla värden som hopp, medkänsla och empati och att nå barn på flykt från Ukraina, som befinner sig på olika håll i Europa.
Nätverk och plattformar
Nedan har vi listat olika länkar till nätverk, plattformar och fler exempel på beviljade projekt. Det finns också möjligheter att söka medel inom andra EU-projekt utanför Kreativa Europa. Läs gärna mer om dessa kulturstöd här.
- Europeiska nätverk som fått stöd av Kreativa Europa inom litteratur och bibliotek.
- EURead – det europeiska nätverket för läsfrämjande.
- En europeisk plattform för poesi, Versopolis har fått stöd från Kreativa Europa och kan vara användbar för bibliotek.
- Alla EU-länder deltar i Kreativa Europa. Läs mer om vilka länder utanför EU som deltar i Kreativa Europa.
Rapporter och fler exempel på beviljade projekt
På sidan Beviljade projekt inom Kreativa Europa kan du söka efter projekt som finansierats, för att inspireras och få idéer. Använd sökord för det du är intresserad av, till exempel ”library”.
- Här kan du läsa en rapport av Europeiska kommissionen om folkbiblioteksprojekt som fått EU-stöd: The multifaceted role of public libraries.
- Här är två skrifter från European Education and Culture Executive Agency om Kreativa Europas stöd till boksektorn och översättning av europeisk skönlitteratur:
– I den här skriften har alla beviljade projekt under åren 2021–2024, som gäller litteratur för unga vuxna, listats: Fokus på unga vuxna, åren 2021–2024.
– Och i denna skrift har alla översättningar och språk, som fick medel av Kreativa Europa 2022–2023, listats. Det är litterära översättningar i olika genrer, såsom noveller, poesi och pjäser. - En EU-rapport är på gång från en tillförordnad OMC (Open Method of Coordination group) som heter Building Bridges. Den handlar om folkbibliotekens roll i Europa – deras utmaningar och möjligheter. Håll utkik efter denna!
Digiteket tipsar också om The Europe Challenge
Europeiska Kulturfonden är inte en del av Kreativa Europa men har satsningar som riktar sig särskilt till bibliotek. De senaste åren har två svenska bibliotek erhållit medel från The Europe Challenge, som vi har skrivit om i artiklar på Digiteket. Under namnet The Europe Challenge samlas projektstöd för bibliotek och lokalsamhällen för att möta samtidens stora samhällsutmaningar, från social isolering till desinformation och klimatkriser. The Europe Challenge startades 2020 och erbjuder bibliotek i hela Europa möjligheten att söka medel för projekt för nya sätt att samverka med lokalsamhället.
Under 2024 var Landskrona bibliotek det första svenska biblioteket att antas till programmet, genom projektet LA Together – Participate in your Local Community. Projektet handlade om att verka för medborgardialog och mötesplatser i Landskrona kring hur man skulle vilja utveckla sin stad och stadsdel. Man vände sig till unga och till familjer, och särskilt människor från olika språkgrupper. Landskrona bibliotek skrev då metodboken Stärk demokratin – Med biblioteket som plattform.
Landskrona utforskar former för lokal demokrati
Landskrona bibliotek deltog i "The Europe Challenge" för att undersöka hur bibliotek kan bli plattformar för lokalt engagemang. Genom pizza, simultantolkning och samarbete med lokala föreningar mötte de invånare och frågade vad de vill förändra i sina närområden. Projektet resulterade även i en metodbok för att hjälpa andra bibliotek med demokratifrämjande arbete.
Under 2025 beviljades Dawit Isaak-biblioteket i Malmö medel för projektet [Mis]information in Progress! Detta handlar om att genom en samtalsserie lyfta fram hur vi ser och agerar på desinformation, utifrån nya vinklar och att tala om det på nya sätt. Samtalsserien är ett samarbete med PEN Skåne.
Här stärks arbetet för yttrande- och pressfrihet
Dawit Isaak-biblioteket invigdes 2020 och är dedikerat till yttrande- och pressfrihet. Malmö stad initierade idén med välsignelse från Betlehem Isaak, Dawit Isaaks dotter. Idag är Dawit Isaak-biblioteket en del av Kulturhyllan i stadsdelen Hyllie och har nya publika möjligheter för utställningar och ett Speakers Corner. Men hur kan folkbiblioteken runtom i landet använda Dawit Isaak-biblioteket? Kulturhyllan känns igen på den glasaktiga byggnadens lutande design, strax intill uppgången från tågstationen i Hyllie, vägg i vägg med köpcentret Emporia. Här finns även ett nytt stadsdelsbibliotek och ett kulturinitiativ för unga som heter Work in Progress. Hit har även Dawit Isaak-biblioteket flyttat och de invigde sina nya lokaler i oktober 2025. De första fem åren låg det mitt i stan, nära Möllevångstorget i Malmö, och delade då lokaler …
Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida
Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.
Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).
Detta innebär att du:
- får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
- får remixa, återanvända och bygga på materialet
- får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
- inte behöver fråga om lov.
Om du bearbetar, delar eller använder texten:
- Ge ett korrekt Erkännande
- ange verkets namn,
- ange vem som skapat verket,
- ange länk till verkets ursprungsplats,
- ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
- ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
- länka till licensen.
Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:
Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).